Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 7 oktober 1944 - Elektrisk fartygsdrift, av Nils Ericson - Projekt til Øresundsforbindelse, af Kumbel - Insänt: Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av R Woxén och Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1162
TEKNISK TIDSKRIFT
kraftigare ju högre svängningsfrekvensen är och
bidrar i hög grad att skydda växeln för
skadliga stötar från dieselmotorn, varför man får en
tystare gång.
Ett stort antal maskininstallationer (fig. 15—16)
ha under de sista åren blivit utförda med
elektriska slirkopplingar i kombination med
kuggväxlar såväl i Sverige som i andra länder, särskilt
i USA. Av särskilt intresse är ett under byggnad
varande större holländskt passagerarfartyg av
ungefär samma deplacement som "Robert Ley",
ehuru med ett propellermaskineri för ca 3,5
gånger större effekt. Effekten är uppdelad på två
propelleraxlar, och var och en av dessa drives via
slirkopplingar och växlar av fyra dieselmotorer
vid 215 r/m. Fartyget, som beställdes strax före
krigsutbrottet, har genom det ännu pågående
kriget fördröjts åtskilliga år, vilket varit till stor
olägenhet för det praktiska utprovandet av systemet
för detta stora effektbelopp.
I USA ha åtskilliga fartyg av Maritime
Commis-sions standardtyper C 1, C 2 och C 3 utförts med
dylika kopplingar, huvudsakligen av
Westinghouse fabrikat. Maskineffekten varierar mellan
ca 4 000 och 9 000 hk och de äro alla utförda med
en propelleraxel; drivkraften är fördelad dels på
två, dels på fyra motorer. Därjämte har bl.a. ett
60-tal havsgående bogserfartyg med en
propeller-effekt av 3 500 hk utförts med liknande maskineri.
Den framtida omfattning, som systemet kan
påräkna, beror givetvis till stor del på utvecklingen
av de snabbgående dieselmotorerna efter kriget.
I dagspressen har nyligen meddelats
att en svensk ingenjör inför ett
amerikanskt forum framlagt fullt färdiga
planer på en trafiktunnel under Öresund.
Insänt
Projekt
til Øresundsforbindelse
Geo-arkitektonisk Gruk
Hvorfor skal vi e n t e n
ha en Tunnel eller Bro?
Hvorfor skal vi ikke ha
en Blanding af de to?
Bro og Tunnel bølgevis
fra Slutningen til Starten
bevarende Bevægelsen
fra Færgeoverfartenl
KU M BEL
Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten
I Teknisk Tidskrift 1944 s. 981 har pol. stud. Jan
Wallander statistiskt behandlat sambandet mellan studentbetyg
och duglighet, den senare uttryckt i vederbörandes inkomst.
Denna del av undersökningen är tvivelsutan synnerligen
intressant och värdefull. Emellertid övergår författaren
sedan till att göra vissa uttalanden och påståenden rörande
K. Tekniska Högskolans intagningsnormer, som lätt kunna
leda till sådana missförstånd att jag i egenskap av rektor
ser mig nödsakad att ta till orda.
Författaren påvisar, att korrelationsfaktorn (vilken
beroende på graden av samband kan anta värden mellan 0 och 1)
mellan KTH:s norm för poängberäkning, i det följande
benämnd antagningspoäng, samt dugligheten får värdet 0,22,
samt att korrelationsfaktorn mellan
medeloriginalstudent-betyget och dugligheten blir 0,24. I sin sammanfattning om
undersökningens resultat anför författaren härom:
"Den nuvarande metoden vid KTH kan inte betraktas
annat än som en dålig nödfallsutväg. Den leder till att de,
som tas in, äro de, som antingen ha mycket goda
studentbetyg eller också ha energi och framför allt ekonomiska
möjligheter att komplettera betygen eller praktisera under
ett, ja kanske flera år."
KTH:s metod innebär, att man tar hänsyn till i
studentbetyget ingående realämnen (matematik, fysik, kemi,
teckning) och språkbetyg samt vidare att viss poäng räknas
för praktik och militärtjänst. Det är självklart, att KTH
icke kan neka någon att komplettera ett studentbetyg
ävensom att högskolan har skyldighet att ta viss hänsyn till
det kompletterade betyget (detta tillgår så, att för varje
kompletteringsbetyg en reduktionsfaktor på 0,8 tillämpas).
Hur skulle man annars göra? Skulle en studerande, som
exempelvis på grund av sjukdom misslyckats i sin
studentexamen, aldrig kunna tas in på högskolan eller skulle en
latinstudent aldrig kunna tas in? Skulle KTH däremot,
som författaren antyder, räkna med alla i studentbetyget
ingående ämnen, komme detta tvivelsutan att leda till
kompletteringar i samtliga ämnen, något som vore mindre
önskvärt. Ju färre ämnen högskolan medräknar av de i
studentbetyget ingående, dess färre blir antalet
kompletteringar. KTH har gjort vad i dess förmåga stått för att
begränsa onödiga kompletteringar. Författaren framhåller
vidare, att vissa inträdessökande kunna ge sig till att
praktisera ett eller kanske flera år för att samla poäng. Av
högskolans tryckta, årligen utdelade anvisningar framgår
emellertid, att högst ett års praktik tillgodoräknas den
inträdessökande.
Vad man som tekniker mest saknar i författarens artikel
är emellertid en statistisk beräkning av sambandet mellan
studentbetyg och ingenjörsbetyg samt av det eventuella
sambandet mellan ingenjörsbetyg (avgångsbetyg) och
duglighet. KTH har i samarbete med Stockholms Högskolas
psykotekniska institut under det gångna året genomfört
en omfattande statistisk undersökning av sambandet
mellan bl.a. studentbetyg, kompletterade studentbetyg,
medel-originalstudentbetyg, antagningspoäng samt avgångsbetyg,
det senare uttryckt i betygskvot, varmed förstås
sammanlagda betyget, dividerat med antalet studieterminer. Bl.a.
ha följande korrelationskoefficienter beräknats:
medeloriginalbetyg — betygskvot............ 0,354 ± 0,03
originalbetyg i matematik, fysik, kemi och
teckning ................................. 0,307 ± 0,03
antagningspoäng åren 1935—1939 för samtliga
avdelningar utom lantmäteri .............. 0,395 ± 0,03
Av siffrorna framgår, att den tillämpade
antagningspoängen glädjande nog givit den högsta
korrelationskoefficienten. Det skulle givetvis vara önskvärt, att man kunde
finna en annan norm, som gåve högre korrelationskoeffici-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
