Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 11 november 1944 - Grafiska hjälpmedel för beräkning av tryckluftledningar, av P A Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1306
TEKNISK TIDSKRIFT
del I och därifrån en vertikal linje till d c= 2". På skalan L
kan nu ledningslängden avläsas.
Vill man för en given ledningslängd och inre rördiameter
samt för visst tryckfall söka högsta tillåtna luftmängd,
utgår man från skalan A P och drar via trycket och
ledlinjen i del III en vågrät linje till ledlinjen i del II. Genom
linjernas skärningspunkt dras en lodrät linje. Från
skalan L dras via diameterlinjen och ledlinjen en vågrät linje
tills denna skär den tidigare uppdragna lodräta linjen i
del II, och tillåten luftmängd kan avläsas.
De flesta förbrukare av tryckluft använda samma tryck,
även om flera olika kompressorstationer med från
varandra skilda nät förekomma. Man behöver här alltså ej
räkna med begynnelsetrycket P som variabel utan detta
kan ingå i konstanten Ci. I det på fig. 4 återgivna
nät-nomogrammet ingår P = 7,0 at ö i konstanten. Detta
nomogram konstrueras på följande sätt:
Genom logaritmering erhålles
log A p = 1,852 log Q + log L — 5 log d — log C2
Formeln uppdelas i två delar, där
log L.— 5 log d ,= Ei
1,852 log Q — log C2 + Ei = Ei
Del I. Utefter abskissan avsättes Mi (log L — log 10).
Maximi- och minimivärdena på Ei beräknas och skalan
avsättes utefter nomogrammets mittlinje, varefter diame-
terlinjerna beräknas och inritas på tidigare beskrivet sätt.
Skalan Ei har i detta exempel avsatts uppifrån och nedåt;
maximivärdet på Ei erhålles alltså i den punkt där
mittlinjen skär abskissan.
Del II. Denna del konstrueras på liknande sätt. Här utgår
man från skalan Ei och bestämmer maximi- och
minimivärdena på £2 samt utritar hjälpskalan Ea. De sneda
linjerna soin representera Q beräknas och inritas, varefter
skalan £2 får sin logaritmiska gradering på samma sätt
som tidigare beskrivits.
Avläsningen göres på så sätt, att skärningspunkten mellan
de linjer, som representera givet värde på L och d,
uppsökes. Härifrån dras en vågrät linje fram till ifrågavarande
värde på Q och från denna skärningspunkt en lodrät linje
till skalan A P> där avläsning göres. På liknande sätt kan
man även här bestämma t.ex. Q då L, cl och A P äro givna.
Jämfört med beräkning med formler visa nomogrammen
stora fördelar, såsom god överskådlighet samt snabb och
enkel bestämning av alla hithörande storheter. En
nackdel är dock, att nomogrammen måste ges ett stort format
för att täcka alla tänkbara värden på variablerna. En
elegantare lösning utgör "nomogrammet med rörliga skalor"
eller med andra ord räknestickan. Den på fig. 5 återgivna
specialräknestickan för beräkning av tryckluftledningar
är konstruerad efter formel (2). Den består av två
fasta och två mellan dessa rörliga skalor. De fasta
Fig. 4. Nomogram för bestämning av tryckfall i luftledningar. Formel: AP -
K- Q1’852 - L
d6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
