Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Tjärbränsle i fartygspannor, av Åke Chr. Winblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
TEKNISK TIDSKRIFT’
Fig. 13. Sektion och front av ångturbindriven Ray T G 12
brännare (92—-Z 161 kg/h örännolja); turbin 10 hk,
tvåsteg, 16", 4 000 rim; fläkt 25,5" diameter.
Fig. 11. Skotsk sjöångpanna med ångturbindriven Ray TG 6
brännare (44—163 kgjh brännolja); observera
tcgelmur-ningens omfattning och lufttillförseln.
laget för de största erforderliga kvantiteterna
B-tjära. Man skall emellertid nu övergå till ett
högvärdigare tjärbränsle, nämligen lövvedstjära,
som har ca 50 \% högre värmevärde och 50 %
lägre viskositet än B-tjära. Den vid försöksdriften
använda B-tjäran hade visat sig vara av
synnerligen ojämn kvalitet och mycket trögflytande.
Slutord
Som en sammanfattning av erfarenheterna från
dessa försök kan man säga att tjärbränsle
förefaller vara ett användbart ersättningsbränsle vid
drift i fartygsångpannor, utrustade med härför
lämpliga tryckbrännare för mindre belastningar
eller roterande brännare. Pannorna böra i övrigt
vara försedda med lämpliga lufttillförselanord-
Fig. 12. Vattenrörpanna med tre ångturbindrivna Ray TG 10
brännare (87—736 kglh brännolja). För ekonomidrift
finnas två Ray TG eller AP-3 brännare (29—73 kglh) klara att
svängas in på huvudbrännarnas plats; brännarna göra
4 000 rim och dra 10 resp. 0,5 hk.
liingar samt en tegelinklädnad av
förbränningsrummet, tillräckligt stor att säkerställa den för
tjärbränslet erforderliga förgasnings- och
antändningstemperaturen även vid lägre belastningar.
Vidare ställas vissa krav på förbränningsrummets
storlek, soin måste vara sådan att de relativt sakta
brinnande tjärpartiklarna få tillräcklig tid på sig,
innan de träffa delar av murverk och tubsatser.
Vidare måste krav uppställas på en jämnare
tjärkvalitet, och därför bör man fastställa vissa
normer för brännbara tjärors sammansättning
och egenskaper. Man kan framföra som ett
önskemål, att vid ombyggnad eller nybyggnad av
ångpannor dessa förses med brännare, som med
lika gott eller nästan lika gott resultat kunna
drivas med såväl pannbrännolja och skifferolja
som i reserv med tjärbränsle. Därutöver böra
förrådstankar avsedda för tjärbränsle förses med
lämplig skyddsbeläggning, kanske genom
bake-litbesprutning, för att kunna motstå
långtidsangrepp av i tjäran ev. ingående aggressiv ättiksyra.
Detta representerar givetvis endast en
säkerhetsåtgärd, då man hittills ej kunnat konstatera några
frätskador i tankar ombord.
Ett ytterligare skäl att intressera sig för prov
med tjära i olika slag av brännare äro krav, som
teknikens utveckling kan komma att ställa.
Gasturbinen och det därmed närbesläktade
maskineriet för reaktionsflygplanet påstås ju ge oss
möjlighet att övergå till de billigaste och lägsta
kvaliteterna av flytande bränsle. Det kan bli
nödvändigt att även här i landet utexperimentera och
konstruera brännare, som garantera snabb och
fullständig förbränning i mycket små
förbränningskammare. Särskilt intressant i detta
avseende är en snabbroterande ångturbindriven
Ray-brännare för upp till 1 200 kg/h pannbrännolja,
fig. 13. Den innefattar nämligen de tre för
gasturbinteknikern intressanta elementen — en
hög-trycksfläkt, en turbin och en effektiv brännare —
om mottaglig för tjära låter jag tills vidare stå
som en öppen frågà.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
