Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Munch-Petersens formel för sanddrift — en ny tillämpning, av Valdemar Rang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1102
TEKNISK TIDSKRIFT
För det första är det ganska svårt att få tag i
vindobservationer, som sträcka sig över
tillräckligt lång tid och som även upplysa om vindens
varaktighet. För det andra visar det sig, att
vindens styrka och varaktighet kan variera betj^dligt,
t.ex. under två på varandra följande
femårsperioder. Det gäller ju att finna den resulterande
materialtransportens riktning under en tid, som
motsvarar livslängden hos byggnadsverket.
Jag har därför tänkt mig, att man ur direkta
observationer och uppmätningar på de typiska
lutande träd, som växa vid kusten, skulle kunna
dra slutsatser angående riktningen hos
materialtransporten. Det är ganska vanligt, att träden luta
på ett sätt, som tydligt visar riktningen av den
vind, som har största inverkan. Fig. 3 visar en
trädgrupp vid Ribersborgsstranden i Malmö,
lutande i OSO. Stranden löper här i en riktning
emellan NO och ONO (fig. 4).
Trädens lutning kan sägas representera den
relativt dominerande faktorn h ’ S2, eller summan
av vindens inverkan i Munch-Petersens formel.
Inverkan av infallsvinkeln 0 är ju, som fig. 2
visar, diskutabel, men det kan ej ifrågasättas, att
materialtransporten vid varje vindtillfälle sker i
samma riktning som vindens komponent längs
med stranden.
Den enda faktor, som kan jäva antagandet, att
materialtransporten framgår i den riktning, som
anges av trädlutningens projektion på
strandlinjen, är f, som motsvarar våghöjden. Denna faktor
står under ett rotmärke och är därför av
reducerad betydelse. Dess inverkan kan bedömas, om
man i plan uppritar en kurva över V f (fig. 4).
Vid större hav är f i Stevensons formel även
begränsad till högst 1 000 km.
Den här framlagda metoden att genom direkta
iakttagelser på lutande träd bestämma
materialtransportens riktning kan formuleras sålunda:
"Såvida icke särskilt stora olikheter förefinnas
i fråga om avstånden från en punkt vid kusten
till kustlinjerna på motsatta sidan av
vattenområdet, kan man ur lutningen hos träden i
strandbältet direkt utläsa riktningen hos
materialtransporten utmed stranden."
I fig. 4 härovan har även inlagts
materialtransporten enligt Munch-Petersens formel, beräknad
på basis av vindobservationer 1935 till 1939. Den
resulterande materialförande kraften
överensstämmer ganska väl med trädlutningen, trots att
avstånden / här äro starkt varierande. Någon
sanddrift har ej iakttagits vid stranden i exemplet,
antagligen beroende på att strandlinjen endast
löper i den angivna riktningen med ungefär 10 km
längd, varefter den åt båda hållen kraftigt
avviker. Stranden befinner sig sålunda i jämvikt.
Med ovanstående metod kan således på platser,
där vindobservationer för längre tidsperioder
saknas, sanddriftens riktning bestämmas enligt de
grunder, som anges i Munch-Petersens formel.
5
Fi(j. }. Materialtransportens bestämmande med användning
av trädens lutningsriktning.
Fig. 3. Typisk lutande trädgrupp vid Ribersborgsstranden
i Malmö.
koordinatsystem. Differensen emellan dessa båda
uppfattningar är, som figuren visar, avsevärd.
Munch-Petersens formel är i färdigt skick
11= konst • h’ S8 * / * eos <p ’ Asp
där t definieras som en komponent av den
materialförande kraften. Formeln användes på så sätt,
att de olika komponenterna uträknas för olika
vindriktningar, och därefter sammansättas till en
resulterande "materialförande kraft". Denna ger
upplysning om materialtransportens riktning.
Möjligen kan en uppskattning av den relativa
storleken också ske med dess tillhjälp.
Genom att materialtransportens riktning är känd
har en god handledning erhållits för orientering
i plan av vågbrytare, sandtangare o.d.
Ett nytt sätt för formelns tillämpning
Då man skall använda formeln i praktiken,
stöter man emellertid på vissa svårigheter och frågar
sig, om man ej möjligen kan komma till ungefär
lika tillfredsställande resultat på ett enklare sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
