Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 16 december 1944 - Buller från fartygspropellrar, av Curt Borgenstam - Diskussionsinlägg, av E T Christiansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 19 A A
1455
utan man är hänvisad till matematisk behandling.
En dylik beräkning är synnerligen tidsödande
men kan underlättas väsentligt med hjälp av de
diagram som utarbetats av A W Davis5.
Beräkningen enligt dessa är uppdelad i fyra serier,
varav de två första gälla kantvibration, medan
de två senare gälla spetsvibration. Andra och
fjärde serien omfatta korrektioner på grund av
trubbiga kanter. Uppmätning av propellern ger
ingångsdata för bestämning av vissa koefficienter,
varur frekvenserna för nodlinjerna kunna
beräknas och uppritas. För bladspetsarna bestämmas
på liknande sätt polarkurvor, vilkas avvikelse
från cirkellinjer anger resonanskänsligheten.
Dämpning
Förutom minskad resonanskänslighet finns det
en annan metod att minska en propellers
vibrationsförmåga, nämligen införandet av inre eller
yttre dämpning.
Den inre hysteresisdämpningen hos metallen
beror främst av materialet. Gjutjärn är ur denna
synpunkt fördelaktigt men har dåliga
hållfasthetsegenskaper. I allmänhet är man så bunden i
fråga om materialet att man är hänvisad till andra
former av dämpning.
Den yttre hydrauliska dämpningen erbjuder vida
större möjligheter. En lycklig omständighet är,
att den skarpa framkant och bladspets, som är
ägnad att minska det vibrationskänsliga
anfalls-vinkelområdet, även ger god hydraulisk
dämpning.
Slutord
Av den föregående framställningen framgår att
följande bör iakttas för att hos en
fartygspropeller ernå en så tyst gång som möjligt:
akterskepp, axelbärare och akterstäv böra
utformas så att en så jämn medströmsfördelning i
pe-riferiell led erhålles;
propellern bör placeras så långt från skrov,
axelbärare, stävar och roder som möjligt;
kavitation bör undvikas;
med tanke på propellersång böra sådana
sektioner väljas som ha ett smalt vibrationskänsligt
område;
belastning och slip böra avpassas så, att
anfallsvinklarna bli större än de vibrationskänsliga;
bladen böra utformas så, att resonansrisken blir
ringa, vilket undersökes genom resonansanalys
och anslagsprov;
om tyst gång är ett absolut huvudkrav och
hållfasthetsfordringarna äro låga bör gjutjärn
användas som material;
propellern bör balanseras statiskt och helst
även dynamiskt.
Här ha icke berörts andra åtgärder än sådana
som kunna vidtas med bibehållande av den enkla
propellern av vedertagen typ. I vad mån andra
anordningar, t.ex. propellerdysor, Yoith-Schnei-
der-propellrar, skruvpropellrar o.d. inverka,
undandrar sig bedömande, enär erfarenheterna på
detta område ännu äro mycket små.
Litteratur
1. Kerr: Problems of the singing propeller (Shipbuilder
april 1940 s. 180).
2. Baker: The singing propeller (Motor Ship febr. 1941
s. 382).
3. Kerr, Shannon, Arnold : Singing propellers (Motor Ship
maj 1940 s. 62).
4. Shannon, Arnold : The singing propeller problems
(Engi-neer 17 febr. 1939 s. 228).
5. Davis: Characteristica of silent propellers (Shipbuilder
april 1940 s. 165).
6. Hunter: Singing propellers (Engineer febr., mars 1937
s. 258).
7. Gutsche : Singende Schiffsschrauben (Schiffbau april
1937 s. 110).
8. Gutschie : Der Flugzeuglärm und ihre Bekämpfung
(Z. VDI 1934 s. 825).
9. Ooqueret: Design of "Normandie" and elimination of
vibration (Engineer 1936 s. 416).
10. Malozzi : Dynamic balancing of ship propellers (Amer.
Soc. naval Engrs 1936 s. 327).
11. Küein : Noise and vibration ön naval vessels (Amer. Soc.
naval Engrs 1936 s. 361).
12. Michel : Strömungserregte Resonanzschwingungen (Werft,
Reed., Hafen 1939 s. 29).
Diskussionsinlägg
Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg "Kungsholm",
som numera övertagits av amerikanska marinen,
framdrives som bekant av två dubbelverkande dieselmotorer
om sammanlagt 18 000 ihk vid 100 r/m. Farten i gott
väder är 17,5 knop. Från fartygets leverans 1928 hade
man haft bronspropellrar med lösa blad, byggda
propellrar, men då frågan om ökad fart blev allt mera aktuell,
lät jag undersöka möjligheterna för en fartökning, om man
i stället anskaffade helgjutna propellrar.
Efter underhandlingar med bl.a. The Unislip Propeller
Co., Newcastle, vars ingenjör Kari har ett gott namn som
propellerkonstruktör, överenskoms att efter denna firmas
ritningar beställa helgjutna bronspropellrar hos Atlas
Werke i Bremen. Den engelska firman utlovade en
fartökning vid oförändrad bränsleförbrukning av minst Vs
knop eller också vid oförändrad fart en minskning av
bränsleförbrukningen med minst 8 %.
För utrönande av resultaten före och efter anbringandet
av Unislip-propellrarna skulle medelvärden beräknas för
fart, bränsleförbrukning och deplacement för fem på
varandra följande öst-västgående resor eller liknande dels
med de ursprungliga propellrarna och dels med
Unislip-propellrarna och resultaten jämföras på basis av
formlerna för amiralitets- eller bränslekoefficienterna.
De nya propellrarna kostade inklusive ritningar ca
79 000 kr. De hade vardera en utvecklad bladyta av
13,67 ma mot 10,6 ms för de gamla. Vikten per propeller
inklusive nav var för de gamla 19 470 kg och för de nya
16 700 kg, dvs. en viktbesparing av 2,7 t per propeller.
Propellrarna monterades i samband med fartygets årliga
överhalning och torrdockning i Göteborg i slutet av
november 1938. Den 7 december avgick "Kungsholm" från
Göteborg med ett par hundra passagerare ombord för
att omedelbart efter ankomsten till New York insättas
på västindiekryssningarna, som utgjorde bolagets
huvudinkomst och oavbrutet skulle pågå under cirka 6 månader.
Praktiskt taget alla dessa kryssningar voro fullbokade.
En och en halv timme efter fartygets avgång från
Göteborg erhöll rederiet följande telegramrapport:
"Mycket kraftig vibration båda propellrarna med högt
brummande ljud stop så vi anse risk fortsätta resan stop
knappast någon vibration skrovet stop invänta order
utanför Vinga."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
