Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 9 december 1944 - Synpunkter på provtagning, av Olof Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1424
■ TEKNISK TIDSKRIFT
PROFIL -
PROFIL 4––-
1 1 1 Fig. i. Skiss till upp-
borrade profiler
genom kalkstenssediment vid
Marmori-lik på Grönland.
Allmänna
strykningen ca 145° O,
stupningen
mestadels vertikal, profilplanen förlagda vinkelrätt mot
strykningen, profilernas inbördes avstånd ca 21 m. Den
mar-morartade delen inom sedimenten kunde följas i dagen ca
70 m. Brytvärd yta: profil A-B ca 1 200 m2, profil C—D
ca 900 m2, profil E—F ca 1 300 m2.
Skola
PROFIL—-
Beteckningar
bergyta
avsöndringszon
gräns för brytvärdhet (ca 35 % avfall)
ljus, grå, melerad, delvis flammig "marmor"
svartgrå och svart med avsevärd grafithalt i
kalk-kristallerna
mörkgrå med brecciöst utseende
ljus gråvit
vitaktig, gulvit, rödvit, transparent
hålrum och svavelkis
kvarts
återges i fig. 4. Denna visar hur djupt berg i ytan
som måste rymmas samt att endast en relativt
liten del (den med ett grovt streck inramade
figuren) av det väldiga kalkområdet kunde brytas.
Kärnorna, som hade en diameter av 52 mm,
undersöktes kemiskt på kvartshalt och
svår-genomsågbara mineral samt makroskopiskt på
tektoniska sprickor, vilka inritades på särskilda
kartor. På vissa lämpliga avstånd uttogos
därjämte prov från kärnorna, vilka uppsågades i
fyrkantiga stänger med 20 mm tjocklek. Dessa
undersöktes på småstick hänförande sig dels till
tektoniska spänningar och dels till bergets
ytavsönd-ring. Genom mikroskopundersökning klarlades
även kristallernas fogfasthet och genom
knäckprov av stavarna marmorns brotthållfasthet.
Bland annat ådagalade undersökningarna att
småsticken, som äro att hänföra till bergets
yt-avsöndring, försvunno vid 7—8 m djup, att inga
småstick härrörande från tektoniska spänningar
och rörelser funnos, att kristallkornens fogar
blevo starkare nedåt intill visst djup och därefter
höllo sig konstanta samt att marmorns
brotthållfasthet visade liknande tendens, att ytmarmorn
intill ovan sagda djup på 7—8 m ej var brytvärd
och att vid brytning därunder avfallsmarmorns
mängd måste skattas till ca 35 %.
Undersökningar av svenska arkeiska
marmor-fyndigheter ha i allmänhet visat dels att mycket
ringa småsticksfrekvens finnes i
ytavsöndrings-zonen, men att alltid mer eller mindre mängd
större sprickor uppträder i denna samt dels att
de i berget av tektoniska orsaker uppkomna
sprickorna och småsticken variera avsevärt till mängd
och storlek från plats till plats.
Erfarenheten visar att diamantborrningar och
provning av ur kärnorna utsågade marmorstavar
kunna ge synnerligen värdefullt stöd vid
bedömandet av en fyndighets värde och vid
uppgörande av brytningsplaner.
Metallindikationsundersökningar av bergarter vid
orienterande regional malmgeologisk forskning
Första stadiet i det malmgeologiska utforskandet
av större områden är klarläggande av geologin
i stora drag: sedimentområdenas utbredning,
ålder och härkomst, eruptivens art och
förekomst-sätt, allmänna tektoniken samt de orogenetiska
perioderna och deras verksamhet.
I av jord, sand, is eller på annat sätt täckta
områden kan detta vanligen ske endast genom
långsam geologisk undersökning, varvid mer än
hittills dock geofysikaliska metoder böra tas till
hjälp. I övriga områden däremot, där bergen äro
blottade, kan den orienterande geologiska
kartläggningen ske ganska snabbt, varvid bl.a.
flygmaskiner böra användas.
Sedan man i landskapet utskilt de formationer
och platser, vilka malmgeologiskt sett ha
förutsättningar att hysa malmanledningar och nyttiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
