Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1945 - Åttakanal bärfrekvenssystem för avpupiniserade kablar, av Stig Janson och Ragnar Stålemark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 mars 1945
251
ningen, bl.a. beroende på att dess
frekvensberoende är relativt komplicerat.
Indirekt fjärröverhörning mellan två ledningar
kan orsakas genom reflekterad näröverhörning,
genom dubbel överhörning via annan
ledningskrets och genom olika överföringsegenskaper för
de två ledningarna.
Uppkomsten av reflekterad näröverhörning visas
i fig. 5. Den direkta vågen i ledning 1 (den
störande) ger vid reflexionsstället upphov till en
reflekterad våg, vilken i sin tur genom
näröverhörning till ledning 2 (den störda) åstadkommer
indirekt fjärröverhörning i denna.
Reflexionsställen kunna förekomma i varje skarvpunkt, då de
angränsande paren i respektive skarvlängder
kunna ha relativt olika karakteristiker. Detta
förhållande framgår även av uppmätta
impedanskurvor på färdigskarvade ledningar, varpå fig. 6
ger ett exempel. Mycket stora avvikelser kunna
tydligen förekomma mellan olika par.
Reflexionsställen finnas vidare vid förstärkarna, då dessas
in- och utgångsimpedanser ej kunna helt
överensstämma med ledningarnas sinsemellan avvikande
impedanser. Dessa reflexionsställen ha särskilt
stor betydelse, då näröverhörningen är försämrad
i dessa punkter genom inkoppling av extra
obalanselement vid ändbalanseringen. Detta
förhållande är en av orsakerna till att
överhörnings-balansering ute på sträckan företagits. Härigenom
nedbringas ju storleken av dessa extra
obalanselement.
Som visas i fig. 7, kan även indirekt
fjärröverhörning uppkomma mellan två ledningar 1 och 2
genom dubbel överhörning via en tredje ledning.
Som framgår av figuren, komma härvid
överhör-ningsströmmarna från ledning 1 till ledning 2 att
gå väsentligt längre väg än motsvarande
strömmar vid överhörning från ledning 2 till ledning 1.
Motsvarande överhörningsdämpningar kunna
därför också bli väsentligt olika. Vid uppmätning av
obalanserna på en längre sträcka medelst
mät-anordningen enligt fig. 2 erhållas också som regel
olika värden, om sändpar och mätpar bytas.
Differensen mellan dessa obalanser,
kopplingsskillnaden, är ett mått på de indirekta kopplingarna.
Kopplingsskillnad orsakas nämligen även av
andra indirekta kopplingar, exempelvis genom
reflekterad näröverhörning, vilket lätt inses.
Enligt det föregående kan en direkt koppling
mellan tvenne ledningar helt kompenseras av en
Fig.6. Typisk [-impedans-kurva-]
{+impedans-
kurva+} för
opupiniserad
1,3 mm stamledning i rikskabeln Stockholm—Göteborg I.
lika stor motriktad koppling i en annan punkt
av ledningarna, förutsatt att de ha identiska
överföringsegenskaper mellan kopplingsställena. Om
denna förutsättning ej är uppfylld, så att de båda
ledningarna alltså ha olika dämpning eller olika
löptid, kan full kompensation av kopplingarna
ej erhållas. För att få en förbättring i detta
hänseende med givna egenskaper hos ledningarna är
det tydligen nödvändigt, att ledningsavståndet
mellan kopplingsställena med varandra
kompenserande obalanser hålles så kort som möjligt, dvs.
att obalanserna så vitt möjligt nedbringas vid
skarvningen av överdragssektionen.
Utöver detta skäl till att
överhörningsbalanse-ring ute på sträckan företagits, har förut
framhållits risken för att näröverhörningen försämras
för mycket, om uteslutande ändbalansering
användes. Dessutom kunna följande skäl anföras:
om balansering endast utföres i ändpunkten, bli
balanseringselementen i genomsnitt större och
risken för variationer i dem på grund av
temperatur m.m. blir därmed även större. Det kan
vidare väntas, att obalanser på en kabelsträcka i
allmänhet kunna bättre kompenseras över hela
frekvensområdet av obalanser på en annan
kabelsträcka än av kondensatorer och motstånd.
Som förut nämnts, hopskarvades
överdragssektionernas pupinsektioner successivt till två
halvsträckor under hänsynstagande till de vid 60 kp/s
uppmätta direkta obalanserna. Dessa
halvsträckor hopskarvades sedan i respektive
överdrags-sektions mittskarv efter mera omfattande
obalansmätningar vid olika frekvenser och med
huvudsaklig hänsyn till de indirekta kopplingarna.
Dessa kunna nämligen även i viss mån
nedbringas vid skarvningen, trots att de stundom gå
under benämningen "icke balanserbara
kopplingar". De indirekta obalanserna ge enligt ovan
Fig. 5.
Uppkomst av
reflekterad när-’ överhörning.
Fig. 7. Indirekt
fjärröverhörning
via tredje
ledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
