Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 19 augusti 1944 - Skeppsbyggeriets standardiseringsfråga, av Nils B Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19U
957
Skeppsbyggeriets standardiseringsfråga
Civilingenjör Nils B Lindberg, Göteborg
Det finns för närvarande ett stort intresse för
ökad standardisering inom skeppsbyggeriet i vårt
land. Man kan endast beklaga, att detta intresse
ännu så länge inte i påfallande grad kommit till
synes hos de avgörande instanserna.
Varje skeppsbyggare, som i sin dagliga gärning
har att syssla med alla de tusentals detaljer, vilka
på lämpligt sätt sammanställda utgöra ett fartyg,
kunna icke undgå insikten om standardiseringens
stora värde och de ekonomiska fördelar som
skulle kunna nås därigenom. Många
småföretagare, vilka tidigare icke varit leverantörer till
varven, men som nu under kriget måst hjälpa till att
fylla luckorna efter den tidigare importen ha ofta
stått handfallna inför uppgiften. Ritningar och
modeller ha efterfrågats, och många ha dyrt fått
betala sin obekantskap med fordringarna på
materielen. Standardiseringen skulle kunna bli
deras hjälp.
Men även på annat håll synes man ha vaknat.
Det framgår av diverse tidningsartiklar och
föredrag*, som hållits för tekniska sammanslutningar
i våra olika skeppsbyggericentra. De emanera
tydligen från håll, som synes väl insatt i
standardiseringens allmänna fördelar och som anar
nödvändigheten för våra varv, att redan nu förbereda en
kraftinsats, som efter fredsslutet skulle förhindra
en större arbetslöshet och förutan vilken varven
kanske också vore oförmögna att kunna
tillfredsställa våra rederiers krav på tillräckligt och
modernt tonnage till konkurrenskraftiga priser.
För att kunna möta efterkrigstidens utan tvivel
stora påfrestningar, förefalla följande
arbetsområden böra framhållas, inom vilka under vissa
omständigheter en kraftig aktivisering borde
kunna komma till stånd:
modernisering av fartygens skrovkonstruktion
med åtföljande större användning av elsvetsning
på sådana delar, där besparing av material eller
arbete kan åstadkommas;
förbättring och modernisering av den allmänna
organisationen inom företagen;
standardisering av till fartygens utrustning
hörande detaljer samt av vissa i skrovet ingående
byggnadselement;
* Se bl.a. Habteell, G, "Standardisering och dess betydelse
för skeppsbyggeriet", Tekn. T. 1943 s. S 93.
DK 389.6 : 629.12
organisation av materialanskaffningen;
anskaffning och utbildning av den för arbetena
behövliga personalen.
Det skulle givetvis kunna uppräknas en lång
rad ytterligare angreppspunkter för våra
skeppsbyggares energi och framåtanda, men en sådan
inventering faller utom ramen för denna artikel,
så mycket mera, som endast den tredje punkten
enligt ovan närmare kommer att beröras i det
följande. Varför uppräkningen över huvud har
gjorts beror på, att de olika arbetsuppgifterna på
sätt och vis höra intimt samman.
Standardiseringen kan aldrig effektivt genomföras eller
komma till sin fulla nytta, om inte också arbetet
fortskrider parallellt på de övriga områdena. De
utgöra alla integrerande delar av skeppsbyggeriets
rationalisering.
Det förtjänar kanske framhållas redan här, att
om de ovannämnda frågekomplexen skulle
angripas verkligt effektivt, så torde de enskilda
varven för närvarande icke ha tillräckliga resurser
härför. Det felas bl.a. pesonal. Kvalificerat folk
finns nog, men deras dagliga arbetsbörda
förhindrar utsvävningar på varje för stunden icke
absolut nödvändigt område.
Standardiseringsarbetets organisation
Man frågar sig nu, hur standardiseringsarbetet
skulle kunna läggas upp. Det finns givetvis många
möjligheter. Men om ett snabbt resultat sättes som
första fordran blir en decentralisering nödvändig.
Tyskarna skapade efter förra världskriget sin
standard till stor del med användande av denna
metod. En centralkommitté upprättades för i
huvudsak planering och uppdelning av arbetet samt
för redigering, fastställande och utgivning av
standardbladen. Det egentliga arbetet var lagt på
olika större varv och verkstäder och, om jag inte
är fel underrättad, även på vissa större rederier.
Vi torde med fördel kunna beträda samma väg.
Arbetsplaneringen bör omfatta:
tillsättande av centralkommittén;
anskaffning av samtliga tillgängliga utländska
standardblad på området;
insamling från de svenska varven, rederierna
och från intresserade firmor av redan befintlig
verkstadsstandard och andra ritningar, som
eventuellt kunna tjäna som underlag;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
