Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Gasgeneratorns teori III. Källeförfarandet, av E Hubendick och K-A Löfroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 september 19 A A
1073
Gasgeneratorns teori III
Källeförfarandet
Professor em. E Hubendick, LSTF, Storängen, och civilingenjör K-A Löfroth, Stockholm
I de föregående undersökningarna över
gasgeneratorns teori har inverkan på generatorns
verkningsgrad m.m. genom sönderdelning av vatten
tagits i betraktande. I den av civilingenjör Källe i
början av år 1941 konstruerade gasgeneratorn för
krossade kol har vattentillsats undvikits och i
stället ha avloppsgaser från motorn tillförts
gasgeneratorn, varvid främst koldioxidens
reduktion till koloxid utgör det värmebindande
förlopp som annars vattenångans sönderdelning
utgör. Då emellertid bränslet alltid innehåller någon
fuktighet kommer även detta vatten ävensom det
vatten som förefinnes i avloppsgaserna från
motorn att delta i gengasprocessen. Vattnet har
emellertid i detta fall underordnad betydelse i
jämförelse med avloppsgasernas koldioxid.
I tidskriften Fläkten år 1941 har S Sylvan
under rubriken "Återföring av avgaser —- dess
inverkan på gassammansättningen" studerat
Källeprincipen. Sylvan har emellertid räknat med
endast rent kol såsom bränsle, varför
avloppsgaserna från motorn komma att bestå av enbart
koldioxid och kväve. Ej heller har han tagit
hänsyn till tryckberoendet hos jämviktskonstanten
för koldioxid.
På samma sätt som i första uppsatsen om
gasgeneratorns teori (Tekn. T. 1942 h. AM 10—11)
kan emellertid läggas till grund för beräkningen
ett verkligt träkolsbränsle och hänsyn tas även
till dess fuktighet.
Teorin för Källeprincipen
Reduktionsförloppet
Med användande av samma beteckningar som i
första uppsatsen om gasgeneratorns teori samt
en del tilläggsbeteckningar, vilka senare skola
anges, kan behandlingen av problemet ske på
följande sätt.
Bränslet i generatorn antas ha sammansättningen
x mol G
y mol H2
z mol Oi2
Kvävehalten i bränslet, träkol, antas vara så
ringa att dess inverkan kan försummas. Av
samma orsak försummas en eventuell
ammoniak-bildning. Däremot antas bränslet ha en fuktig-
DK 536.8 : 621.435.1
662.76.032
hetshalt av / mol H20, räknat på 100 kg torr,
askfri substans.
Av 100 kg torrt, askfritt bränsle,
avloppsgas-tillsatsen från motorn, bränslefuktigheten samt
primärluftmängden (den luft som tillförts
generatorn), bildas i generatorn en gas med
sammansättningen
A mol CO;2
B mol CO
C mol H^O
D mol H2
E mol N2
Gasen förutsättes sålunda ej innehålla några
halter av syre och metan. Dessa mängder bli i
varje fall så små att den gjorda approximationen
kan anses fullt befogad.
Den så bildade generatorgasen antas förbrinna
fullständigt i motorn med reaktionsekvivalent
se-kundärlufttillsats. Avloppsgaserna från motorn
få då sammansättningen
a mol C02
c mol H20
e mol Nz
Man erhåller därvid reaktionsekvationen
A • C02 + B • CO -f C • H!20 + D ’ H2 +
+ E • N2 + 5 (O. + 3,76 N2)
1= a • C02 + c • H20 + e • N2 (1)
I denna ekvation betyder s den
reaktionsekvivalenta sekundärlufttillsatsens (lufttillsatsen i
motorn) syremängd i mol.
Ekvationen ger följande samband
för kolet: A + B<=a (2)
för vätet: C + D<=c (3)
för syret: 2A + B + C + 2s<=2a + c (4)
för kvävet: E + 3,67 s 1= e (5)
Här äro a och c direkt lösbara ur sina
ekvationer. För att lösa s insättas a och c i ekvation (4).
Därefter insättes s i ekvation (5) för lösning av e.
Avloppsgasernas sammansättning blir alltså.,
räknat pr 100 kg torr, askfri substans varmed
generatorn beskickats
a<= A + B mol C02
c <= C + D mol H20
et=£ + 1,88 [B + D) mol iV2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
