Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1945 - TNC: Några ordforms- och uttalsfrågor, av J W - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
TEKNISK TIDSKRIFT’
bör det amerikanska uttalet "najlen" överges och i stället
svenskt uttal tillämpas, alltså "nylå’n". Man vinner därmed
god överensstämmelse med uttalet av exempelvis cellon
och en mängd kemiska ämnesnamn, såsom ozon, argon,
neon, pyramidon, som alla skola uttalas med betonat
å-ljud i slutstavelsen. J W
Från de tekniska högskolorna
KTH
K.M:t har förordnat regeringsrådet H Fransen till
ledamot au högskolans styrelse efter framlidne
bergsingenjör Ivar Olsson.
K.M:t har till innehavare av professuren i
förbrännings-motorteknik från och med den 1 januari 1945 förordnat
civilingenjör P Äberg samt till innehavare av professuren
i teoretisk kemi från och med den 9 februari 1945 docent
0 Lamm. Vid votering i professuren i organisk kemi har
lärarkollegiet uppfört docent E Schjånberg i första
förslagsrummet med 33 röster, under det att docent H
Erdtman erhöll en röst för denna placering. I andra, tredje
och fjärde förslagsrummen uppförde lärarkollegiet
enhälligt med 34 röster docenterna H Erdtman, N Hellström
och I Hedlund. Lärarkollegiet har tillsatt en kommitté
med uppdrag att utreda frågan huruvida läroområdet för
professuren i läran om vattenmotorer och pumpar bör
ändras efter nuvarande innehavarens avgång. Kommittén
utgöres av högskolans prorektor, professor F Odqvist,
professorerna Hj. Dahl, H Edenholm, G Boestad och G Hjertén
samt ingenjör A Hartwig, civilingenjör J Munck af
Rosen-schiöld, byråingenjör H Munding och direktör V
Nordström.
Vid votering i speciallärarbefattningen i svetsteknik
förordade lärarkollegiet med 17 röster civilingenjör R
Gun-nert, under det att civilingenjör K A Ringdahl erhöll
13 röster. Specialläraren i rättskunskap, docent A
Hasselrot, har på egen begäran entledigats och till vikarie har
utsetts professor I Agge. Till ny vikarie i
speciallärarbefattningen i allmän hygien efter med. lic. R Spaak har
utsetts med. lic. A Myrgård.
Styrelsen har förordnat tekn. dr O Samuelson till docent
1 analytisk kemi.
I samband med att professor N Ahrbom utsetts till
byggnadskommitténs arkitekt har han på egen begäran
entledigats från uppdraget att vara ledamot av kommittén.
Till ny ledamot har K.M:t utsett riksdagsman S B Larsson.
Enligt gällande stadgar kan förprövning för disputation
för närvarande endast äga rum till och med den 31
december 1947. Efter denna tidpunkt kan teknisk doktorsgrad
endast förvärvas via teknisk licentiatexamen. Då redan nu
ett flertal förfrågningar om möjligheterna att även efter
utgången av år 1947 avlägga disputationsprov enligt de
nuvarande normerna inkommit från i praktiken verksamma
ingenjörer, som vid sidan av sitt förvärvsarbete påbörjat
forskningsarbete, har lärarkollegiet hos K.M:t hemställt,
att nuvarande stadgar i berörda avseende skulle utsträckas
att gälla tillsvidare, dock högst till och med den 31
december 1950.
1944 års donation, vilken avser att främja svenska folkets
framåtskridande inom dess kulturområde, har
ledigannon-serats. Donationens avkastning må tilldelas den, som
genom sin prestation mer än andra befordrat vårt folks
framåtskridande. Avkastningen uppgår till ca 4 900 kr.
Varje svensk medborgare eller institution äger rätt att
senast den 31 mars 1945 i skrivelse till kollegienämnden
vid KTH rekommendera namngiven person till erhållande
av understöd ur donationens avkastning.
K.M:t har bifallit högskolans framställning och anvisat
ett anslag på 2 000 kr., avsedda för fortsatta psykotekniska
prov med de studerande. Proven beräknas vara avslutade
under vårterminen.
