Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Beräkning av hängbroar, del I, av Sven Olof Asplund - Bevattning inom trädgårdsskötseln och jordbruket, av Gunnar Thorén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 september 19 A A
1105
vinkeländring, (jfr Röde, Proc. Amer. Soc. Civ. Eng. 1928,
s. 1464), vilken ej behandlats i del I.
Förf. erinrar om, att en hängbro betraktad enligt
deflek-tionsteorin utgör ett föränderligt system, för vilket
super-positionsprincipen icke gäller. Därav sluter han, att man
med influenslinjer icke förmår åstadkomma en exakt
lösning av hängbroproblemet. Jag beklagar, att förf. dragit
denna förvisso förhastade slutsats, ty med den enastående
framställningskonst, som är hans, skulle han annars kanske
ha valt att popularisera hängbroars beräkning just enligt
den av Godard år 1894 (Ann. Ponts et Chaussées, del 8,
s. 105) angivna influenslinjemetoden. Influenslinjemetoden,
som torde vara snabbare, överskådligare, mer systematisk
och generell och leda till lika exakta resultat som andra
gängse metoder, skulle då ha kunnat göras till varje
intresserad konstruktörs egendom i stället för förf:s egen
metod, vilken, trots obestridliga meriter, ej rimligtvis kan
komma till praktisk användning, så snart lastställningarna
avvika från de enklaste.
Sedan emellertid hängbron beräknats under den
förutsättningen, att förstyvningsbalken saknar styvhet, övergår
förf. till att uppställa de korrektioner, som skola införas,
ifall förstyvning tillkommer. Sådana
korrektionsberäkningar låta sig givetvis väl utföras, när bron är svagt
förstyvad, men resultaten bli allt osäkrare ju styvare bron
blir. En diskussion om var den styvhetsgräns ligger,
ovanför vilken resultaten icke längre kunna anses vara
tillfredsställande, hade nog varit berättigad. För styvare broar
skulle man kanske hellre kunna börja i andra änden och
såsom grundproblem använda den fullständigt förstyvade
bron. Förf. utför korrektionsberäkningarna medelst
trigonometriska serier av den typ Martin 1927 och Timoshenko
1928 infört i hängbroanalysen.
Dessförinnan har förf. även medhunnit att bestämma
horisontalkraften, dels enligt sin korrektionsmetod, dels "exakt".
Sistnämnda beräkning är grundad på att £ = vilket,
såsom ovan nämnts, innebär att ingen hänsyn tas till
hängarkrafternas variation.
Med undantag för en tillämpning på Manhattanbron
omfatta de numeriska exemplen enspanns hängbroar med
fritt upplagda förstyvningsbalkar samt, vid beräkning av
moment och nedböjningar, endast mjuka broar.
Avhandlingen avslutas med en återblick, i vilken "en närmare
analys av huru förstyvningsbalkens moment kan anses
vara uppbyggt" genomföres. I del 1 framläggas inga
metoder för beräkning av avskärningskrafter eller
hängar-krafter.
Ett kapitel ägnas åt det ekonomiska valet av pilhöjd
och backstagslutning. Backstagslutningen bestämmes från
villkoret att backstagets vikt skall vara ett minimum.
Emellertid inverkar backstagslutningen både på
ankarvikten och på torntrycket, vilka återverka vid
bestämningen av det ekonomiska minimet. Avhandlingens
resultat, att backstagslutningen bör vara omkring 30°, kan
därför icke gärna accepteras för praktiskt bruk. En annan
omständighet är, att kablarna måste fastlåsas i
torntopparna i de fall kabelvinklarna på ömse sidor om tornet
avvika nämnvärt från varandra; annars glida kablarna.
Därför söker man att om möjligt hålla tornvinklarna lika.
Den ekonomiska pilhöjden bestämmes med randvillkoret,
att brons nedböjning skall reduceras till ett förutbestämt
värde genom ökning av farbanans vikt; men denna
princip för minskning av nedböjningarna torde vara alltför
oekonomisk för att i realiteten kunna tillämpas.
