Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 9 september 1944 - Kornstorleksbestämning i vindsikt med spiralformig luftström, av Karl Vilhelm Wiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1048
TEKNISK TIDSKRIFT
Kornstorleksbestämningarna utföras vanligtvis
genom siktning och sedimentation, varvid
resultatet anges med en återstodskurva. Vid siktning
bestämmes kornens storlek genom att stoftet
passerar maskor av vissa dimensioner.
Analysmetoden delar således upp stoftet oberoende av
partiklarnas volymvikt och form. Partiklarnas
volymvikt är svår att bestämma, särskilt då stoftet
i de flesta fall består av blandningar av olika
material med olika specifik vikt och olika porositet.
Vid sedimentationen bestämmas partiklarnas
fallhastighet i en lämplig sedimentationsvätska.
Kornstorleken beräknas sedan ur fallhastigheten,
som uppstår vid jämvikt mellan tyngdkraften
och vätskans friktionsmotstånd på partikeln.
Kraften på partiklarna bestämmes av skillnaden
i specifik vikt mellan materialet i partikeln och
vätskan samt av partikelns materialvolym.
Svårigheten att omräkna den beräknade
partikelstorleken till den verkliga beror på två faktorer
nämligen partikelns verkliga volym och tyngd
(volymvikt, form och porositet) och dess motståndstal,
som är en funktion av Reynolds’ tal, alltså
partikelns storlek, fallhastighet och fallmediets
viskositet. En fallhastighetsbestämning utförd i
luft skulle således kunna ge ett annat värde på
beräknad kornstorlek. Att märka är att i detta
senare fall fallmediets, dvs. luftens, specifika vikt
kan försummas i differensen mellan materialets
och luftens specifika vikter. Vid sedimentation
kan man däremot ej göra någon sådan
approximation.
För noggranna bestämningar användes både
siktning och sedimentation och med olika
korrektioner kan man hänföra de båda
stoftundersökningarna till en enhetlig kornstorleksbestämning,
som kan läggas till grund för prov med
stoftav-skiljare2’3.
Detta är emellertid ett tidsödande arbete, som
fordrar synnerligen noggranna arbetsmetoder
samt flera kontrollerande prov. En snabbare och
säkrare kornstorleksbestämningsmetod är där-
Fig. 3.
Vindsikt (diameter 190 mm). |
för ett önskemål för problemets praktiska
lösning. Att fallhastigheten bör läggas till grund
för kornstorleksbestämningen är uppenbart och
lämpligast fallhastigheten i luft under sådana
förhållanden att krafterna, som verka på
partiklarna, bli av samma storleksordning som i
av-skiljaren. Den sedan gammalt kända
vindsikt-ningsmetoden har visat sig vara olämplig,
beroende på förslitningen av stoftet och svårigheten
att erhålla en definierad och jämn luftström i
vindsiktens vertikala rör. Vid vindsiktningen får
man ej heller sådana krafter på stoftpartiklarna
som i en mekanisk avskiljare. Vindsiktning i en
plan spiralformig luftström synes emellertid leda
till en mycket skarp och snabb fraktionering av
stoft, varvid bl.a. förslitning av stoftet undvikes.
Wolf och Rumpf4 ha i apparater med noggrant
definierade spiralformiga luftströmmar
undersökt olika material, såsom kvartsdamm, zinkoxid,
zinkstoft och trämjöl. Dessa stoft ha fraktionerats
dels genom att man ändrat apparatens
dimensioner (inloppsarea och siktrumshöjd) och dels
genom att man infört en sekundär luftström,
"Grob-luft". Resultaten av fraktioneringarna ha
återgivits med mikrofotografier. Metoden synes
emellertid enbart gå ut på att fraktionera stoft i
lämpliga fraktioner.
För metodens tillämpning vid
kornstorleksbestämning har Svenska Fläktfabriken byggt
några speciella laboratorieapparater. Principen
för dessa framgår av fig. 2 och apparaternas
utseende av fig. 3. Luften ledes helt eller delvis in
tangentiellt i en ringformig kammare, passerar ett
lågt siktrum mellan plana ytor och det
koncentriskt med ringkammaren anordnade utloppet
samt en strypfläns. I ett annat luftintag,
koncentriskt anordnat i utloppsdelen, kan luft släppas
in genom en serie strypskivor i ringkammaren.
Fig. 2. Principskiss för vindsikt
med spiralformig luftström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
