Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Insänt: Måttenheter för tryck, av Jarl Salin, svar av Alf Grabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
107
I samband med ovanstående yttrande av professor Salin,
Åbo, torde det vara lämpligt att publicera de yttranden i
frågan, som avgivits av K. Vetenskapsakademien och
K. Mynt- och Justeringsverket, då det referat som
lämnats av TNC icke fullt tydligt anger de båda
institutionernas ståndpunkt.
Vetenskapsakademiens yttrande, som är utarbetat av
professorerna E Hulthén och G Ising, efter samråd med
professorerna G Borelius, O H Faxén och docent T Swensson,
har följande lydelse:
"Såsom tryckenheter av absolut (dvs. av det lokala
värdet på tyngdkraften oberoende) karaktär rekommenderas
i första hand dels 1 bar (beteckning 1 b) >= 106 dyn per
cm2, jämte tusendelar (millibar, mb) och milliondelar
(mikrobar, ^b) därav;
dels 1 normalatmosfär (beteckning 1 Atm), som enligt
en 1933 provisoriskt antagen internationell definition är
lika med trycket av en 760 mm hög pelare av kvicksilver
med tätheten 13,5951 g/cm3 vid normalaccelerationen
9,80665 m/sec2. — Benämningen ’fysikalisk atmosfär’ för
denna enhet synes vara mindre lämplig och bör ej
användas.
Den tekniska tryckenheten ’1 kilogram per cm2 (1
kg/cm2)’, ibland kallad ’1 teknisk atmosfär (1 at)’, är
baserad på användandet av ordet kilogram i betydelsen av
(lokal) enhet för kraft eller tyngd, vilket strider mot dess
internationellt och i svensk lag fastställda betydelse av
(absolut) enhet för massa eller vikt. För entydighetens
skull synes det vara nödvändigt att, såsom i Frankrike
skedde redan genom en 1919 utfärdad lag, helt utdöma
användandet av benämningen kilogram (kg) för denna
(lokala) kraftenhet och i stället, enligt det franska
föredömet (’kilogramme force’), kalla den 1 kilogramkraft
(beteckning 1 kgf. Den motsvarande enheten av absolut
karaktär blir 1 normalkilogramkraft, definierad såsom
tyngden av massan 1 kg vid normalaccelerationen 9,80665
m/sec2; såsom förkortat namn på denna enhet torde man
provisoriskt, i avvaktan på ett internationellt beslut,
kunna använda den av Physikalisch-technische
Reichs-anstalt införda benämningen 1 kilopond (beteckning 1 kp),
varvid tyngden av massan 1 gram vid
normalaccelerationen kallas 1 pond (1 p).
De tekniska enheterna för tryck bliva i enlighet härmed
1 kilogramkraft per cm2 (1 kgf/cm2) resp. 1 kilopond per
cma (1 kp/cm2); benämningen ’teknisk atmosfär (at)’ synes
helt böra överges."
Mynt- och Justeringsverket sammanfattar sin åsikt i
frågan sålunda:
"Enligt verkets mening synes inom de områden, där dyn
eller newton äro införda såsom kraftenheter, såsom
lämpligaste tryckenhet böra rekommenderas 1 bar (1 b) i— 106
dyn/cm2. Denna enhet är av lämplig storlek och motsvarar
ca 1,020 kp/cms eller ca 1,018 kgf/cm2 (Stockholm) och
ca 0,987 Atm eller ca 750 mm kvicksilver under
normalbetingelser. På grund av dess jämförelsevis ringa avvikelse
från 1 kp/ciri2 och 1 kgf/cm2 kan möjligen ifrågasättas,
huruvida icke i de flesta fall enheten redan nu kan komma
till användning även i de fall, då såsom kraftenhet
användes 1 kilopond eller 1 kilogramkraft.
Förutom 1 bar synas tillsvidare kunna användas 1
kilopond per kvadratcentimeter (1 kp/cm2) och 1
kilogramkraft per kvadratcentimeter (1 kgf/cm2) i
enlighet med ovannämnda definitioner*. Helst bör beteck-
* I skrivelsen förut angivna definitioner:
1 kilopond (1 kp) är den kraft, som ger vikten (massan)
1 kg en acceleration g0 = 9,80665 m/s2 (normalacceleration).
1 kilogramkraft (1 kgf) är tyngden av vikten (massan)
1 kg i lufttomt rum.
