Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 16 december 1944 - TNC: 25. Sammansättningar av storhets- och enhetsnamn, av J W - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 1944
1463
"Ab". Typen har inget aktuellt intresse; jfr följande.
"Aa". Denna sammansättningstyp användes ej för att
uttrycka något produkt- eller kvotförhållande, utan liksom
i fråga om typen "AB" är förleden endast en preciserande
bestämning till efterleden. Exempel härpå äro de fullt
till-låtliga enhetsnamnen vinkelgrad, temperaturgrad,
vinkelminut, tidminut.
I belysning av denna utredning skola nu de i inledningen
nämnda termerna betraktas. En av dem, hästkraftvikt, har
redan behandlats under "aB" och befunnits formellt
användbar. De övriga följa här.
"Sekundmeter" fyller inte kravet på typen "ab", ty om
man i hastighetsekvationen v\=Ht insätter siffervärden
erhåller man t.ex. v i= 20 meter/5 sekunder = 4
meter/sekund, varav framgår att det är fråga om en enhetskvot,
och att namnet bör vara meter per sekund. På samma sätt
bör "minutvarv" rättas till varv per minut, "minutliter"
till liter per minut, osv.
"Kilogramkalori" tillhör formellt typen "ab", men kan
inte tolkas vare sig som produkt eller kvot av kilogram
och kalori, utan förleden kilogram endast hänvisar till
enhetens definition. Termen är klart olämplig och kan
lyckligtvis anses föråldrad, om den också dyker upp då och
då. Enheten heter numera 1 kilokalori, med beteckningen
1 kcal, och vad som förr kallades 1 "gramkalori" skall nu
heta 1 kalori, med beteckningen 1 cal.
"Gramvikt" användes inom pappersindustrin för vikten i
gram av 1 kvadratmeter papper. Ordet tillhör formellt
typen "aA", och är redan därigenom föga rekommendabelt.
Den största bristen ligger emellertid i att kvadratmeter inte
nämns. Bekvämast vore att övergå till typen "aB" och säga
kvadratmetervikt, eventuellt skrivet m2-vikt, och alltså ånge
t.ex. "en m2-vikt av 40 g".
"Volymvikt" är av sammansättningstypen "AB" men avser
inte en produkt utan en kvot, nämligen vikt/volym. Denna
kvot kallas normalt för täthet, men man vill med namnet
volymvikt ånge ett poröst eller kornigt materials täthet
räknad på totalvolymen. Den normala utvägen i sådana fall
är att förse storhetsnamnet med förled eller attribut.
Matematiskt korrekt vore att säga medeltäthet eller, om man
övergår till storheten "specifik vikt", medelspecifik vikt, i
motsats till kompakt täthet och kompakt specifik vikt. En
annan utväg är att välja namntypen "aB", alltså
kubikmetervikt, litervikt e.d. Denna namnfråga är dock inte
ännu mogen för avgörande. »
"Kilogramkraft" och "kraftkilogram" äro aktuella termer
i den pågående diskussionen om teknikens kraft- och
tryckenheter. Ordet "kilogramkraft" är av typen "aB" och bör
ailtså betyda (tyngd) kraften av en kropp med massan 1
kilogram, eller matematiskt yttryckt (se"aB") 1 kg’tyngd/massa.
Eftersom tyngd/massa är lika med tyngdaccelerationen g
multiplicerad med en konstant, som bestämmes av de
använda måttenheterna, blir kilogramkraften olika för olika
orter och är därför — ej blott till namnet utan även till
arten — en typisk storhet, och om den betecknas borde
det alltså vara med en storhetsbeteckning, t.ex. Gi. Till sin
dimension är den en kraft, och skulle följaktligen kunna
uttryckas i dyn, newton eller vilken annan kraftenhet som
helst. Intresserar man sig endast för ett enda värde på g,
och alltså får Gi konstant, är kilogramkraft dock
fortfarande till sitt namn en storhet. Vill man använda ett
konstant Gi-värde som enhet bör man ge denna ett annat
namn; man skulle enligt ovanstående utredning kunna
övergå till namntypen "Aa" och skilja mellan
"masskilogram" och "kraftkilogram", vilket emellertid innebär att
ordet kilogram icke längre bleve entydigt. Denna olägenhet
kunde man komma ifrån genom att ge kraftkilogrammet
ett särskilt namn, t.ex. det på sina håll rekommenderade
"kilopond". — Det skall här uttryckligen betonas, att detta
blott och bart är en allmän nomenklaturutredning, och att
valet av enhet för praktiskt bruk •— oavsett namn — måste
stödja sig på helt andra överväganden. J W
Problemhörnan
Problem 11/44 var följande: "Ett tunt rör med
diametern D för en ström av I amp. Utgå från den kända
formeln för kraftverkan mellan två parallella raka ledare
|f;=0,2 fii*2 ^ dyn j och beräkna det skenbara yttre
övertryck som röret utsättes för genom den inbördes
attraktionen mellan strömelementen."
Totalströmmen tankes uppdelad i n st. lika element så
att delströmmen genom vart och ett blir f = —. Vi be-
n
trakta två av strömelementen, fi och 13, med det inbördes
avståndet a — D eos ot.
Kraftverkan mellan de två elementen blir då
n n D eos ot
Kraftens radiella komposant är / e= F eos ot, varav
0,002 fi l
n2 D
och sålunda oberoende av elementens avstånd. Den totala
radialkraften på fi, från övriga n.— 1 element är sålunda
för 1 cm rörlängd
_ (n — 1)0,02 /2
X ~ n
så att trycket på 1 cm2 av rörytan inses bli
_ x • n 0,02/2
P = —— =-jrs- dyn for n = oo
nD n D2
Ovanstående är återgivet efter en lösning av N F Enninger.
övriga problemlösare, hrr D Lorentzon, Y M Lovin, Uno
Olssön, Sten Lundin, Y T, Cbg och Hbg, ha gått tillväga
på liknande sätt, ehuru med användande av integrering.
Sign. ög anger i ett sifferexempel att "övertrycket" på
ett 10 cm rör förande 100 000 amp. blir 0,64 kg/cm2.
Rättelse till problem 10/44 (brickstapeln). Radien r bör
genomgående utbytas mot diametern d.
Problem 13/44. En ma {+-+}
nometerfjäder (av
Bour-don-typ), vilken i ospänt
läge omfattar ett helt varv
så när som på en vinkel ot.
är inspänd vid A. I vilken
riktning börjar den fria
änden B röra sig då
fjädern utsättes för ett inre
övertryck? Fjäderns
totallängd antas vara konstant
oavsett trycket. A hg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
