Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Kraftverkens issvårigheter, av Bertil Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19bi
995
ringar. Detta kan emellertid avhjälpas, om man
även här pressar ut gummistaven med en eller
flera fjädrar. Givetvis måste tätningslisten, som
gjutes in i miirverket, vara så styv, att den icke
deformeras under transporten och uppsättningen;
uppriktningen måste ske mycket omsorgsfullt och
med användande av så kraftiga montagedon, att
listens läge icke rubbas under fastgjutningen.
Om tätningen är fullgod, behöver värmningen
av tätningslisterna icke ha någon annan funktion
än att hindra, att själva tätningen fryser fast vid
murverket. I allmänhet lägger man i alla fall ut
tätningslisterna i pelarsidorna något åt båda sidor,
för att värmen från dem skall hindra dels att
luckkanten fryser ihop med murverket, dels att
läckvattnet, som trots alla försiktighetsmått ändå
av olika anledningar ofta tränger fram, fryser så
nära luckan, att den hindrar dess rörelser. För
att ytterligare eliminera risken för att vattnet
fryser omedelbart bakom tätningen kan man sätta
in en eller flera skärmar bakom tätningen mellan
ändspantet och inurverket, på det sätt som utförts
exempelvis vid Långhag och Krångede, så att en
eller flera kanaler bildas, genom vilka läckvattnet
utan att frysa kan ledas ned till tröskeln. Om så
erfordras, kunna även dessa kanaler värmas.
En vanlig orsak till läckning är, att ris och annat
skräp kilar in sig mellan gummistaven och
tätningslisten. Med härisyn till isbildningen är det
angeläget att söka avlägsna dylika föremål,
varför det bör framhållas som önskvärt, att
vaksamheten skärpes under vintern. Längs tröskeln,
vilken helst också bör värmas, erfordras i varje fall
en mindre värmemängd, varför man där kan nöja
sig med en klenare list. Den värmeeffekt, som
under angivna förutsättningar erfordras, torde aldrig
behöva överstiga 8 à 10 kW ens för stora luckor.
För att värma listerna finnas flera system
utprovade. I fig. 11 upptill visas schematiskt ett
sådant, vilket av kraftverksdirektör Sam Malmfors
genomfördes vid Långhag. Oljan värmes, som
tidigare nämnts, i en elektrisk panna och pumpas
därefter runt i tätningslisterna från en lucka till
en annan alltefter behovet. Effektåtgången kan
efter behov på ett smidigt sätt regleras. Man
måste givetvis se till, att alla till- och
återled-ningar isoleras, så att värmen icke förloras under
vägen. Om listerna uppdelas i element, vilka
sinsemellan parallellkopplas, kan man genom
termometrar på återledningarna kontrollera, att
värmeavgivningen blir jämnt fördelad på de olika
elementen. Oljetemperaturen, vilken med hänsyn till
påfrestningarna på betongen bör hållas så låg som
möjligt — 35 à 40°G torde i de flesta fall vara
tillräckligt för att listerna skola hållas något över
0° varma — kan regleras automatiskt. Vid övriga
större lucktyper — huvudsakligen hjul- och
sto-neyluckor — som hissas, då utskovet skall
öppnas, bli förhållandena enahanda, och samma
synpunkter på isolering och tätning, som gälla
Fig. 11. Värmning au tätningslister och murpartier med
cirkulerande varm olja.
för sektorluckorna, gälla även för dem.
Värmningen av falsarmaturen kan ske på liknande sätt
som nyss beskrivits. Även murpartierna vid
flott-ningssektorerna kunna värmas med cirkulerande
olja exempelvis på det sätt som framgår av den
undre bilden på fig. 11.
Av andra uppvärmningssystem, som provats,
kunna följande nämnas. Listerna utföras ihåliga
och fyllas med olja. Oljan värmes genom
dopp-värmare. Även i detta fall bör man om möjligt
ordna så, att en tillräcklig självcirkulation
uppstår, eller också driva oljan runt med tillhjälp av
en pump. För horisontella lister torde pump alltid
behöva tillgripas. I annat fall riskerar man att få
så hög temperatur, omkring 120°C, på oljan
närmast värmespiralerna, att den förkoksas, varvid
elementet lätt förstöres. Systemet har speciellt
kommit till användning för sidotätningsrören till
hjul- eller stoneyluckor. Av fig. 12, som visar
falsen till en stoneylucka försedd med på ovan
antytt sätt uppvärmd rörtätning i sidorna och där
inga extra åtgärder, såsom stybbning eller dylikt
företagits, framgår att man kan uppnå ett mycket
Fig. 12. Fals till sto-
neylueka med värmd
sidotätning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
