Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 25 november 1944 - IVA:s 25:e högtidssammankomst, av G L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1352
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Under eftermiddagen var en visning av IVA:s
Försöksstation ordnad. Ett hundratal intresserade besåg
laboratoriet, som var i full drift med ett flertal försök i
halvteknisk skala i gång.
Preses hälsningsanförande
Inför en fulltalig publik med prins Gustaf Adolf och
statsråden Ohlin, Gjöres och Domö i spetsen öppnade
akademins preses, generaldirektör Waldemar Borgquist,
högtidssammankomsten på aftonen med ett
hälsningsanförande. Han erinrade om de oerhörda framsteg som tekniken
gjort under de sista årtiondena och exemplifierade detta
med den enorma utvecklingen inom
kommunikationsväsendet i vårt land. Avstånden ha krympt samman tack vare
elektrifierade järnvägar, bilar och på sistone flyg. Genom
flyglinjerna bringas vi även i snabb förbindelse med
utlandets stora centra. Ur trafiksynpunkt ha gamla och
nya världen nu blivit en värld.
Den elektriska kraftproduktionen har i vårt land nu
enats till rationell samverkan och dess kapacitet har på
dessa 25 år femdubblats. Med nya malmletningsmetoder
ha nya fält funnits, som lämna oss en mångfald metaller,
sällsynta ämnen, gödningsämnen m.m.
Våra svenska, på skogsprodukter baserade
standardindustrier ha undergått en märklig både kvalitativ och
kvantitativ utveckling. Vid sidan av tidigare tillverkning av
sulfit-och sulfatmassa har det skapats en betydande produktion
av blekt sulfit och sulfat. Silkesmassa tillverkas dessutom
nu i stor omfattning.
Men fantasin fängslas dock än mer av de nya vägar
kemin beträtt. Redan under förra kriget framställdes det
syntetiska kväveprodukter, men numera har det tillkommit
olja, kautschuk, konsthartser eller pressmassa och otaliga
andra ämnen. Icke endast sådana, som tidigare funnits i
naturen, utan tusentals nya konstprodukter, som torde bli
av största värde för vår kommande industriella
utveckling. Även Sverige deltar, om ock än så länge i mindre
skala, i denna produktion.
Därefter tecknades några drag av akademins verksamhet,
hurusom den obunden av former och tyngande regler
kunnat stödja värdefulla nya uppslag och bidra till att utreda
problem.
Tekniken är naturligtvis endast ett hjälpmedel, slutade
tal. Med den moderna teknikens hjälp synes man
visserligen kunna .— att döma av utvecklingen inom Ryssland —
överraskande snabbt organisera och höja ett lands och
folks materiella resurser, men tekniken torde i ganska
ringa grad ändra människan själv. Den lär icke kunna
skapa nya ideal för mänskligheten, icke förebygga
villfarelser; den är enbart ett redskap, tyvärr användbart icke
endast på goda utan även på destruktiva mål. I den tävlan,
som råder folken emellan, kunna vi emellertid icke bestå
om vi icke energiskt bemöda oss att på bästa sätt
tillvarata både våra mänskliga och våra materiella resurser
med utnyttjande av teknikens stora möjligheter.
" Ingeniör svetenskapsakademien 1919—/944"
I sitt högtidstal yttrade generaldirektör Gösta Malm i
sammanfattning följande.
Mot bakgrunden av den orostid som följde efter förra
världskriget, då teknisk-vetenskaplig forskning ännu icke
bedrivits i vårt land i någon avsevärd omfattning, gjorde
sig ett starkt behov av sådan forskning gällande och flera
korsande initiativ framkommo. Kommerserådet Axel F
Enström satt såsom chef för Kommerskollegii Industribyrå
på en god utsiktspunkt och såg klarare än de flesta hur
viktig forskningsfrågan var. Han åstadkom det samlande
grepp, varigenom Ingeniörsvetenskapsakademien tillkom.
K.M:t tillsatte dess första presidium den 24 oktober 1919
Sedan dess har akademins verksamhet alltjämt utvidgats.
Från början hade den 100 ledamöter delade på sju
avdelningar, nu har den 135 ledamöter på tio avdelningar.
Omslutningen har stigit från 0,3 Mkr. till nära 1 Mkr. per år.
Under akademins hägn har ett antal speciella
forskningsorgan bildats i form av institut och laboratorier, av vilka
en del efter vunnen mandom blivit självständiga, t.ex.
Elektrovärmeinstitutet och Tekniska Röntgencentralen.
Arbeten som i blygsam skala påbörjades i akademins
flygtekniska kommitté fortsättas nu inom Statens
Flygtekniska Försöksanstalt. Cementlaboratoriet vid IVA är
nedlagt, men vid Tekniska Högskolan har återuppstått ett
stort institut för cement- och betongforskning, som nu
står under tak.
Bränsletekniken har från början varit akademins
skötebarn. Före kriget gjordes av dess kommitté för inhemska
motorbränslen en inventering, som kom till nytta för
Bränslekommissionens arbeten. Nyligen har
bränsleforskningen fått en högborg i akademins försöksstation vid
Drottning Kristinas väg.
Enström, som alltsedan akademins stiftande varit dess
verkställande direktör, fick efter att ha uppnått
åldersgränsen en efterträdare i professor Edy Velander, men
fortsätter alltjämt att ägna sina krafter åt akademins
arbeten. Så småningom hade emellertid ramen blivit för
trång då arbetsuppgifterna allt mer svällde och
forskningsfrågan upptogs i samråd med akademin inom
Industriförbundet. Det blev därvid tydligt att statens
medverkan krävdes i långt större omfattning än förr. År 1940
tillkallade dåvarande handelsministern, generaldirektören
Herman Eriksson, sakkunniga, som under namn av
utredningen för den teknisk-vetenskapliga forskningens
ordnande, kommit med förslag till vidgad forskning. Man gick
därvid ut ifrån skisser för vår tekniska forsknings utveckling
som tidigare uppgjorts av Enström och kunde i många
stycken tillgodogöra sig erfarenheter från akademins mångåriga
verksamhet. I följd av dess förslag har de senare åren
ett antal gemensamma statligt-industriella
forskningsinstitut beslutats och flera av dem äro nu under uppförande,
bland vilka märkas instituten för trä-, metall- och
textil-forskning. Genom akademins försorg är forskningsfrågan
för en del andra industrigrenar på god väg att lösas. Tal.
slutade med en tillönskan till akademins nuvarande
ledning om en framgångsrik verksamhet till fullföljande av
de gångna 25 årens förpliktande resultat.
Lyckönskningar och medaljutdelning
Efter högtidstalet framfördes lyckönskningar från ett
flertal med akademin samarbetande institutioner: K.
Vetenskapsakademin genom dess preses, professor Töre
Lindmark, K. Tekniska Högskolan genom dess rektor, professor
Ragnar Woxén, Sveriges Industriförbund genom dess
ordförande, direktör Ernst Wehtje, Svenska
Teknologföreningen genom dess ordförande, överingenjör Rolf
Stéenhoff, Statens Hantverksinstitut genom dess direktör,
De fyra IVA-medaljörerna; fr.v. byråchef I öfverholm,
civilingenjör G Thielers, disponent H von Kantzow och
överingenjör G Nordström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
