Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 25 november 1944 - Broen over Ulvsund, av Göte Fritzell - Bygning av hytter og småhus, av G E - Rättelse - Insänt: Munch-Petersens formel för sanddrift, av Sv. Svendsen och Valdemar Rang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1370
■ TEKNISK TIDSKRIFT
till exceptionell vindintensitet av 250 kg/m2, åverkande
enbart brokonstruktionen. Bropelarna ha beräknats för ett
istryck vinkelrätt mot bron av 3 t/m gånger medeltalet
av de angränsande spännvidderna i m samt parallellt bron
av ett istryck lika med 0,6 t/m gånger samma medeltal.
Vid utformningen av betongbågarna påpekar förf. att
den sedvanliga metoden med dimensionsbestämning på
grundval av de snittkrafter, som erhållas ur influenslinjer
vid farligaste lastställning, icke ger tillräcklig säkerhet mot
knäckning, då det gäller slanka bågar. För brons
betongbågar har därför följande beräkningsmetod använts.
Bågformen bestämmes som trycklinje till lasten g + där
g är egen vikt och p rörlig last. Moment med tillhörande
normalkrafter bestämmas härefter ur influenslinjer för en
last lika med 1,5 g + 2,5 p, där p utgör rörlig last i
farligaste lastställning. Dimensioneringen utföres med dessa
snittkrafter, varvid som tillåtna påkänningar användas
stålets sträckgräns 2 600 kg/cm2 och 0,6 gånger betongens
kubhållfasthet, dvs. 180 kg/cm2. Kontroll av
knäcksäkerheten utföres därefter med
Insänt
N = Ng + n Np och M = M0
Nkr
Nkr — (Ng + nNp)
där M0 = Mg + nMp erhålles ur influenslinjerna. Värdet
på n bestämmes härvid så att spänningarna ej överskrida
180 kg/cm2 i betong och 2 600 kg/cm2 i stålet. Enligt denna
metod har säkerheten n för betongbågarna bestämts till ca 2.
För brobanan i mittspannet kan framhållas att samverkan
har förutsatts äga rum mellan tvärbalkarna och
brobane-plattan, varvid de svenska undersökningarna på området
åberopats. Speciella åtgärder ha härvid vidtagits för att
säkra samverkan mellan balkflänsarna och betongplattan.
Kostnaderna för uppförandet av bron med bankar och
uppmuddring av ny segelränna beräknades under
fredsförhållanden ha uppgått till ca 5 Mkr. På grund av
prisfördyringar till följd av kriget slutade kostnaderna vid ca 6,4
Mkr. Arbetet igångsattes omkring 1 juni 1939 och kunde
trots krigshändelserna bedrivas så att bron kunde tas i
trafik den 30 maj 1943. Göte Fritzell
DK 728.7
628.112.1
Bygning av hytter og småhus, av N Peder Nielsen,
Bruns Praktiske Håndböker nr 5, F Brun, Trondheim 1941.
88 s., 71 fig. 3,36 kr.
Denna lilla bok bör vara en värdefull tillgång för den,
som själv vill bygga en småstuga i gammal hederlig stil
med timrade knutar och torvtak. Förf., som är överlärare
vid Norska Statens "Håndverks- og Kunstindustriskole",
"ritar och berättar med levande entusiasm om allt vad den
oerfarne behöver veta, allt ifrån val av tomt till
utformning av stugans möbler. Det enda, som man i dessa
sparsamhetens tider möjligen reagerar mot, är att förf. i ett
par fall föreskriver väl mycket virke vid utformning av
timmermansdetaljer. Vidare hade kanske en del väggtyper
kunnat göras mer värmeisolerande och även billigare om
porösa träfiberplattor använts i större utsträckning.
I kapitlet om brunnar behandlas endast dylika murade
av sten och i ett fall med fyrkantig plansektion, vilket
knappast kan vara lämpligt med hänsyn till åtminstone
i lösare jordlager föreliggande risk för instörtning. Förf.
borde även ha nämnt, att brunnar med fördel utföras med
stående rör av betong eller lergods, ett förfarande som
på bästa sätt utestänger förorenande ytvatten. Dessa
erinringar förta dock icke det goda intrycket av boken, som
med sin praktiska och pietetsfulla framställning
rekommenderas för studium av varje intresserad. G E
Rättelse. I uppsatsen En ny träfartygskonstruktion för
industriell framställning i Tekn. T. 1944 h. 46 har på s. 1336
sista satsen råkat bli förvanskad. Den skall lyda: "Som
arbetsledare har fungerat verkmästare Johan Larsson."
