Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1945 - Exempel på användningen av hydrauliska motorer, av Carl Fr. Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
TEKNISK TIDSKRIFT’
Fig. 9. Konstantventil för inställbart konstant vätskeflöde. Fig. 11. Kopplingsschema för hydraulisk valsverksmotor.
en konstantventil. Denna ventils arbetssätt är
sådant, att den släpper fram en inställbar konstant
oljemängd oberoende av belastningen på motorns
axeltapp, dvs. oberoende av mottrycket. Funnes
ej denna konstantventil och belastningen på
axeltappen till exempelvis en av motorerna bortfölle,
skulle denna motor rusa och ta olja från de övriga
motorerna så att dessa i stället saktade av och
eventuellt stannade. Med hjälp av
konstantventilen går emellertid motorn konstant med det
inställda varvtalet, antingen belastningen på
axeltappen är noll eller maximum. Fig. 9 visar en
dylik konstantventil, vilken som synes är försedd
med handtag och skala graderad från 0 till 10
så att ett visst läge lätt kan inställas.
Flera liknande hydrauliskt drivna anläggningar
för kemiska industrier ha utförts, och jag kan
nämna att man funnit det synnerligen
fördelaktigt med det reglerbara varvtalet, speciellt för
omrörare. Vid många kemiska förlopp, särskilt
vid kristallisation och flockning, har nämligen
Fig. 10. Hydraulisk tvillingmotor för bandvalsverk, 2 X 50
hk vid 570 rjm.
omrörningshastigheten stor betydelse. Denna
hastighet måste man i regel prova sig fram till,
varför det är fördelaktigt att på ett enkelt sätt kunna
reglera eller omställa hastigheten. Tyvärr kan jag
ej visa några installationsbilder från dessa
anläggningar, då de ännu betraktas som hemliga.
De båda anläggningar som nyss beskrivits äro
utrustade med hydrauliska Imo-motorer och
ventiler av standardtyp. Fig. 10 visar en hydraulisk
motor, specialkonstruerad för en viss bestämd
arbetsuppgift. Det är en motor för drivning av ett
speciellt valsverk för tunna metallfolier.
Aggregatet består av två Imo-motorer placerade ovanpå
varandra med var sin axeltapp samt av en ventil
som reglerar de båda motorernas hastighet och
rotationsriktning. Vardera axeltappen avger 50 hk
vid 570 r/m. Centrumavståndet mellan
axeltapparna är endast 140 mm, vilket gör det möjligt
att direktkoppla motorn till de båda valsarna utan
att använda kuggväxlar eller andra
transmissioner. På aggregatet är vidare placerad en
likströmsmotor om 0,4 hk, vilken användes för
fjärrstyrning av valsverket. Slutligen är
aggregatet utrustat med en magnetbroms, som
användes för att bromsa elmotorn när valsverket skall
stoppas. Denna hjälpanordning jämte frånvaron
av stora roterande massor möjliggör att hela
valsverket kan stoppas så gott som ögonblickligen,
vilket är av stor betydelse. Verket arbetar
nämligen med en bandhastighet av upp till 250 m/min,
varför om bandet brister det är viktigt att kunna
stoppa ögonblickligen, då man annars får för
mycket skrot. Folierna äro nämligen så tunna att
de mycket lätt knycklas ihop och skadas vid
ovarsam behandling. Som redan nämnts ha
Imo-motorerna mycket liten svängmassa och detta
jämte frånvaron av kuggväxlar möjliggör snabb
manöver och reversering.
Kopplingsschemat för valsverksmotorn framgår
av fig. 11. En Imo-pump levererar olja via
regleringsventilen till de båda motorerna, som äro
hydrauliskt seriekopplade. Motorerna gå sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
