Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patents rättsverkan, av Åke von Zweigbergk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1512
■ TEKNISK TIDSKRIFT
där patenthavaren också har uppfinningen
patentskyddad, är detta enligt praxis ej i och för
sig att betrakta som medgivande till införsel till
Sverige. Utnyttjandet skall vidare vara
yrkesmässigt, vilket är ett delvis nytt krav. Ett utnyttjande
kan anses yrkesmässigt även om det äger rum
vid ett företag — statligt, kommunalt eller annat
— av icke affärsdrivande karaktär.
Endast vissa uppräknade former av utnyttjande
förbjudas, och vid uppräkningen skiljer man
mellan patent på alster (produktpatent) och
patent på förfarande (metodpatent).
Vad som förbjudes i fråga om produktpatent
innebär i flera hänseenden en utsträckning av
skyddet i förhållande till vad förut gällt.
Tillverkning eller införsel behöver icke ha skett för
försäljning, och även överlåtelse eller upplåtelse
som sker utan vederlag faller under förbudet.
Vidare förbjudes utbjudande av patentskyddat
alster. Utbjudande kan föreligga, även om alstret
ännu ej finnes inom landet eller ännu ej
framställts. Däremot anses det icke föreligga ett
utbjudande av patentskyddat alster när någon
under patenttiden erbjuder sig att leverera ett
alster först sedan patenttiden gått till ända.
I fråga om metodpatent förbjudes i första hand
endast användande av förfarandet, men liksom
hittills gäller som komplettering det "indirekta"
produktskyddet, dvs. att utnyttjande av alster
som framställts enligt patentskyddat förfarande
förbjudes i samma utsträckning som om alstret
vore patentskyddat i och för sig. Förutsättning
är emellertid i regel att det kan bevisas att alstret
är framställt enligt förfarandet. Detta kan ofta
vara svårt. I vissa fall underlättas dock enligt
den nya lagtexten bevisningen. Vid fråga om
intrång i patent som avser förfarande för
framställning av visst i och för sig nytt ämne (dvs.
icke formbundet alster som kan användas i valfri
mängd, längd eller yta) skall ämnet i regel
förmodas vara framställt genom det patentskyddade
förfarandet. Detta torde få särskild betydelse
beträffande livs- och läkemedel samt kemiska
föreningar, där produktpatent ej kan erhållas.
Intrångspåf öl j der
Påföljderna av patentintrång bli fr.o.m. 1945
helt omgestaltade i förhållande till vad som nu
gäller. Hittills har det såsom redan berörts varit
så, att blott intrång som skett sedan patent
beviljats och med vetskap om patentet kunnat
medföra påföljd. Enligt de nya reglerna differentieras
mellan olika intrångsfall. Straffpåföljd skall
inträda blott vid uppsåtligt intrång i beviljat patent
(§ 19 mom. 4), vilket betyder att kraven för
straffbarhet skärpts. Däremot ha möjligheterna
för patenthavaren att erhålla skadestånd, vilket
ansetts vara det för honom viktigaste, betydligt
utvidgats.
De nya bestämmelserna om ersättningsskyldig-
het (§ 19 mom. 2 och § 20) innebära i huvudsak
följande. Huvudregeln är, att även ett av
oaktsamhet begånget intrång medför full
ersättningsskyldighet, skyldighet att utge skälig ersättning
för utnyttjandet av uppfinningen samt vidare
ersättning för den ytterligare skada som intrånget
må ha medfört; vid ringa oaktsamhet skall dock
domstolen kunna jämka skadeståndet. Nu
nämnda ersättningsregler skola gälla vare sig
intrånget skett efter patents beviljande eller
dessförinnan men sedan gjord patentansökning efter
patentmyndighetens förprövning kungjorts för
allmänheten.
Som en supplerande regel gäller vidare att
domstol även vid intrång i god tro skall kunna utdöma
viss ersättning, dock endast intill beloppet av
uppkommen vinst och blott om och i den mån
det prövas skäligt med avseende på omfattningen
av och ändamålet med den verksamhet i vilken
intrånget blivit begånget, svarandens tillgångar
och övriga omständigheter. Begränsad
ersättningsskyldighet efter nu angivna regler skall
också kunna uppkomma vid intrång som begåtts
efter det uppfinning patentsökts men innan
patentansökningen genomgått patentverkets
förprövning och blivit kungjord. I sistnämnda fall
fordras dock att sökanden sörjt ej blott för att
ansökningshandlingarna bli offentligen
tillgängliga (vilket de ordinärt bli först i samband med
det vanliga kungörandet), varom allmänheten
skall ha underrättats, utan även i det speciella
fallet givit svaranden del av ansökningen och
underrättat honom om dess offentliga karaktär.
Det må understrykas, att det trots att vetskap
om patentet enligt den nya lagstiftningen ej är ett
villkor för ersättningsskyldighet dock torde vara
lämpligt att den som vill göra intrångspåföljd
gällande dessförinnan underrättar vederbörande
om patentet resp. den efter förprövning
kungjorda ansökningen. För full
ersättningsskyldighet fordras ju oaktsamhet, och under förarbetena
liar framhållits, att det bör ställas jämförelsevis
höga krav för att oaktsamhet skall anses
föreligga när svaranden saknat vetskap om patentet
resp. den kungjorda ansökningen. För reglerna
om begränsad ersättningsskyldighet har under
förarbetena särskilt framhävts att ersättning
enligt dessa regler ej bör utgå annat än om det
med hänsyn till omständigheterna verkligen
finnes välgrundat. Det har vidare utsagts att det,
om ersättning alls finnes böra utgå, ofta kan vara
skäligt att begränsa ersättningsskyldigheten till en
del av vinsten, särskilt då krav på skadestånd
framställes i efterhand.
Beträffande all ersättningstalan i anledning av
patentintrång ha i den nya lagen införts
särskilda preskriptionsregler (§ 19 mom. 2, tredje
stycket), vilket ansetts speciellt erforderligt med
tanke på att även intrång i god tro kan medföra
ersättningspåföljd. Talan skall väckas inom tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
