Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 28 oktober 1944 - Nya formtrycksmätningar, av Bertil Löfquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1240
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1.
Fig. 3. Uppmätta stagkrafter (intag 2).
stenarna i betongen vid påfyllningen träffade
formstagen eller då vibratorn kom i beröring med
dessa. Då mätningen var färdig och
apparaterna avlastades, gingo visarna tillbaka till
utgångsläget eller högst en skaldel därifrån.
Betongens sammansättning och bearbetning var
densamma som vid den förra gjutningen, men
temperaturen i massan var lägre, nämligen
6—9°C. Krafterna i åtta formstag mättes. I fig.
3 visas några av de erhållna kurvorna.
Stagkraf-ten har ett tydligt maximum och sjunker därefter
mer eller mindre långsamt. Tabell 1 visar de
erhållna maximala stagkrafterna samt det specifika
formtryck, som fås, om stagkrafterna antas
representera formtrycket på en rektangel, vars sidor
dela avstånden i sidled och höjdled mellan stagen
mitt itu.
Skillnaden mellan stagkrafterna beror främst
på att stagbultarna ej kunna dras åt exakt lika
mycket. Vissa stag komma därigenom att uppta
trycket från en större formyta än andra.
Medelvärdena av de i tabellen uträknade formtrycken
Mätställe Max. stagkraft t Formtryck t/m2 Formtryck medelvärde t/m2 Betongens
stighastig-het cm/h
1 1,83 1,94
2 1,54 1,68
3 1,47 1,46 1,6 16
4- 1,31 1,39
5 1,61 1,65
6 2,31 2,30 )
7 1,91 2,12 2,2 20
8 2,19 2,16
Tabell 3.
Bindning (vicatnål)
Cement Början Slut
h h
Silikat .................... 3V2 7V2
E-silikat .................. 4 9
Standard .................. 2V2 7
hänföra sig till närbelägna stag och utgöra ett
riktigare mått på det verkliga formtrycket än de
enskilda värdena.
Vid beräkning av formtryck utgår man ofta
från den tid, "sättningstiden"3, efter vilken
betongen ej förmår öka sidotrycket. Denna anger
sålunda tiden från det betongytan passerar en
punkt på formen till dess maximitrycket i
ifrågavarande punkt uppkommer. Sättningstiden synes
sammanhänga dels med en rent mekanisk
sättning i betongmassan, dels med cementets
bindning.
Genom att mäta stagkrafterna får man det
sammanlagda formtrycket över en större yta. För att
få reda på sättningstiden är det emellertid även
av intresse att studera variationerna hos det
specifika formtrycket i en punkt. Detta gjordes med
hjälp av hydrauliska tryckdosor, inlagda mot
formens insida.
Vid den ovannämnda gjutningen av bakre
delen av intag 2 observerades formtrycket även
med två tryckdosor. Dessa visade de tryck som
anges i fig. 4. Tidigare hade
formtrycksmät-ning med tryckdosor även företagits vid
gjutningen av en monolit i betongdammen. I tabell 2
sammanfattas resultatet från samtliga form-
Tabell 2.
j Gjutning Cement [-Betongtemperatur-] {+Betong- temperatur+} °C Stighastighet cm/h Formtryck t/m2 [-"Sättningstid"-] {+"Sättnings- tid"+} h Mätapparatur
Intag 1 ............. Silikat 9—15 20 1,7 _ Huggenberger-tensometer
„ 2 ............. „ 6—9 16 1,6 — Stagkraftmätare
„ 2 ............. 6—9 20 2,2 —
2 6—9 15 1,55 6 Hydrauliska tryckdosor
„ 2 ............. „ 6—9 16 1,8 8 >» ,,
Damm-monolit ...... E-silikat* 7—8 10 1,35 10,5 ,, ,,
...... 7—8 9 1,4 9 ,, ,,
- ...... „ 7-8 9 1,6 10,5
E-silikatcement utgöres av silikatcement och ca 37 % filler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
