Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 11 november 1944 - Användningsområden för mikrohårdhetsprovning, av E Börje Bergsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1944
1297
Användningsområden
för mikrohårdhetsprovning
Bergsingenjör E Börje Bergsman, LSTF, Uddeholm
Namnet miÄrohårdhetsprovning innebär en
motsatsställning till de vanliga makrometoderna,
Brinell, Rockwell etc., vilka användas för att
bestämma hårdheten på, åtminstone relativt sett,
större prover. Med miArohårdhetsprovningar
avser man hårdhetsmätningar på klena prover,
tunna folier, tunna trådar osv. Ytterst syftar dock
mikrohårdhetsprovningen till en bestämning av
hårdheten hos olika partier och på enskilda
beståndsdelar i mikrostrukturen.
De i litteraturen beskrivna
mikrohårdhetsmätar-na kunna indelas i mikrohårdhetsmätare,
grundade på repmetoden, och mikrohårdhetsmätare,
som grunda sig på metoden med statisk
intryck-ning. Med repprov avses ett prov, där den kropp,
med vilken provningen utföres, i de flesta fall en
diamantspets, under viss konstant tryckbelastning
röres utmed objektets yta i stället för vinkelrätt
mot denna. Metoden med statisk intryckning
innebär, att en mätkropp, vid mikroprovningar
vanligen en fyrsidig diamantpyramid med 136°
spetsvinkel (vickerspyramid), under inverkan av ett
visst känt tryck under viss tid pressas in i
materialet vinkelrätt mot provets yta.
Repprovet användes i allmänhet endast för
kvalitativa mätningar. När det gäller att erhålla ett
hårdhetstal baserat på absoluta måttsystemet
användes så gott som undantagslöst den statiska
intrycksmetoden. Om en vickersdiamant
användes som intryckskropp erhålles hårdhetstalet
genom uppmätning av intrycksdiagonalerna.
Hårdhetstalet avser belastningen i kg med avseende på
intryckets bottenyta i mm2.
Makrometoderna äro ju de flesta av ganska
gammalt datum. Mikrometoderna ha däremot
framträtt först på senare tiden. Detta framgår av
tabell 1, som visar de olika
mikrohårdhetsmätar-konstruktioner1, som så vitt jag har kunnat finna
hittills ha beskrivits i litteraturen.
Ny mikrohårdhetsmätare
Kännetecknande för samtliga tidigare
mikro-hårdhetsmätarkonstruktioner fr.o.m. mikrohård-
Bsarbetad del av föredrag’ vid Svenska Metallografförbundets
årsmöte den 2 juni 1944.
DK 620.178.143.34 + 620.178.152.341
hetsmätaren enligt Bierbaum t.o.m.
mikrohård-hetsmätaren enligt Woxén är, att intryckskroppen
belastas eller kombineras med någon anordning
för att mäta belastningen.
Vid den av mig konstruerade
mikrohårdhetsmä-taren är provet rörligt anordnat och direkt utsatt
för den för åstadkommande av intryckningen
resp. repan avsedda belastningen. Därigenom har
konstruktionen blivit enkel. De fordringar, som
ställas på en mikrohårdhetsmätare för
metallo-grafiskt bruk, ha kunnat innehållas. Belastningen
kan godtyckligt varieras mellan ca 1 g och ca 200
g, träffsäkerheten är god och apparaten kan
användas för såväl repprov som vickersprov.
Vid vickersprovningar med den nya apparaten
kan såsom intryckskropp en vanlig
vickersdiamant användas. Denna diamant kan i fall av
behov användas omväxlande vid mikroprovningar
och vid vanliga makroprovningar. Vid repprov
användes en diamantspets. För ändamålet är
vic-kersdiamanten mycket användbar, liksom
givetvis en spetsig diamantkon eller liknande. En på
lämpligt sätt anbragt diamantsplittra kan även
användas. I vissa fall är det möjligt att vid
repprovet erhålla värdefulla slutsatser om
hårdhetsvariationer i mikrostrukturen om såsom repkropp
en spetsig hårdmetallkon eller ett härdat spetsigt
stålstift insättes på objektivets plats i mikroskopet.
Repprovet kan anses som ett synnerligen värde-
Tabell 1. Mikrohårdhetsmätarkomtruktioner.
[-Beskriven-]
{+Beskri- ven+} år Apparaten grundad på
Repmetoden Statisk intryckning «
1930 Bierbaum
1934 Benedicks och Metz
1937 Lips
1937 Sporkert Sporkert
1939 Knoop, Peters ocli
Emerson
1940 Ljunggren Hanemann
1943 Louis Schopper, Leip
Zlg
1943 Woxén
1944 E B Bergsman E B Bergsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
