- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
246

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1945 - STF om ingenjörerna och försvaret, av r - Statsverkens Ingenjörsförbunds yttrande om ingenjörerna och försvaret, av r - Polhemspristävlan 1945, av Fmn - Tidskrifternas referattjänst, av sah - DK-Kurzausgabe - Tillgången på aluminium betryggande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

TEKNISK TIDSKRIFT’

I detta sammanhang vill föreningen framhålla
nödvändigheten av att även väg- och vattenbyggnadsingenjörernas,
arkitekternas och husbyggnadsingenjörernas ställning och
uppgifter i försvaret förutsättningslöst utredas. r

Statsverkens Ingenjörsförbunds yttrande om
ingenjörerna och försvaret. Förbundet, som omfattar över
2 300 statsanställda ingenjörer, varav omkring 600 inom
försvaret, anlör i huvudsak följande.
Trots erhållna direktiv har utredningen icke beaktat
frågan om användning av ingenjörer med lägre teknisk
utbildning. Dessa ingenjörer lia sin givna plats inom
försvaret, och den blivande organisationen bör därför byggas
upp på grundval av ingenjörer med såväl högre som lägre
teknisk utbildning.

. Som materielreparationstjänsten är av x-ent teknisk natur,
måste utbildningen för denna tjänst mera lägga an på
det tekniska än det militära kunnandet.

Även om reparationstjänsten måste försiggå så nära
stridslinjen som möjligt, kan det inte vara ändamålsenligt
att sammanslå två så vitt skilda yrken som det militära
och det ingenjörstekniska. Detta måste minska effektiviteten.

Förbundet ansluter sig titi öveistelöjtnant Gillners törslag
att samtliga ingenjörer, som bekläda permanent
erforderliga ingenjorsbeiaUningar vid armén, böra anställas på
ordinarie stat och ingå i en armémgenjörkår.

För de arméingenjöi er, som skola tjänstgöra vid
förvaltningar, fasta verkstäder och dylikt (lörslagsvis benämnda
tygingenjörer) torde fullgjord värnpliktstjänstgöring vara
tillfyllest som militär utbildning.
De arméingenjörer återigen, som skola tjänstgöra vid
staber och truppförband (förslagsvis benämnda
fältingenjörer), böra få samma militära utbildning som för
närvarande delges flygingenjörsaspiranterna.
En fältingenjör med den föreslagna utbildningen bör icke
ha några svårigheter att lösa sådana uppgifter som
förflyttning, förläggning, utspisning m.m. av trupper som
ställts under hans befäl. Att låta ingenjörerna inneha
civil-militär ställning kan därför icke medföra någon allvarlig
olägenhet.

Löneproblemet bör i enlighet med utredningens förslag
närmare utredas av särskilda sakkunniga.
Arméförvaltningens ingenjörer böra enligt förbundets mening tillhöra
samma kår som övriga ingenjörer inom armén. Det är
nödvändigt att frågan om en fastare anställning för
ingenjörerna inom försvarsgrensförvaltningarna omedelbart
utredes. Det är nämligen nu svårt att kvarhålla de mera
kvalificerade ingenjörerna vid försvaret. Kontinuiteten i
arbetet har under de senaste åren blivit lidande av den
alltför stora omsättningen av ingenjörer inom försvaret.

Utredningens förslag till utbildning och rekrytering av
ingenjörer vid armén kan icke anses tillfredsställande.
Några direkta brister eller olägenheter med nuvarande
bestämmelser för antagning av marin- och flygingenjörer ha
ej kunnat påvisas och likartade principer böra därför
tillämpas även vid antagning av arméingenjörer.

De ingenjörer med högre eller lägre teknisk utbildning,
som för närvarande tjänstgöra vid armén, böra snarast
erhålla en fastare anställning för att bilda den stomme,
kring vilken den blivande ingenjörsorganisationen skall
utformas. Av stor vikt är också att dessa
befattningshavare få en sådan ställning inom staber, förvaltningar och
truppförband att de effektivt kunna göra de tekniska
synpunkterna gällande.

En arméingenjörkår bör därför utan dröjsmål uppsättas
och underställas en civilmilitär chef, som placeras
antingen i arméstaben eller i arméförvaltnirigen. Kårens
personal bör ha ungefär samma kompetens som den som
krävs för marin- och flygingenjörer. Genom en sådan
organisation skulle ingenjörerna inom armén erhålla en
auktoritativ ställning och få erforderligt stöd i sitt tekniska
arbete. Tack vare den enhetliga ledningen kunde arméns
ingenjörer på ett smidigt sätt disponera sin största effek-

tivitet och genom lämplig cirkulation beredas tillfälle att
inhämta erfarenheter på olika tjänsteställen.

