Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
988
TEKNISK TIDSKRIFT
Den första gruppen innefattar: statstjänstemän,
högre än rådsgrad; godsägare; disponenter och
direktörer; byggmästare; ingenjörer och
arkitekter; universitetslärare; läkare; officerare, högre än
major; och advokater (inalles 108).
Den andra gruppen omfattar: statstjänstemän,
lägre än radsgrad; kommunaltjänstemän;
lantbrukare; kamrer, handlande o.d.; folkskollärare
och läroverkslärare; militärer t.o.m. majors grad;
konstnärer; journalister och författare;
sjökaptener; präster; apotekare; fotografer; arbetare och
vaktmästare (inalles 123).
För två föräldrar har icke angivits någon titel.
En sådan indelning blir naturligtvis med
nödvändighet mycket summarisk, och jag vill bara
påstå, att den första gruppen som helhet har
större möjligheter att hjälpa än den andra.
Om korrelationskoefficienterna uträknas visar
det sig, att r i hjälpgruppen är 0,29, medan det
för de ej hjälpta är 0,18; om förbindelserna
spela någon egentlig roll borde ju skillnaden ha
varit i den andra riktningen.
En förklaring till detta förvånande resultat kan
vara, att denna tid var en kraftig
expansionsperiod för den svenska industrin, nya
tillverkningsområden kommo till, nva företag startades
och efterfrågan på ingenjörer var mycket stor. Det
fanns ingenting av slentrian eller stagnation, det
var den gyllene ingenjörsåldern då ett nytt yrke
trädde fram i rampljuset. Det är naturligt, att de
personliga relationerna under sådana
förhållanden kommo att spela en mindre roll. och det är ett
typiskt tecken, att av föräldrarna endast 22 ha
uppgivits vara ingenjörer eller arkitekter.
Ett av målen för denna undersökning har varit
att belysa, hur den inträdesspärr, som för
närvarande tillämpas vid KTH, egentligen verkar. De,
som ha de allra sämsta betygen i detta material,
skulle emellertid numera aldrig komma in på
KTH, om de inte först kompletterade under en
orimligt lång tid. Om man därför tar bort de
ljugo sämsta i materialet och räknar ut
korrelationen för resten, så blir den inte högre än 0,15.
Sammanfattning av undersökningens resultat
1 tabell 9 ha sammanställts de erhållna
koefficienterna och deras medelfel samt tre gånger
medelfelet.
Avgörande för om man skall kunna dra några
mera vittgående slutsatser från det här
framlagda materialet är om det kan anses vara
representativt. I)et finns små möjligheter att bedöma
den saken, men den goda överensstämmelse, som
har vunnits med den officiella undersökningen,
då det gäller fördelningen på olika yrkesområden,
pekar ju i rätt riktning; jag har också svårt att
se att det skall finnas något avgörande skäl till
att det inte är representativt.
Ett stöd för uppfattningen att de här
framräk-nade koefficienterna äro av rätt storleksordning
Tabell 9. Samtliga uträknade korrelationskoefficienter,
deras medelfel och tre gånger medelfelen.
Korrelation r s(r) 3Xf(r)
Allmänt mogenhetsbetyg/Summabe.
tyg, samtliga ................... 0,77 0,03 0,09
Summabetyg/vanlig skala, samtliga 0,18 0,06 0,19
Summabetyg/logskala, „ 0,24 0,06 0,19
KTH-betyg/vanlig skala, „ 0,14 0,06 0,19
KTH-betyg/logskala, „ 0,22 0,06 0,19
Skillnaden/logskala, „ 0,06 0,06 0,20
N-skillnaden/logskala, „ —0,07 0,08 0,24
Språkbetyg/logskala, „ 0,20 0,06 0,19
Naturvetenskapligt betyg/logskala,
samtliga ....................... 0,23 0,06 0,19
Naturvetenskapligt betyg/Språkbe-
tyg, samtliga .................... 0,52 0,05 0,14
Mogenhetsbetyg/logskala, samtliga.. 0,26 0,06 0,18
Summabetyg/logskala, stats- eller
kommunalanställda ............. 0,32 0,10 0,29
Summabetyg/logskala, privatanställ-
da och företagare .............. 0,27 0,08 0,23
Summabetyg/logskala, de som fått
hjälp .......................... 0,29 0,09 0,26
Summabetyg/logskala, de som ej fått
hjälp .......................... 0,18 0,09 0,26
Summabetyg/logskala, de allra
sämsta borttagna ................ 0,15 0,07 0,22
ges i en likartad undersökning* om förhållandena
vid Handelshögskolan i Stockholm. Där finns
också uträknat sambandet mellan studentbetyget,
sammanräknat enligt vad som närmast motsvarar
vad som här kallats summametoden, och
inkomsterna; resultatet är n=0,13. Det motsvarande
värdet för denna undersökning är alltså r\= 0,18.
Om vi anta, att materialet är representativt, och
godta inkomsterna som mätare av dugligheten,
kunna följande slutsatser dras, dock med en viss
osäkerhet med hänsyn till att medelfelen äro stora
på grund av materialets ringa omfattning:
studentbetygen äro inga goda mätare på en
ingenjörs duglighet, de erhållna sambanden äro
svaga; sorterar man bort de sämsta studenterna,
säga betygen för återstoden egentligen ingenting;
av diagrammen framgår, att det inte är så, att
de extremt goda misslyckas eller de extremt dåliga
lyckas bra, de tyckas i stället jämförelsevis bra
motsvara sina studentbetyg, men för den stora
massan, som ligger mellan dessa två ytterligheter,
ge betygen dålig ledning;
använder man studentbetygen som
bedömningsgrund, tycks man nå ett minst lika gott resultat
genom att i lika mån ta hänsyn till samtliga
betyg; att väga dem i enlighet med det invecklade
förfarande som för närvarande tillämpas vid
KTH ökar inte tillförlitligheten.
Den nuvarande spärren vid KTH och dess verkningar
I)et förefaller alltså, som om det vore en
tvivelaktig metod att med tillhjälp av studentbetygen
avgöra, vilka som skola få bli civilingenjörer. For-
* Carlsson, S: Högskoleutbildning och affärsmannakarriär.
Svenska Ekonomföreningens årsbok 1937, s. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
