Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Titelskydd för civilingenjörer, bergsingenjörer och arkitekter? av Harald Bauer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 19 44
1189
Titelskydd för civilingenjörer,
bergsingenjörer och arkitekter?
Advokat Harald Bauer, Stockholm
Vissa yrken, för vilkas utövning fordras
akademisk examen, äro reglerade i gällande
lagstiftning. Så är fallet med läkare- och
tandläkareyrkena, om vilkas utövning finnas bestämmelser
i 1915 års lag om behörighet att utöva
läkarekonsten resp. 1861 års ordning för
tandläkarekonstens utövande. Syftet med dessa
bestämmelser är emellertid icke att skydda den genom
akademisk examen vunna titeln. Det är i stället
den allmänna faran av att obehöriga personer
utöva ifrågavarande yrken, som vunnit beaktande.
Den som obehörigen utger sig för att vara
exempelvis medicine licentiat eller legitimerad läkare
ådrar sig därigenom icke i och för sig något
juridiskt ansvar. Först för det fall att vederbörande
utövar läkarekonsten resp. tandläkarekonsten,
inträder i vissa fall ansvar.
I fall, där någon akademisk yrkestitel är förenad
med allmän befattning, föreligger ett skydd i
strafflagen kap. 10 § 24, vari stadgas straff för
den som obehörigen ger sig ut för att inneha en
sådan befattning.
En yrkestitel, som förutsätter akademisk
examen, nämligen advokattiteln, är avsedd att vid
rättegångsreformens ikraftträdande bli skyddad
mot obehörig användning. I samband med att
Sveriges Advokatsamfund erhåller
offentligrättslig sanktion har man nämligen för avsikt att
stadga straff för den som obehörigen utger sig
för advokat.
Några bestämmelser om förbud att obehörigen
använda akademiska yrkes- eller examenstitlar
finnas i övrigt icke i gällande rätt eller såvitt mig
bekant i något aktuellt lagförslag.
I vissa fall kan dock redan nu ett obehörigt
användande av titel medföra ansvar. Sålunda kan
titelmissbruk ingå såsom led i t.ex. ett
bedrägeribrott, medförande ansvar enligt de allmänna
bestämmelserna i strafflagens bedrägerikapitel.
Vidare torde titelmissbruk kunna ingå som ett
led i brott mot § 1 lagen den 29 maj 1931 med
vissa bestämmelser mot illojal konkurrens. Den
som i utövning av näringsverksamhet genom
meddelande på vara, anslag eller skylt eller i annons
Preliminärt utlåtande, avgivet på. uppdrag- av Svenska
Teknologföreningens styrelse.
DK 343.52
etc. eller genom annat för ett större antal personer
avsett meddelande, i uppenbar strid mot god
affärssed, om verksamheten eller däri utbjudna
varor eller prestationer lämnar oriktig uppgift,
ägnad att framkalla uppfattningen om ett
fördelaktigt anbud, straffas enligt detta lagrum för
illojal reklam, där han haft eller bort ha vetskap
om uppgiftens oriktighet. I ett rättsfall, refererat
i Nytt Juridiskt Ark. 1940 s. 158, ha domstolarna
som skäl för ansvar för illojal reklam åberopat
bl.a. den omständigheten, att vederbörande (en
tandtekniker) i sin reklam utgivit sig för att vara
legitimerad tandläkare.
Frågan om ett mer vidsträckt skydd för
yrkestitlar har för ej länge sedan berörts i ett yttrande
av processlagberedningen. Med anledning av att
vissa personer bildat en sammanslutning, kallad
Svenska Advokatförbundet, gjorde styrelsen för
Sveriges Advokatsamfund en framställning till
K.M:t (T. Sveriges Advokatsamf. 1942 s. 42) om
åtgärder till skydd för ideell förenings firma.
Framställningen remitterades till
processlagberedningen, som framhöll att framställningen gav
anledning till övervägande huruvida icke, oavsett
frågan om föreningars namnskydd, särskilda
åtgärder kunde vara påkallade för att förhindra
att en yrkesutövare ingåve allmänheten en oriktig
föreställning om sin kompetens, antingen genom
att obehörigen tillägna sig en yrkestitel eller
genom att tillhöra en sammanslutning, vars namn
vore ägnat att vilseleda om medlemmarnas
kvalifikationer. Sedan processlagberedningen därefter
bl.a. redogjort för ovannämnda planer på
införande av skydd för advokattiteln, yttrar den
avslutningsvis:
"Beredningen saknar anledning ingå på frågan,
huruvida en straffbestämmelse, motsvarande den
nyss antydda, kan anses påkallad beträffande
andra yrkesgrupper, vilkas verksamhet blivit
offentligrättsligt reglerad."
Detta yttrande är av intresse närmast därför, att
det ger vid handen att processlagberedningen
synes ha tänkt sig att straffbelagt förbud mot
användande av en yrkestitel icke kan
ifrågakomma, med mindre själva yrkesverksamheten blivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
