Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Fuktighetens absorption och vandring i byggnadsmaterial, av C H Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1214
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 20. Strömning i en
vattenränna.
Kondensation
(isbildning)
Fig. 21.
Fuktighetsgenom-gäng med kondensation i
väggen.
ning och i andra hand inverka modifierande på
det i fig. 21b återgivna partialtryckförloppet.
Den viktigaste metoden att förhindra
kondensation i väggar och bjälklag är att genom en
tillfredsställande ventilation hålla nere relativa
luftfuktigheten i lokalens inre. Om den ligger under
40 à 50 % föreligger vid en något så när
genomtänkt konstruktion ingen risk. Vid högre
luftfuktighet får man i regel vidta särskilda åtgärder.
Problemet är av intresse inte bara för
arbetslokaler med stor vattenavdunstning, utan även
för trångbodda bostäder. Med hänsyn till att ett
mycket stort antal bostäder tillhör denna grupp,
är frågan av stor praktisk betydelse. Man kan
skilja på följande tre metoder att undvika
kondensation.
i en vattenränna. För detta ändamål tänka vi oss
en vattenränna, i vilken inlagts ett antal skikt
av sand eller annat kornigt material på sätt som
återges i fig. 20 a. De olika skikten hållas kvar
av lämpliga galler och nät. Med kännedom om
strömningsmotstånden genom resp. skikt kan
man beräkna den i figuren inritade nivåkurvan.
Om man antar att rännan förändras så, att dess
sidoväggar i strömningsriktningen ha avtagande
höjd (h,n i fig. 20 b) kan vattennivån aldrig
stiga över denna kant. Nivåkurvan enligt fig. 20 a
(ti-linjen i fig. 20 b) ligger emellertid delvis högre.
Vattnet kommer därför att flöda ut över kanten,
och man får en modifierad nivåkurva, som i
figuren representeras av Ti-linjen. Fig. 21 visar det
analoga fallet vid fuktighetstransmission, varvid
den övre figuren återger temperaturkurvan och
den undre partialtryckkurvan. Mättningstrycket
är betecknat med pm, det tryck, som skulle
erhållas om mättningstrycket kunde överskridas
med p och det verkliga trycket med p. Till höger
om kondensationspunkten blir
strömningshastigheten större och till vänster om denna punkt
mindre än i det förstnämnda fallet. Skillnaden
mellan inkommande och avgående vattenånga
avsätter sig vid kondensationspunkten som ett
isskikt, vilket vid varmare väderlek smälter och
suges upp av materialet som fritt vatten. Den
stora ökning av materialets vattenhalt, som
blir följden, kommer att ändra temperaturfördel-
Fig. 22. Vattenångans partialtryck vid trägolv på betong’
golv med och utan asfaltisolering på betongytan; a.
temperaturförlopp; b. partialtryck utan asfalt; c. partialtryck
med asfalt.
Fuktighetsbarriär
på väggens (bjälklagets) varma sida16’18
På väggens insida anbringas ett för vattenånga
svårgenomträngligt skikt av papper eller papp
med lämplig impregnering, aluminiumfolium
m.m. Med en god fuktighetsbarriär kan man
åstadkomma att partialtrycket blir så lågt på dess
utsida, att kondensationsrisken försvinner. Vid
denna metod är det av vikt att fuktighetsbarriären
anbringats så nära den inre varma ytan som
möjligt.
Som exempel på denna regel visas i fig. 22 ett
trägolv på ett källargolv av betong (betonggolvet
antas vara tillfredsställande dränerat, så att
vatten i vätskeform icke kan sugas upp till dess yta).
Asfalterar man betongytan blir partialtrycket
tillnärmelsevis lika stort i luftmellanrummet som
ovanför trägolvet, och på grund av betongytans
låga temperatur föreligger då stor risk för
kondensation. Om en fuktighetsbarriär skulle vara
erforderlig och icke kan läggas på golvets
slityta, måste den anbringas direkt under
golvbrä-derna.
En annan intressant användning av en
fuktighetsbarriär har utnyttjats vid läggning av
parkettgolv på betonggolv, innan de ännu hunnit
torka ut. Om man lägger in ett lager av
impregnerad papp med tillfredsställande
diffusions-motstånd, minskas den mängd fuktighet, som per
tidsenhet tillföres parketten, och vid den
pseudo-jämvikt, som inställer sig mellan tillförd och
avgiven fuktighet, håller sig träets fukhalt inom
tillåtna gränser under uttorkningstiden.
Ytterluftventilation av väggens luftmellanrum
Genom kalluftsventilation av det mellanrum, i
vilket risk för kondensation föreligger, kan
partialtrycket sänkas så att kondensationen
omöj-liggöres. Förbindes luftmellanrummet i en
yttervägg upptill och nedtill med ytterluften, erhålles
en termisk självventilation (fig. 23). Sänkningen
av mellanrummets temperatur medför ökad
värmegenomgång genom väggen, men man måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