Munch-Petersens formel för sanddrift
I sin Artikel i Tekn. T. 1944 s. 1101 udtaler Byråingenjör
V Rang, at Faktoren h ’ S2 i Munch-Petersens Formel i
Tilfælde af, at de to Størrelser h og S ikke er kendt,
til-nærmelsesvis kan erstattes med Hældningsretningen
(Lutningen) af Træer i Nærheden af den betragtede Kyst. Dette
vilde i en vis Grad være rigtigt, saafremt Summationen
af t skulde udstrækkes over hele Vindrosen; men da Vinde,
der kommer inde fra Land, ikke skal medtages ved
Summationen, vil den angivne "tillämpning" øjensynligt være
ganske forkert. Tænker man sig det undersøgte Punkt
liggende paa den anden Side af Øresund, der danner den
skønne Grænse mellem vore to Lande, vilde man, da vi
her i Danmark ogsaa har fremherskende Vestenvinde, ved
Rangs Fremgangsmaade faa den samme Retning af den
"materialførende Kraft" som fundet ved Malmö, dvs. en
Retning, der pegede bort fra Kysten, hvilket er absurd.
End-videre vilde man rundt omkring en 0 eller en Halvø, f.Eks.
rundt längs Skånes Kyst, hvor Retningen af den
fremherskende Vind formodentlig ikke varierer meget, ogsaa
faa omtrent samme Retning alle Steder uden Hensyn til
Kystens Retning m.v., hvilket heller ikke kan tænkes at
stemme med Virkeligheden. Sammenlign f.Eks.
Danmarkskortet i min Artikel i Stads- og Havneing. Dec. 1938, paa
hvilket der er en livlig Variation i Retningen af den
"materialførende Kraft" fra Sted til Sted til Trods for, at den
fremherskende Vindretning i hele Danmark er vestlig.
Rang oplyser ifølge Opgivelser fra mig, at der i den
se-neste Tid ikke har fundet nogen yderligere Bearbejdelse
af Teorien Sted. Jeg føler i den Anledning Träng til at
gøre opmærksom paa, at dette ikke betyder, at der ikke
stadig arbejdes med Materialvandringsspørgsmaalet i
Danmark — tværtimod. Landets länge Kystér, opbygget af
lidet modstandsdygtige Jordlag, gør dette Spørgsmaal
ak-tuelt til enhver Tid i Förbindelse med Opgaver vedrørende
Sikring af Kysterne og Afværgelse af Tilsanding ved
Havne og Sejlløb.
Selv om Munch-Petersens Formel i de fleste Tilfælde
giver Resultater, der stemmer endog særdeles godt med
Virkeligheden, kan den dog ingenlunde forklare alle de
med Materialvandringen forbundne Företeelser i Naturen,
hvilket förövrigt ogsaa vilde være for meget förlängt af
en Formel. Vejen fremad maa formentlig her, saavel som
paa saa månge andre Omraader af Teknikken, gaa
gen-nem et intensivt Studium (Opmaaling, Geologi, Hydrografi
m.v.) af Kysterne, hvad der ogsaa er planlagt af
Vand-bygningsvæsenet, men foreløbig udskudt paa Grund af
Krigen. Endvidere vil Udførelsen af Modelforsøg være
meget nyttige, idet det dog maa erindres, at saadanne
Forsøg, der maa foretages med "Model-Bølger", er meget
vanskelige at udføre. Sv. Svendsen
Den av mig framlagda metoden att bestämma sanddriften
i en strandlinjes riktning grundar sig på att resultanten till
faktorerna h X S2 i Munch-Petersens formel kan antas
sammanfalla med lutningsriktningen hos träden vid
stranden i fråga. I sina anmärkningar mot denna metod tar
Överingeniör Svendsen för givet, att vindar från landsidan
i lika mån som vindar från sjön medverka till att träden
vid stranden tvingas att växa lutande. För min del har jag
utgått från att vinden från land blott obetydligt påverkar
träden vid stranden. Om vinden obehindrat fått svepa
fram över en milsvid jämn vattenyta är den naturligtvis
mycket mera påfrestande än den vind, som gått fram över
land, med dess skogar och höjder. Detta ha nog alla, som
bott vid kusten, klart för sig.
Svendsen påpekar att i Danmark, liksom hos oss, de
västliga vindarna äro förhärskande. Jag kan dock ej tro,
att träden på danska kusten därför luta ut över Öresund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