Arméingenjörernas befälsrätt kan otvivelaktigt ordnas
genom bestämmelser i tjänstgöringsreglementet eller genom
att eventuellt göra dem till "krigsmän" enligt strafflagen
för krigsmakten. Vid marinen och flygvapnet är
ingenjörernas befälsrätt ordnad på ett fullt tillfredsställande sätt.

Även väg- och vattenbyggnadsingenjörernas, arkitekternas
och husbyggnadsingenjörernas ställning och uppgifter i
försvaret måste förutsättningslöst utredas. r

Polhemspristävlan 1945. 1 enlighet med bestämmelserna
för Polhemsfonden utlyser STF:s styrelse 1945 års
Polhemspristävlan. Styrelsen har anmodat föreningens
avdelningsstyrelser att inge förslag om belöning ur
Polhemsfonden och även inbjudit Ingeniörsvetenskapsakademien,
samtliga med STF samai betande svenska tekniska
föreningar, föreningens hedersledamöter och förutvarande
ordföranden samt professorerna vid KTH och CTH att
avge sådana förslag. Även ledamöter och Suppleanter i STF:s
styrelse äro berättigade härtill. Författare äga däremot ej
rätt att själva inge sina tävlingsskrifter.

Förslag skola, skriftligt avlattade, vara styrelsen
tillhanda senast den 1 april 1945 och avse belöning för
förtjänstfull, av svensk medborgare författad
originalavhand-ling i tekniskt ämne, vilken i ett exemplar, jämte uppgift
om författarens namn och adress, skall åtfölja förslaget.
Endast avhandling, som publicerats tidigast den 1 oktober
1939 och senast den 31 december 1944, kan komma i fråga.

Varje skrift kommer att bedömas av minst två
sakkunniga granskare, som styrelsen utser. Belöning kan, efter
styrelsens bedömande på grundval av granskarnas
utlåtande, utgöras dels av Polhemsmedaljen i guld, dets av
penningbelopp. Fmn

Tidskrifternas referattjänst. Den vädjan om publicering
av DK-klassificerade referat av originaluppsatser, som STF
i samråd med IVA och Industriförbundet utsände i början
av december till ett nittiotal tekniska och
teknisk-ekonomiska tidskrifter (se Tekn. T. 1944 s. 1441), har rönt
mycket stor förståelse. Icke mindre än 42 tidskrifter ha
förklarat sig villiga att från och med detta års början
införa de begärda referaten, 12 ha biträtt förslaget med
mindre reservationer och ytterligare ett tiotal ha under
hand utlovat ett gynnsamt ställningstagande. Endast ett
fåtal tidskrifter ha avböjt, därav några endast tills vidare.

Resultatet är alltså, att den övervägande delen av de
viktigare tekniska facktidskrifterna i vårt land i
fortsättningen komma att införa DK-klassificerade referat av sina
originalartiklar. Nästa steg blir att trycka referaten på
kort och sammanföra dessa till ett svenskt tekniskt
kartotek, som t.ex. månadsvis, helt eller uppdelat på olika
fackområden, kan tillhandahållas intresserade. Denna fråga
kommer att tas upp till behandling längre fram under
detta år. sah

DK-Kurzausgabe. Då den tyska upplagan av
DK-Kurz-ausgabe är slutsåld, har Fritzes Hovbokhandel på
DK-klubbens initiativ förvärvat rätten att i Sverige utge ett
nytryck av verket. Detta beräknas föreligga i slutet av
mars och priset blir 20 kronor.

Den svenska upplagan av DK-klassifikation håller för
närvarande på att slutbearbetas genom Tekniska
Litteratursällskapets försorg och beräknas utkomma på Teknisk
Tidskrifts förlag omkring halvårsskiftet; priset blir 12 kronor.

Tillgången på aluminium betryggande. Landets
förbrukning av aluminium uppgick år 1938 till ca 7 000 t/år
men väntas bli betydligt större efter kriget. För närvarande
tillverkas vid Aloxidverken i Sundsvall omkring 8 000 t/år
aluminiumoxid, motsvarande 4 000 t/år raffinerad
aluminium; kapaciteten är dock 25 % större och kan lätt
ökas ytterligare (Arb. 8/2 1944).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free