Professor W Heiskanen vid Tekniska Högskolan i
Helsingfors höll såsom inbjuden gästföreläsare den 16 januari
1945 ett föredrag över ämnet "Om den högre geodesiens
uppgifter".
Provföreläsningar ha hållits, den 18 januari 1945 av ende
sökanden till speciallärarbefattningen i förbränningslära,
bergsingenjör A Hallbäck, den 22 och 23 februari av
sökandena till professuren i elektrisk anläggningsteknik,
docent R Lundholm, överingenjör G Löfgren, driftchef
C Söderbaum och civilingenjör O Åkerman.
Kurs i teknisk engelska, omfattande tio timmar, har i
samråd med högskolan anordnats av The British Council;
158 teknologer delta kostnadsfritt.
I sitt yttrande över "Betänkande med förslag rörande
utnyttjandet av ingenjörtekniskt utbildad personal inom
försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor"
framhåller lärarkollegiet sammanfattningsvis följande.
Starka skäl tala för att ingenjörerna böra bibehållas i
civilmilitär ställning, inordnas under Arméförvaltningens
tygavdelning och som chef erhålla chefen för
verkstadsbyrån därstädes. Härigenom skulle den fördelen vinnas, att
ingenjörer i trupptjänst och i förvaltnings- och
verkstads-tjänst komme att tillhöra samma kår, ställd under den
person, som måste anses besitta största kunskapen om
materielvård och reparationstjänst inom armén. Samtidigt
skulle befordringsmöjligheterna bli större. De föreslagna
lönerna synas låga med hänsyn till den långa
utbildningstid, som förutsättes. Klar ställning härtill kan dock
icke tas, beroende på att något förslag om pensionsåldrar
icke framlagts. Dessa torde med hänsyn till personalens *
fulla utnyttjande böra läggas högre än för övriga
arméofficerare i motsvarande grader.
Vikten av avsiktlig förstöring av material, så att
reparationspersonalen kan ges verklig övning i reparationsarbete,
understrykes. Med skärpa framhålles att sannolikt minst
50 % av krigsskadad materiel endast under stora
svårigheter och med mycket låg effektivitet torde kunna
repareras under fältmässiga förhållanden samt att denna
verksamhet med fördel skulle kunna ske i hemorten och att
härvid uppoffringen av sammanlagda antalet
arbetstimmar för reparation och för transport skulle kunna bli
mindre än vid frontreparationer. Vissa icke krigsdugliga
män samt kvinnor skulle även kunna begagnas för detta
arbete. Frågan om reparationstjänstens fördelning mellan
front och hemort och de därmed sammanhängande
transportproblemen bör därför skyndsamt utredas.
Även om de officerare, som under de gångna åren
bedrivit tvååriga specialstudier vid KTH, i de flesta fall nått
mycket goda studieresultat, ifrågasättes huruvida icke de
blivande ingenjörofficerarna böra fullständigt genomgå
teknisk högskola. Den av de sakkunniga föreslagna
obligatoriska treåriga praktiken efter avslutade högskolestudier
bör vidare utformas så att den icke leder till att de
dugligaste ingenjörerna kvarstanna i industrin och endast de
svagare återgå till försvarets tjänst.
Slutligen understrykes vikten av att åtgärder snarast
vidtas för lösandet av ingenjörsproblemet inom försvaret;
detta såväl ur krigsberedskapssynpunkt som med hänsyn
till att man i annat fall riskerar att många av de nu
tjänstgörande mer eller mindre löst anställda goda ingenjörerna
komma att lämna sina befattningar.
I sitt remissvar på 1942 års torrläggningssakkunnigas
"Betänkande med förslag angående den statsunderstödda
torrläggningsverksamheten" framlägger lärarkollegiet en
kritik, vilken utmynnar i att en omprövning i ett
sammanhang av samtliga frågekomplex rörande landsbygdens
fastighetsbildning synes ofrånkomlig. Lärarkollegiet
hemställer att torrläggningssakkunnigas förslag icke måtte
föranleda annan åtgärd än att anstalter vidtas till
åvägabringande av en förutsättningslös utredning om landsbygdens
fastighetsbildningsväsende i dess helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