1 normalatmosfär (1 Atm) är trycket av en
kvicksilverpelare av 760 mm höjd och med en täthet av 13,5951 g/cm3
vid normalaccelerationen 9,80665 m/s2.
ningen 1 teknisk atmosfär (1 at) icke komma till
användning, men om så sker, bör densamma definieras såsom
1 kp/cm2.
Det atmosfäriska normaltrycket, 1 normalatmosfär
(1 Atm), bör bibehållas enligt ovannämnda internationellt
antagna definition*.
Den konsekventaste enheten är 1 n/m2, vilken emellertid
för närvarande icke torde kunna rekommenderas, då
internationell enighet icke uppnåtts. Även om denna enhet
sedermera kommer att fastställas torde 105 n/m2 = 1 bar
bliva en praktiskt lämplig enhet. Enheterna 1 kp/cm2 och
1 kgf/cm2 böra då bortfalla, under det att 1 Atm troligen
kommer att kvarstå såsom atmosfäriskt normaltryck i ett
flertal definitioner."
Såsom härav framgår stå Vetenskapsakademien och
Mynt- och Justeringsverket på samma ståndpunkt, dvs. att
1 bar rekommenderas som absolut tryckenhet i varje
fall då kraftenheten 1 newton eller 1 dyn redan införts;
enheten 1 kg/cm2 = 1 teknisk atmosfär bör försvinna
såsom stridande mot lagligen fastställd enhet (1 kg s= enhet
för massa);
såväl Vetenskapsakademien som Myntverket ha förordat
användande tillsvidare av 1 kilogramkraft per cm~
(1 kgf/cm2), då därmed avses trycket på en viss
geografiskt bestämd ort där accelerationen är känd samt
1 normalkilogramkraft per cm3, varvid
normalaccelerationen enligt beslut av 5:te Internationella Konferensen
för Mått och Vikt utgör 9,80665 m/s2. Denna senare
enhet har föreslagits åtminstone provisoriskt benämnd
1 kilopond per cm2 (1 kp/cm2) och kraftenheten sålunda
1 kilopond.
Salin yrkar nu på att den lokala kraftenheten skall helt
slopas och att åt beteckningen 1 kgf skall ges betydelsen
normalkilogramkraft, dvs. hänföra sig till
normalaccelerationen och sålunda bli densamma som ovan föreslagna
kilopond.
Det vore givetvis önskvärt, att de svårigheter för
undervisningen och de missförstånd och felaktigheter, som blivit
en följd av den tekniska kraftenhetens bristfälliga
definition, snarast undanröjdes. Huruvida man härvid skall helt
slopa den lokala enheten och anta normalkilogramkraften
som enda enhet eller ej är däremot en fråga, som kan
diskuteras. Varken Vetenskapsakademien eller Mynt- och
Justeringsverket har vågat under nuvarande förhållanden
förorda detta, särskilt med hänsyn till påpekanden från
tekniskt undervisningshåll samt möjligheten att inom
relativt kort tid kraftenheten 1 newton kan komma att
införas. Om önskvärdheten av en enda väl definierad enhet
torde alla kunna vara ense.
Att, som Salin förordar, ge enheten 1 kgf betydelsen
normalkilogramkraft torde man emellertid böra bestämt
avråda från såsom varande ägnat att skapa ökad
förvirring. I fransk lagstiftning har nämligen "kilogramme
force" (kgf) angivits såsom lokal enhet och även i svensk
litteratur använts i samma betydelse. Visserligen
förekommer i en inom elementarundervisningen använd lärobok
kgf i betydelsen normalkilogramkraft, men därest enighet
vinnes om beteckningen kgf såsom lokal enhet, torde
hälen ändring relativt lätt kunna ske.
Vad som är väsentligt i denna fråga för ögonblicket är
givetvis, att då en enhet användes, dess definition är fullt
entydig. Den bästa lösningen synes därvid vara att
acceptera kraftenheterna
1 kgf i= den kraft, som massan 1 kg påverkas av genom
tyngdkraften på orten i fråga,
1 kp = den kraft, som massan 1 kg påverkas av genom
tyngdkraften på en ort med normalacceleration i= 9,80665
m/s2.
Huruvida man sedan vill kalla denna senare enhet 1
kilopond eller 1 normalkilogramkraft har mindre betydelse.
Enligt min åsikt är benämningen 1 kilopond i= 1 000 pond
etc. väl funnen såsom varande kort och direkt härledd
från latinets ord för "tyngd". Alf Grabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