Kostnaderna för såväl kablar, torn som förankringar öka ju i
ungefär samma proportion som spännets totallast. En bro
med betongfarbana har visserligen på grund av sin större
tyngd mindre nedböjning än en bro med trädäck, men har
en gång en betongplatta blivit beslutad, måste den av
nämnd ekonomisk orsak konstrueras så att den blir så
lätt som möjligt. Om de nedböjningar, man då får, måste
minskas, får detta i första hand ske genom ökning av
förstyvningsbalkarnas tröghetsmoment. Emellertid bör
man, som även förf. i annat sammanhang anmärkt, icke
fästa alltför stor vikt vid brons nedböjningar. Huru som
helst anser jag, att den angivna metoden för ekonomisk
bestämning av pilhöjden icke bör komma till praktisk
till-lämpning, även om metoden med de givna
utgångspunkterna är teoretiskt riktig.
Såsom intressanta apropåer presenteras en elegant
behandling av hur stor spänningen skall vara i ett måttband
för att förkortningen genom nedböjning och förlängningen
genom töjning skola kompensera varandra, en utredning
rörande den skenbara elasticitetsmodulen för mer eller
mindre slaka stag, säkerligen mycket nyttig vid
beräkningen av maststag, förstyvningslinor m.m., samt en
jämförelse mellan hängbroar och tvåledsbågar.
Alltsedan Ritter (1877) och Müller-Breslau (1881) har
för brons "tillfälliga mjukhet" använts beteckningen c.
Förf. inför i stället genomgående beteckningen v± t= rc/c2
för att erinra om sambandet (Timoshenko, Proc. Amer.
Soc. Civ. Eng. 1928, s. 1464) mellan vissa formeluttryck
i hängbroteorin och förstyvningsbalkens (fiktiva)
knäcksäkerhet.
Ett resultat av de i avhandlingen utvecklade teorierna är,
att största balkmomentet uppträder nära punkt 0,232 l.
Förf. citerar visserligen andra beräkningar, som emotsäga
detta resultat, men förklarar avvikelserna med att några
i regel förbisedda verkningar t.ex. av hängartöjningen
skulle ha medtagits i de citerade beräkningarna. Utan att
inkludera den i vanliga broar obetydliga hängartöjningen
finner man dock vid exaktare beräkning, att
maximimo-mentet ofta uppträder nära punkt 0,15 /.
Några smärre inadvertenser förekomma. Sålunda torde
den geometriska metoden vara äldre än energimetoden
och härstamma från Müller-Breslau (1881) i stället för
från Bleich (1924). Giltigheten av förf:s slutsats, att två
bilar ge mindre moment än en bil borde kanske ha
diskuterats. Bron över Hudsonfloden i New York uppges
byggd med hängkedja av ögonstänger, men denna
påtänkta konstruktion utfördes ej.
Förf. lovar att fortsätta sin idérika och mångsidiga
avhandling med en andra del, vari skola behandlas inverkan
av hängarnas snedställning på grund av kabelns
horisontalförskjutning, inverkan av sidokrafter på brobanan samt
en del andra mera speciella hängbroproblem. Denna del
emotses med stort intresse. Förf:s framställningssätt är,
som alltid, synnerligen klart, instruktivt och lättfattligt.
Bildmaterialet är mycket väl valt och förlänar
avhandlingen ett ökat värde. Sven Olof Asplund
DK 621.647.2 : 626.84 : 631.347
Bevattning inom trädgårdsskötseln och jordbruket,
av Herman Flodkvist och Gunnar Hallgren.
Lantbruksförbundets Tidskrifts AB, Stockholm 1942. 106 s., 55 fig. 3 kr.
Den svenska litteraturen om bevattning har hittills varit
fåtalig givetvis beroende på att konstgjord bevattning, i
synnerhet inom jordbruket, först på senare tid kommit till
användning inom vårt land. Det är följaktligen med största
intresse man tar del av detta nya bidrag i ämnet.
Arbetet börjar med en kort historik över bevattningens
utveckling, varpå följer ett kapitel om vårt lands klimat
ur växtodlingssynpunkt, särskilt med hänsyn till
nederbördsförhållandena på olika platser vid olika tider på
året. Därefter lämnas en översikt över förefintliga
bevattningsmetoder, av vilka sedan företrädesvis besprutning
behandlas, då övriga metoder, uppdämning och översilning,
knappast kommit till användning i Sverige.
Bevattning i form av besprutning behandlas ingående
tekniskt och ekonomiskt med exempel på utförda försök,
vilka dock ännu i vårt land på grund av ringa
omfattning icke kunnat ge tillförlitliga resultat för bedömning
av det ekonomiska utbytet. Beskrivningen av den tekniska
utrustningen förefaller i en del fall onödigt detaljerad med
hänsyn till de förändringar som man kan vänta sig på
detta område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
