Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 4. 27 januari 1945
- Psykotekniska prov vid K. Tekniska Högskolan, av Ragnar Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Psykotekniska prov
vid K. Tekniska Högskolan
Professor Ragnar Woxén, LSTF, Stockholm[1]
DK 371.265 : 378.962
K. Tekniska Högskolans huvuduppgift är att
utbilda goda civilingenjörer, bergsingenjörer och
arkitekter. Med en god ingenjör får därvid förstås
en man med goda kunskaper samt sådana
personliga egenskaper som energi, ambition,
samarbets- och ledarförmåga etc. Givet är att en
ingenjör icke blir en god ingenjör därför att han
råkat förvärva ett gott avgångsbetyg från
högskolan, speciellt som många teknologer under sin
studietid på grund av föreningsverksamhet,
förvärvsverksamhet vid sidan av studierna eller av
andra skäl icke förskaffa sig höga betyg.
Erfarenheten pekar dock på att personer med goda betyg
i regel bli dugliga och framgångsrika ingenjörer.
Sedan många år har det legat i högskolans
intresse att närmare försöka utreda vilken betydelse
de under studietiden förvärvade betygen ha.
Härtill kommer att antalet inträdessökande vid
högskolans olika avdelningar sedan en lång följd av
år varit avsevärt större än det, som kunnat antas,
varför en viss urvalsmetod måst tillämpas. Av
allra största betydelse för högskolan är därvid att
söka vinna klarhet i huruvida den tillämpade
urvalsmetoden är lämplig eller bör modifieras
och kompletteras.
Urvalet sker för närvarande så att en
antagningspoäng uträknas för varje inträdessökande.
Denna erhålles så att hänsyn tas till
studentbetygen i matematik, allmän kurs och specialkurs,
fysik, kemi, teckning samt språk. Vidare
tillgodoräknas viss poäng för praktik och för
militärtjänstgöring. Kompletterade betyg
tillgodoräknas med viss reduktion. Hänsyn tas däremot icke
till andra i studentbetyget ingående ämnen än de
här angivna. Samma normer för
antagningspoängens beräknande tillämpas vid högskolans
alla avdelningar med undantag av vid
avdelningen för lantmäteri, där även viss hänsyn tas
till ämnet biologi, samt vid avdelningen för
teknisk fysik, där praktiken räknas på något
avvikande sätt. Uppenbart är att det är till stor fördel
rent praktiskt sett att ha i möjligaste mån
enhetliga poängberäkningar för de olika
avdelningarna, speciellt i sådana fall då en inträdessökande
alternativt söker till flera avdelningar. Osökt
uppställer sig dock den frågan, huruvida det är
riktigt att exempelvis för en kemist fästa samma
avseende vid betyg i teckning som för en
arkitekt. Det omvända gäller för arkitekten
relativt kemin. Möjligt är att en viss gradering
härvidlag kunde vara påkallad. Även ett
klarläggande av denna fråga ligger i hög grad i
högskolans intresse.
Av skäl som i det föregående anförts har en
förhållandevis omfattande undersökning under
det gångna året genomförts vid KTH, omfattande
dels en statistisk undersökning och analys av
sambandet mellan olika ämnen i studentbetyg, i
antagningspoängen ingående element samt vid
högskolan förvärvade betyg, dels ock en
undersökning av psykotekniska anlagsprovs lämplighet
vid bedömning av inträdessökandes allmänna och
tekniska begåvning. Samtliga undersökningar ha
i samråd med högskolans rektor på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt utförts av det med fil. lic.
V Fellenius som föreståndare arbetande
Psykotekniska Institutet vid Stockholms Högskola.
Undersökningarna ha delvis bekostats genom
statsmedel. Stansning och sortering av hålkort ha
utan kostnad välvilligt utförts av L M Ericssons
Driftkontroll AB.
Undersökning av samband
mellan studentbetyg, antagningspoäng och betygskvot
För undersökning av sambandet mellan
studentbetyg, antagningspoäng och ingenjörbetyg
sammanställdes primäruppgifter för omkring 2 000
teknologer, som vunnit inträde vid högskolan
något av åren 1933 t.o.m. 1939. För att resultatet
skulle bli renodlat uteslötos härefter dels alla
sådana studerande som icke slutfört sina studier,
dels ock alla sådana som vunnit inträde utan att
ha avlagt studentexamen på real- eller latinlinjen.
Efter denna utgallring återstodo cirka 1 200
studerande. Som mått på vederbörandes
studieresultat vid högskolan har sedan tagits det
genomsnittliga sifferbetyget för de i examen ingående
läroämnena, dividerat med antalet vid högskolan
tillbragta terminer. Detta begrepp benämnes
betygskvot. När betygskvoten uträknats har
[1] Föredrag i avd. Teknisk Undervisning den 2 november 1944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0097.html
