Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 7 oktober 1944 - Arbetsstudiepsykologi, av O Warne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1A oktober 19 A A
1141
Arbetsstudiepsykologi
överingeniör 0 Warne, LSTF, Katrineholm
Arbetsstudier ha i vissa fall vållat oro på
arbetsplatsen och i enstaka fall även konflikter och
demonstrationer. På en del håll ha arbetarna
motarbetat arbetsstudierna, varigenom resultatet
blivit dåligt och förbättringar av arbetsmetoderna
ej till fullo kunnat utnyttjas. Djupare
anledning till konflikter kan vara psykologiska
missgrepp från arbetsstudiepersonalens sida.
Arbets-studieavdelningen har emellertid en otacksam
uppgift när det gäller att träffa uppgörelse om
ackord. Erfarenheten visar, att den produktion,
som fastställts genom rätt bedrivna arbetsstudier,
i regel är riktig, trots att den ej godtas av
arbetarna.
Verkstadsavtalet föreskriver att timlön skall
till-lämpas, när ackordsuppgörelse ej kan komma till
stånd. Det visar sig emellertid, att ett sådant steg
skapar olust på arbetsplatsen. Skillnaden mellan
timlön och ackordsförtjänst har med åren ökats,
varför det är förklarligt, att en arbetare, som
inrättat sig för en viss inkomst, känner olust över
att få en avlöning, som ligger avsevärt under
den han är van vid. Erfarenheten visar även,
att en lägre arbetsprestation erhålles vid sådana
fall. Då företaget har behov av att utnyttja
anläggningens fulla kapacitet vållar detta givetvis
en del oreda. I exceptionella fall måste dock ett
företag ta konsekvenserna av en sådan situation.
Arbetsstadiernas historiska utveckling
Typiskt för förhållandena under åren närmast
före första världskriget var lång arbetstid, dålig
arbetsprestation och dålig arbetsförtjänst.
Arbetstiden kunde givetvis ej effektivt utnyttjas under
så lång arbetsdag men arbetarnas inställning var
även, att man ej skulle "förta sig". En av mina
upplevelser som praktikant vid ett större företag
ger en god bild av tidsandan. Då en av arbetarna
fick höra talas om min blygsamma
praktikantlön, förklarade han mycket allvarligt: "En kan
inte göra nog litet för den timpengen."
Ackordsarbete förekom då mest inom
storindustrierna, varvid de gamla premieackorden ofta
användes. Ackordssättningen sköttes i regel av
närmaste arbetsbefäl genom uppskattning av tiden
för arbetets utförande eller genom jämförelse med
tidigare utförda arbeten. Vid kortare tempon före-
Fö red ra g vid Svenska Teknologföreningens kurs i
industri-psykologiska frågor den 4 mars 1944.
DK 658.54
kom väl någon sorts tidtagning, men
spilltidsun-dersökningar voro givetvis otänkbara, då andra
löpande göromål därigenom skulle försummas.
Det var förklarligt, att ackorden under sådana
förhållanden blevo ojämna, dels inom en viss
ackordssättares verksamhetsområde, dels mellan
olika avdelningar inom ett företag. De flesta
mekaniska verkstäder hade ej någon tillverkning i
större serier, men företag med typisk
masstillverkning började växa fram åren närmast före
förra världskriget.
I samband med storföretagens framträdande
började man i vårt land mer och mer intressera
sig för arbetsstudier, men de tillämpades dock ej
förrän 1918—20. Tidigare ha visserligen
arbetsstudier förekommit mera laboratoriemässigt, men
då resultatet av arbetsstudierna ej lades till grund
för ackordssättningen på fabrikens olika
avdelningar, uppstodo i allmänhet inga psykologiska
problem.
Under förra världskrigets högkonjunktur gjorde
sig inflationen gällande. Lönerna stego och
företagen hade stora vinster. Det gällde endast att
producera; priserna fingo kommo i andra hand.
Då sedan lågkonjunkturen kom år 1921 stod
industrin inför stora svårigheter på grund av höga
löner och dålig arbetsprestation. Samtidigt
infördes även 8 h arbetsdagen. På vissa håll företogs
då en hård "toppning" av ackorden. Denna
tillgick så, att ackord, som enligt lönestatistiken
givit en timförtjänst utöver ett visst värde,
sänktes. Någon analys av själva arbetet företogs
således inte. Därigenom fingo arbetarna den
inställningen, att om ackordsförtjänsten översteg ett
visst värde, ackordet skulle nedskäras. Den
inställningen fortlevde sedan under många år och
skapade ett tillstånd av osäkerhet. Det blev en
allmän strävan bland arbetarna att hålla
arbetstakten nere vid arbetsstudier och arbetstiden
utnyttjades ofta dåligt.
Åren närmast efter förra världskriget förekom
i stor utsträckning nyanskaffning av moderna
verktygsmaskiner, huvudsakligen från USA. Inom
mekaniska industrin med masstillverkning kan
man tala om verkligt revolutionerande
förändringar. Som exempel kan nämnas centerless- och
automatisk planslipning, varigenom man vid vissa
arbeten kunde erhålla en tiofaldigt större
produktion än tidigare. Slipningstekniken över huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
