Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 4 november 1944 - Ett bombplan blir trafikplan, av Bo Hoffström och Olof Carlstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 19 Ak
1253
Ett bombplan blir trafikplan
Ingenjörerna Bo Hoifström och Olof Carlstein, Stockholm
När AB Aerotransports direktion tidigt på hösten
1943 önskade få en orientering om möjligheterna
att använda en amerikansk flygande fästning som
civilt trafikplan, var det inte lätt att ge
vederhäftiga upplysningar härom. Vid den tidpunkten
hade den "flygande fästningen’’ ännu aldrig
använts i civil tjänst, och de data som funnos
tillgängliga om bombflygplanet avsågo den
utföringsform, som existerade före kriget och hade
— det kunde man bestämt säga — undergått
väsentliga justeringar sedan dess.
Under sådana förhållanden kan det synas
egendomligt, att blickarna riktades på en flygande
fästning och icke på det sedan länge som
transportplan använda Liberator-flygplanet, om vilket
betydligt fylligare uppgifter förelågo. Orsaken var
emellertid, att ingen Liberator då ännu hade
nödlandat i Sverige, men att en fästning landat redan
under sommaren 1943, varjämte ytterligare en
landade i obetydligt skadat skick på Bulltofta
under höstens lopp, medan den preliminära
utredningen pågick. Tanken var givetvis, att
Sverige genom underhandlingar med USA skulle
söka erhålla amerikanskt medgivande att
använda något eller några av de nödlandade flyg-
Föredrag i Flygtekniska Föreningen den 25 september 1944.
DK 623.746.4 : 629.138.5
planen som ett välbehövligt tillskott till landets
flotta av civila trafikflygplan.
Det gällde att få svar på följande huvudfrågor:
vilken flygvikt kunde med hänsyn till de civila
luftvärdighetskraven tillämpas ?
kunde flygplanet utnyttja de största svenska
flygplatserna utan att säkerheten vid start och
landning äventyrades?
hur många passagerare och hur mycket last
därutöver kunde medföras och på vilka sträckor?
vilken fart och vilken bränsleåtgång hade man
att räkna med?
Dessutom måste frågor rörande flygplanets
allmänna användbarhet, dess reservdelsförsörjning,
utbildning av personal — såväl flygande
personal som verkstads- och annan personal i
marktjänst —, instruktionssystem, komplettering av
verkstadsutrustning samt erforderlig
kapitalinvestering utredas.
En preliminär utredning gav vid handen, att
flygplanet väl kunde användas som
trafikflygplan, vars prestationer gjorde det särskilt
användbart i krigstid, att ett sålunda ombyggt flygplan
icke lämpar sig för korta distanser och att det
på långa distanser — 2 000 till 3 000 km — där
det kommer bäst till sin rätt, drar en
bränslekostnad per tkm, som är ungefär dubbelt så hög
Fig. 1. En au de ombyggda
"fästningarna’’. Sprötet i den
förlängda och till lastrum
inredda nosen uppbär luftloggen,
som användes vid
provflygning-arna. På undersidan av nosen
synas pejlantennen och den
undre antennmasten, vilken
samtidigt uppbär ett av
pitot-rören. De tre öppningarna i
vingframkanten äro fr.v.
luftintag för mellankylarc resp.
turbinkompressor samt
strålkastare. Avgasturbinerna synas
på undersidorna av
motorgon-dolerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
