Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Automatisk snabbåterinkoppling, av Åke T Vrethem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
131
läge och vara beredda på en ny funktion, om ett
nytt fel inträffar. Om felet återigen skulle vara
kvar, måste brytaren definitivt slå ifrån. Helst
bör det finnas ett räkneverk, som registrerar
antalet återinkopplingar. Vidare bör återinkoppling
ej ske annat än när brytaren slås från av de för
återinkopplingsfunktionen avsedda reläerna,
sålunda ej när den t.ex. slås ifrån för hand. Vid
Vattenfallsstyrelsens anordningar för
återinkoppling brukar också fordras att automatiken inte
får ge återinkoppling, när man gör
provtillslag-ning för hand mot en felbehäftad linje. I sådant
fall vill man omedelbart ha definitiv urkoppling.
Automatiken kan ordnas rent elektriskt eller, vid
tryckluftbrytare, med kombination av elektriska
och pneumatiska anordningar.
Svenska erfarenheter av snabbåterinkoppling
på radiallinjer
I USA11 började man år 1921 använda
automatisk återinkoppling med 15 s spänningslöst
intervall och omkring tio år senare verklig
snabbåterinkoppling. I Sverige införde SJ tidigt de "kloka"
brytarna för enfasledningarna; dessa verkställa
dock ej snabbåterinkoppling i egentlig mening.
Den första snabbåterinkopplingen på kraftnät i
Sverige etablerades på Vattenfallsstyrelsens nät år
1933. Det var nuvarande driftchefen C
Söder-baum, som intresserat sig för saken. Av en eller
annan anledning fick Eksundsautomatiken ej
omedelbart några efterföljare. 1935 utarbetade
nuvarande distriktsingenjören G von Geijer i
samarbete med Asea en ny automatik, som infördes
vid ett par kloka brytare för 20 kV12.
Strömbrytarna vid Vattenfallsstyrelsens
anläggningar med återinkoppling ha hittills i regel varit
äldre oljebrytare. Det spänningslösa intervallet
har varit 0,4—0,6 s. På sista tiden ha också några
tryckluftbrytare med automatisk återinkoppling
tagits i drift. När de för närvarande beställda
eller under montering varande strömbrytarna med
automatisk återinkoppling färdigställts, komma
vi att ha omkring 80 strömbrytare för 10—40 kV
radiallinjer anordnade med automatisk
återinkoppling.
Drifterfarenheterna hittills måste betraktas som
goda. Vi ha statistik från ett tjugotal
återinkopp-lingsbrytare. De flesta ha varit i drift endast ett
par år; genomsnittet för alla brytarna är tre år.
Återinkopplingsbrytarna ha arbetat vid omkring
450 störningstillfällen. Bearbetad statistik finns
för 403 fall. Av dessa har störningen i 315 fall,
dvs. 78 eliminerats genom momentan
återinkoppling. En särskild undersökning av 139
utlösningar, som inträffade vid brytare, som haft
endast en momentan återinkoppling, alltså ingen
tre-minutersåterinkoppling, visar, att 107 av 139, dvs.
77 % av felen, försvunnit vid den momentana
återinkopplingen, medan övriga 23 % givit
definitiv urkoppling. Därav voro 6 fel, dvs. 4 % av
hela antalet, av sådan art, att linjen måste
repareras, innan den kunde tas i drift, medan övriga,
19 % av hela antalet, försvunnit vid senare
prov-inkoppling för hand. Antalet är relativt högt men
torde kunna förklaras av att ett avsevärt antal
spärrballongfel ingår. Från de kloka brytarna ute
i 20 kV näten, som ha en momentan och i regel
två treminutersåterinkopplingar, finns statistik
från 264 feltillfällen. I 208 fall, dvs. 79 %,
lyckades den första momentana återinkopplingen, i 32
fall, 12 %, den andra eller tredje
återinkopplingen, medan 24 fel, 9 %, blevo definitivt
bortkopplade; vid provinkoppling för hand visade sig 4
av dessa 24 fel ha försvunnit, medan resten
fordrade reparation av linjen.
När man jämför dessa siffror med t.ex. de
amerikanska, enligt vilka 85—90 % av felen
elimineras av den momentana återinkopplingen, får man
komma ihåg, att majoriteten av de amerikanska
felen är enpoliga jordfel i system med
direkt-jordad nollpunkt, medan i de svenska näten de
enpoliga felen i regel släckas av petersenspolarna.
För att få ett något så när klart begrepp om
vilka verkningar återinkopplingen har i
abonnentanläggningarna, har Vattenfallsstyrelsen under
1944 försökt att så snart som möjligt efter en
återinkoppling intervjua de abonnenter, som
varit anslutna till den återinkopplade linjen.
Tämligen noggranna rapporter föreligga från ett
tjugotal återinkopplingar. I flera fall meddelas, att
man ej alls märkt någonting. Vanligen meddelas,
att ljuset blinkade och motorerna saktade av men
omedelbart fortsatte att gå normalt. Ej sällan ha
emellertid motorer kopplats ur. I samtliga de fall,
där vi kunnat få reda på vad för sorts skydd
motorerna haft, visade det sig, att det varit
momentan nollspänningsutlösning, som kopplat ur
motorerna. Övriga slags motorskydd, t.ex. enkla
smältskydd, ha såvitt vi hittills fått reda på aldrig
löst ut motorerna.
Detaljrapporter från abonnenter med
synkronmaskineri ha vi tyvärr endast i ett litet antal fall.
Åtminstone i ett par fall har det emellertid
konstaterats, att synkronmaskinerna fortsatt att gå i
normal drift efter återinkopplingen. I andra fall
rapporteras dock, att synkronmaskinerna slagits
ifrån av sina reläskydd. En dag inträffade två
återinkopplingar på samma 40 kV linje med 40
Fig. 9. Återinkopplingsbrytares placering. A tre linjer med
var sin återinkopplingsbrytare, B med gemensam
åter-inkopplingsbrytare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
