Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Psykotekniska prov vid K. Tekniska Högskolan, av Ragnar Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEKNISK TIDSKRIFT’
under sin militärtjänst visat sig lämplig för
utbildning till underofficer eller officer torde
nämligen besitta vissa ledaregenskaper som böra
premieras. Även om den praktik som förvärvas
före inträdet ofta är undermålig, ger den dock
den praktiserande viss uppfattning om det yrke
han söker sig till samt framför allt en direkt
kontakt med den svenska arbetarklassen.
Den frågan kan uppställas huruvida
psykotekniska prov obligatoriskt böra komma i fråga,
speciellt när de på grund av tidsbrist måste
ske enbart i skriftlig form, varvid nervositet,
indisposition o.d. kunna inverka högst menligt
utan att detta kommer till försöksledarens
kännedom tillnärmelsevis på samma sätt som vid ett
muntligt individuellt prov. I de prov, för vilka
redogörelse här lämnats, ha säkerligen dessa
faktorer icke inverkat nämnvärt störande, beroende
på att de prövande haft klart för sig att intet
avseende komme att fästas vid testresultaten.
Vidare skulle man möjligen kunna påstå att rätt
upplagda psykotekniska prov avse att mäta
fundamentala elementära mänskliga egenskaper
och att en person, som på grund av nervositet
icke tillfredsställande går i land med ett dylikt
prov, ej är lämplig för t.ex. ingenjörsyrket.
Ävenså kan man fråga sig huruvida
ingenjörsbetyget eller betygskvoten utgör något rättvisande
mått på vederbörandes framtida lämplighet för
sitt yrke. Möjligt är att personer med vilja och
ambition kunna skaffa sig goda betyg utan att
ha speciell teknisk begåvning. Likaså synes i
många fall under senare år ett stort antal
teknologer mer än förr ha inriktat sig på att så fort
som möjligt erhålla avgångsbetyg utan att
därvid sträva efter höga betyg.
Läraromdöme och psykotekniska prov
Nära till hands ligger då att undersöka
huruvida något annat mått på teknologernas allmänna
intelligens, tekniska begåvning och sannolika
lämplighet för sitt kommande yrke skulle kunna
åstadkommas och jämföras med testresultatet. I
första hand synes därvid lärarnas omdöme böra
tillmätas mycket stor betydelse. För att
möjliggöra studium av detta förhållande tillställdes
varje lärare i fjärde årskursen ett formulär, i
vilket han hade att betygsätta de studerande i skalan
1—5 i fråga om
allmän begåvning,
teknisk studiebegåvning,
särskild lämplighet för ingenjörsyrket.
Uppgift skulle därvid endast lämnas för sådana
studerande, om vilka respektive lärare hade
bestämd uppfattning. En bearbetning av materialet
har givit till resultat att för 84 teknologer minst
fyra satta betyg föreligga för var och en. En
statistisk bearbetning av materialet visar vidare att,
om de 8 bästa och 8 sämsta i hela gruppen ut-
plockas och för dessa en jämförelse göres mellan
allmänintelligens enligt läraromdömet och
psykotekniska testresultatet eller en jämförelse göres
mellan tekniska begåvningen enligt läraromdömet
och testresultatet, en synnerligen god samgång
erhålles på så sätt att de studerande som enligt
läraromdömet erhållit ett högt betyg också alltid
ha nått ett mycket gott testresultat och tvärtom.
Korrelationsfaktorn mellan läraromdöme och
testresultat varierar mellan 0,70 och 0,80.
Korrelationsfaktorn mellan läraromdöme och betygskvot
är däremot avsevärt lägre, och ännu lägre är
korrelationen mellan läraromdöme och
antagningspoäng. Detta visar att lärarna vid sitt
bedömande av de studerande uppenbarligen fäst
mycket stort avseende vid andra faktorer än
förvärvade betyg. Resultatet är utomordentligt
intressant och synes utgöra ett starkt belägg för att
psykotekniska prov ha en väsentlig uppgift att
fylla vid antagandet av studerande. Någon
omläggning av det för närvarande tillämpade
antagningssystemet kan emellertid givetvis icke ske
förrän ytterligare klarhet vunnits om huru och
i vilken grad psykotekniska prov böra tillämpas.
En detaljanalys av det nu tillämpade
antagningssystemet visar att procentuellt sett ett fåtal
inträdessökande uppnår synnerligen höga
antagningspoäng samt att efter dem följer en mycket
stor mellangrupp med synnerligen små skillnader
i poängtal, i många fall endast tiondels eller
hundradels poäng olika inträdessökande emellan. Efter
dem följer slutligen en grupp med låga poängtal.
Mot en ny urvalsmetod
Mycket naturligt synes vara att komplettera det
nuvarande antagningssystemet på så sätt att
hänsyn även skulle tas till resultatet av
psykotekniska prov. Urvalet borde därvid ske så att
inträdessökande med extremt hög antagningspoäng
enligt nuvarande system alltjämt utan svårighet
skulle vinna inträde, att urvalet ur
mellangruppen inträdessökande i icke oväsentlig grad skulle
ske med hjälp av psykotekniska prov samt
slutligen att inträdessökande med någorlunda goda
antagningspoäng och extremt gott resultat av
psykotekniska prov skulle antas. Härvid borde
kompletteringsbetygen i vissa fall tillmätas
avsevärt mindre betydelse än för närvarande.
Innan definitiv ställning härtill kan tas måste
ytterligare psykotekniska prov, statistiska
beräkningar och läraromdömen jämföras. Ävenså
synas vissa speciella undersökningar vara av
särskilt intresse, exempelvis studium av huru
inträdessökande från tekniska gymnasier lyckas i
sina studier, samt en utredning visande om någon
skillnad föreligger mellan studerande vilka avlagt
examina i landsorten jämförda med studerande
från t.ex. Stockholm.
Ytterligare undersökningar komma att
genomföras under år 1945.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
