Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Nyare erfarenheter av strängbetong, av Ulf Bjuggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1096
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Beräknade skär- och huuuddragpåkänningar längs
en skjuvspricka hos en till skjuvbrott belastad
strängbe-tongbalk med I-profil.
Fig. 10. Deformationsmätningar på en till brott belastad
strängbetongbalks sida. Mätsträckor 25 cm. Siffrorna 1—5
på nollvertikalen ånge de fem mätsträckorna. s =
deformation i °loo, negativa värden beteckna sammantryckning.
I en förspänd konstruktion komma de av
skär-påkänningarna framkallade
huvuddragpåkän-ningarna att vara avsevärt lägre än
skärpåkän-ningarna. Man har
oi = 0,5 <7, =h V^25öV-h2
Då oz före sprickbildningen alltid är negativ,
kommer o/ alltid att vara mindre än t. Fig. 8
visar en del av en provbelastad I-balk av
strängbetong med inritad sprickbildning. Brottet vid
provbelastningen uppstod genom skjuvning i den
eljest ospruckna delen, varför påkänningarna
inom motsvarande område kunna beräknas som
för osprucken balk. De beräknade skär- och
hu-vuddragpåkänningarna äro angivna dels vid brott,
dels vid halv brottlast. Det av beräkningarna
erhållna låga värdet på draghållfastheten i detta
fall beror på att balken, som gjutits med
smält-cementbruk, provades redan 44 timmar efter
gjutningen. En kontrollberäkning av skjuvspric-
Fig. 9. Tre typiska utseenden hos till brott belastade
sträng-betongbalkar. överst: fullgod vidhäftning, krossbrott i
betongen; i mitten: fullgod vidhäftning, dragbrott i
strängarna; nederst: ej fullgod vidhäftning, glidning hos strängarna.
käns belastning ger, att det teoretiska värdet på
lutningsvinkeln i den kritiska punkten är 24°5
mot den verkligt uppträdande 27 °7.
Böjdraghållfasthet och sprickbildning
Ehuru sprickbildningen normalt börjar intill
armeringen i dragzonen, ligger det största
intresset vid att konstatera, när dessa sprickor nå de
fria betongytorna. Som vanligt är vid sådana
undersökningar, bestrykas balksidorna med
gipslösning, för att man lättare skall kunna iaktta
sprickbildningen. Däremot synes man inte kunna
iaktta sprickorna tidigare med lupp än vad man
kan med blotta ögat. Detta bör vara beroende på
att sprickorna, vilka börjat inne i betongen, få en
viss minsta vidd i och med att de nå de fria
betongytorna.
Vanligtvis sammanbinder man uppkomsten av
den första böjdragsprickan med en motsvarande
beräknad böjdragpåkänning i betongen. För de
normala strängbetongkonstruktionerna ligger
denna böjdraghållfasthet över 60 kg/cm2 och har
för ett år gamla provbalkar varit upp till 90
kg/cm2. Den fortsatta sprickbildningens utseende
är framför allt beroende på i hur hög grad
vidhäftningen mellan armering och betong
bibehålles inom sprickområdet. Detta demonstreras i fig.
9, som visar tre till brott belastade provbalkar.
Den nedersta provbalken tillverkades med en
provleverans strängar, vars ytbeskaffenhet inte
var tillfredsställande. Vi hade all anledning att
förmoda, att erforderlig vidhäftning ej skulle
erhållas. Brottorsaken var också glidning i
drag-armeringen. Man märker, att antalet sprickor är
litet och att sprickorna äro ganska vida. De övre
balkarna, vilkas armering har önskvärd
vidhäftningsförmåga, visa en tät sprickbildning och
brottorsaken var i ena fallet dragbrott i
arme-ringen, i det andra krossbrott i betongen.
Böj påkänningar vid böjbrott
Det är märkligt, att i den förefintliga litteraturen
om förspänd betong, författarna sorgfälligt ha
undvikit att närmare behandla brotthållfasthe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
