Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Verkstadsproblem vid övergång från nitade till svetsade fartyg, av J S—l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 september 19 A A
1071
1. verktygsförråd; 2. glödgningsugnar och riktplaner; 3.
vinkelsmedja; 4. montering; 5. pannanläggning; 6. plåt- och
profillager; 7. div. plåtslagerimaskiner; 8.
hålstansmaski-ner; 9. montering; 10. nitmaskiner; 11. profilsax; 12.
plåt-stansmaskin; 13. plåtsax; li. hålstansmaskin; 15. upplag;
16. montering; 17. joggelmaskiner; 18. bränning och
skärning; 19. utslagsplan; 20 plåtstansmaskin; 21.
bocknings-maskiner; 22. plåtsax; 23. 600 t hydraulisk press; 2b.
försänkningsmaskiner; 25. borrmaskiner; 26. upplag; 27.
kant-hyvel; 28. svetsplan; 29. samlingsplats för färdigt material;
30. hopnitning; 31. målning; 32. montering; 33. borrmaskin;
34. nitmaskiner; 35. verkstadskontor.
Verkstadsproblem vid övergång från nitade till
svetsade fartyg. Övergången från nitade till svetsade fartyg
har fört med sig en hel del problem för varven, särskilt
för dem, som sedan lång tid tillbaka byggt nitade fartyg.
Fig. 1 visàr plåtslageriverkstaden på ett medelstort
amerikanskt varv sådant det såg ut vid tillverkning av nitade
fartyg, och sedan det omändrats för tillverkning av
svetsade fartyg.
Verkstadens olika hallbyggnader ha bibehållits
oförändrade och den enda ombyggnad som företagits har skett
i samband med en tillbyggnad. Denna tillbyggnad har ökat
verkstadens golvyta med ca 20 % av den ursprungliga
golvytan. En del av bearbetningsmaskinerna har omplacerats,
och en viss inskränkning har gjorts i det fria utrymmet
mellan maskinerna. Genom dessa åtgärder har ungefär
halva verkstadsutrymmet frilagts och kan tas i anspråk
för andra arbetsoperationer i samband med svetsningens
införande, särskilt för byggande av seriefartyg. Under det
att förut ca 75 % av verkstadens golvyta togs i anspråk för
bearbetning av plåtar och profiler och endast 25 % av
golvytan stod till förfogande för montering och
hopnitning av mindre byggnadsenheter, står nu ca 60 % av
Fig. 2. Fördelning av kostnaden för olika arbetsoperationer
i skeppsplåtslageriverkstaden vid nitat resp. svetsat
byggnadssätt av en större läktare på ett amerikanskt varv.
Fig. 1. Plåtslageriets
dis-ponering; t.v. vid
byggande av nitade fartyg, t.h.
efter omändring för
byggande av svetsade fartyg.
1. verktygsförråd; 2. svetsning i fixturer; 3. nitning; 4.
stans-maskiner; 5. svetsning i fixturer; 6. montering och nitning;
7. målning; 8. plåt- och profilsax; 9. stansmaskin; 10.
utslagsplan och gasskärning; 11. plåtsax; 12 .joggelmaskiner;
13. 600 t hydraulisk press; 14. borrmaskiner; 15.
kantskärmaskiner; 16. hopmontering och hopsvetsning; 17.
montage-och riktplan; 18. punktsvetsmaskiner; 19. svetsning; 20.
fixturer för svetsning av mindre skrovdelar; 21.
upphäft-ning och hopsvetsning av större skrovdelar; 22.
färdigsvetsning och bearbetning av stora monteringsenheter; 23.
riktplan för byggda profiler; 24. verkstadskontor; 25. lager
och samlingsplats för material till bäddarna.
golvytan till förfogande för hopsvetsning av stora
byggnadsenheter till fartygen. Därigenom kan en stor del av
arbetet på skrovet förläggas till verkstaden. Fördelarna av
att kunna arbeta inne i verkstaden i stället för ute på
bäddarna ligger i öppen dag.
Fig. 2 visar kostnadsfördelningen av de olika
arbetsopera-tionerna i plåtslageriet vid användning av nitat
byggnadssätt och vid användning av svetsat byggnadssätt för en stor
pråm. Vid nitat byggnadsätt utgöres omkring tre
fjärdedelar av verkstadsarbetet av mera förberedande arbeten
såsom gasskärning, klippning, hålstansning, joggling,
försänkning, kantbearbetning och bockning, medan endast
en fjärdedel utgöres av hopmontering och sammannitning
av byggnadsenheter. Det betyder att den huvudsakliga
sammanfogningen av skrovets olika delar sker ute på
bädden i det fria. Annorlunda ställer det sig vid svetsat
byggnadsätt. Då utgöres knappt en tredjedel av verkstadsarbetet
av förbearbetning under det att mer än två tredjedelar
utgöras av hopmontering och hopsvetsning av stora
byggnadsenheter.
Inom skeppsbyggeriet i USA användas allt mera
svets-automater i stället för handsvetsning. Härigenom erhålles
bättre och jämnare kvalitet på svetsarna, och det går även
betydligt snabbare att svetsa med automat än för hand.
Det lär även ha utarbetats sådana svetsmetoder att
svetsfogar mellan grova plåtar på 25—50 mm tjocklek kunna
läggas i en eller högst två strängar, ett arbete som annars
kräver mellan 10 och 20 svetssträngar vid vanlig
handsvetsning. Den alltmer använda svetsningen har utvecklat
kantbearbetningsmetoderna. Man synes sålunda i större
utsträckning utnyttja brännmaskiner för kantbearbetningen
och då användas brännautomater i stor utsträckning,
varvid höga arbetshastigheter kunnat uppnås utan att
kvaliteten på arbetet eftersättes. (Motor Ship augusti 1942.)
J S—l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
