Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 2 december 1944 - Television i de anglosaxiska länderna, av E L - Luftens genomslagshållfasthet på stora höjder, av B R - Insänt: Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av R Woxén och Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1402
■ TEKNISK TIDSKRIFT
DK 621.397.5
Televisionen i de anglosaxiska länderna. Det är alldeles
tydligt att televisionen kommer att få en stor omfattning
efter kriget, och man börjar nu publicera uppgifter om
planeringsarbetet i England och USA. Det är många
problem, både tekniska och kommersiella, som måste lösas.
Vid planeringen är det nödvändigt att ta hänsyn till
färgtelevisionen. Baird i England har nyligen demonstrerat ett
system härför, i vilket mottagaren helt saknar rörliga
delar, fig. 1. Bilden sändes på vanligt sätt i två eller tre
färger. De mottagna signalerna få modulera två eller tre
olika katodstrålar och dessa åstadkomma sedan olikfärgade
bilder genom att skärmen är preparerad på lämpligt sätt.
Vid tvåfärgssystem får den ena strålen falla på skärmens
ena sida, som är täckt med orange-rött fluorescerande
pulver, och den andra strålen på skärmens andra sida, som
är täckt med blågrönt fluorescerande pulver. Vid tre
färger förses den ena sidan av skärmen med ett slags
längs-raster av små ryggar. Den ena sidan av ryggarna är
preparerad för en färg och den andra för en annan färg. Två
elektronstrålar infalla snett på denna sida och ge då två
bilder i olika färger. En bild erhålles på skärmens
framsida, och man erhåller sålunda de tre färgbilderna på
samma skärm, vilka sammansmälta till en bild i naturliga
färger. Om man får tillräckligt god bild på detta sätt får
väl senare visas.
Systemet kan användas för stereoskopisk television. Då
sändas två bilder i olika färger, vilka betraktas genom
färgade glasögon.
Sändningen har tidigare skett så att kompletta färgbilder
ha sänts i tur och ordning. För att förhindra att bilderna
bli flimrande föreslås nu att man sänder linjerna med
olika färger efter ett visst schema, t.ex. en linje i rött, en
i grönt och en i blått. Om man sedan väljer totala antalet
linjer så att detta ej är en multipel av färgantalet, så
komma alla färgerna fram i varje bild. Ett enfärgat bildfält
kommer att få en viss del i varje bild, i stället för att som
tidigare helt avbildas i var tredje bild med flimring som
följd. Förutsättningen för detta system är emellertid att
mottagaren saknar mekaniska delar och är rent
elektronstyrd.
I USA användes trefärgstelevision med utsändning av de
olikfärgade bilderna i tur och ordning. Mottagaren är
försedd med mekaniskt styrda färgfilter. En svårighet är
synkroniseringen av detta filter i takt med sändaren, men
detta problem uppges löst. Man antyder vidare att man
är på väg att få fram ett helt elektronstyrt
televisionssystem. De första utsändningarna med högklassig
färgtelevision enligt det ovan angivna systemet ägde rum i
aug. 1940 från New York.
Både i England och i USA ha diskussioner förts om
lämplig standard för bilduppbyggnaden. I USA har man nu
525 linjer för svart-vit och 375 linjer för färgtelevision. I
Fig. 1. Baird med sin försöksapparat för färgtelevision.
första fallet är antalet bildväxlingar 60 per sekund, i andra
fallet 120. Bägge dessa bildtyper kunna överföras på 6 Mp/s,
men i framtiden måste man tänka sig att utöka
kanalbredden till åtminstone 8 Mp/s, helst ännu mer. I
England blir man mer och mer på det klara med att man
måste överge det gamla systemet med 441 linjer per bild.
Man föreslår på vissa håll en så radikal höjning som till
1 000 linjer per bild. En av nackdelarna är att kortare
våglängder måste användas, varvid större dämpning
erhålles och större risk att få spökbilder (genom reflekterade
vågor).
Man anser det av ekonomiska skäl önskvärt att få i gång
televisionen så snart som möjligt efter kriget, ty det är
nödvändigt att skaffa arbete för radioindustrin, som
expanderat i stor skala under kriget.
Att stora förväntningar på televisionens utveckling finnas
framgår av följande prognos från en amerikansk firma.
Fem år efter kriget kommer det att i USA finnas 100
televisionsstationer för allmänt bruk, som förse 67
miljoner människor med television. I de stora och
mellanstora städerna ordnas huvudstationer, vilka icke endast
återutsända de stora riksprogrammen utan även utrustas
så att de kunna ordna egna program. Sportplatser,
simhallar o.d. få transportabla utrustningar för
programupptagning. I mindre samhällen ordnas understationer, som
förbindas med huvudstationen genom koaxiala kablar eller
ultrakortvågsförbindelser. Understationerna kunna utsända
filmer över lokala evenemang och förses med ett
transportabelt aggregat för upptagning på platsen. Man avser att
så snart som möjligt bygga ett mindre televisionsnät för
experimentändamål enligt dessa riktlinjer. E L
Luftens genomslagshållfasthet på stora höjder. Den
elektriska genomslagshållfastheten i luft avtar med ökad
höjd över havet, vilket är av betydelse vid planering av
högt belägna ställverk och andra elektriska anläggningar.
Stöthållfastheten för långa vågor (11/2X40 fts) är i stort
sett proportionell mot den relativa lufttätheten. Samma
gäller för branta vågor (1 000 kV/jMs) men korrektionerna
bli här bara hälften eller mindre av vad som gäller för
långa vågor. Hållfastheten för driftfrekvens samt koronan
påverkas likaså i direkt proportion till den relativa
lufttätheten. Genomslagshållfastheten i olja är praktiskt taget
oberoende av höjden över havet (Electr. Engng 1944 h. 5).
B R
Insänt
Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten
Sambandet mellan studentbetyg och duglighet hos
ingenjörer, som avgått från Kungl. Tekniska Högskolan, liksom
sambandet mellan antagningspoäng baserad på
studentbetyg och avgångsbetyg ha varit föremål för diskussion i
Teknisk Tidskrift 1944 s. 981 och 1162. Herr Wallander
påpekar med stöd av sin undersökning, att den nuvarande
antagningsmetoden med ledning av betygspoäng vid KTH
icke kan betraktas som annat än en dålig nödfallsutväg.
Professor Woxén anger i sitt inlägg en
korrelationskoefficient, utvisande sambandet mellan medeloriginalbetyg och
avgångsbetygskvot, uppgående till + 0,35.
Det synes härav, som om metoden att anta sökande
med ledning av studentbetyg icke vore särskilt lämplig.
Emellertid föreligger här ett exempel på hur
korrelationskoefficienten kan ge en felaktig uppfattning om sambandet
mellan två variabler. Om av exempelvis 800 sökande de
250 enligt studentbetygen bästa antas, och en jämförelse
genom korrelationsberäkning sedan göres mellan de
tvåhundrafemtios studentbetyg och avgångsbetyg, är det
tydligt, att denna jämförelse icke ger någon bas för ett
uttalande om studentbetygens värde som antagningsgrund.
Man vet ju ingenting om hur de övriga 550 skulle ha klarat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
