Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Motorbränsleproduktionens framtida utveckling, av B Engel - AB Asea Svetsmaskiner - AB Wiro - AB Separator - AB V Löwener - Strömman & Co.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 2. Erforderlig råmaterial mängd och kostnader för framställning av ett ton motorbensin.
Utgångsmaterial Kol Naturgas Mineralolja
Process [-Lågtemperaturförkoksning, tjärhydrering-] {+Lågtempera- turförkoks- ning, tjär- hydrering+} Direkt hydrering Fischer—
Tropsch-svntes Fischer—
Tropsch-syntes Hydrering Bästa
hitills-varande metod för direkt framställning
Råmaterial ............... ..... t 13,6 5,2 7,0 3,1 2,0 2,4
Framställningskostnader . . ... $11 25 26—32* 26 14 8 8
Investering** ............. . £/t/år 47 70 42 26 6,5 3,9
* Den lägre siffran gäller för mycket stora anläggningar. ** För anläggningar med en kapacitet av minst 75 000 t/dag.
heptan), isooktan (CgHis; 2,2, 4 trimetylpentan). Dessa
syntetiska produkter tillverkas nu i stor skala, varvid i
början huvudsakligen avfallsgaser från
krackningsanlägg-ningar användes som utgångsprodukt. Nu kommer
emellertid naturgas i allt större utsträckning till användning för
denna kolvätesyntes.
Även intresset för framställning och förädling av
skifferolja blir allt större, både i Nordamerika och andra
världsdelar, och den betydelse kolhydreringen har för
axelmakternas krigföring torde vara allmänt känd.
Vid de olika processerna varierar utbytet av flytande
bränsle inom vida gränser. Avgörande vid framställning
av skifferbensin är i första hand utgångsmaterialets
bitu-menhalt, och vid framställning av kolbensin såväl kolets
bitumenhalt som det principiella omvandlingssättet.
Tabell 2 visar de genomsnittliga och approximativa
mängder råmaterial, som erfordras för att framställa ett
ton motorbensin, samt framställnings- och
investeringskostnaderna. För skiffer kunna här inga någorlunda
tillförlitliga siffror anges, enär erfarenheterna vid
tillverkning av skifferbensin ej äro tillräckliga. I avseende på
storleksordningen äro de sannolikt likställda med de för
lågtemperaturförkoksning och tjärhydrering angivna
siffrorna.
Om alla i USA för närvarande kända naturgasreserver
skulle användas för framställning av flytande motorbränsle
skulle den ovannämnda 15-årsperioden för uttömning av
USA:s mineraloljereserver kunna förlängas med
ytterligare 50 till 60 år. Det finns dock tecken, som tyda på att
USA:s och jordklotets naturgasreserver äro avsevärt större
än enligt hittills gjorda beräkningar. Ju större den
olje-mängd är, som man önskar producera i ett givet oljefält,
desto djupare måste borrningarna utföras, och som bekant
ökar proportionen mellan den producerade gas- och
oljemängden med ökat borrdjup.
Fischer—Tropsch-processen, som hittills till största delen
kommit till användning vid omvandling av fossilt kol till
bensin m.m., kan med fördel även användas vid
synteti-sering av flytande bränslen ur naturgas. Härvid omvandlas
de relativt värdelösa lägre kolvätena, särskilt metan, med
vattenånga till koloxid och väte, vilka katalytiskt
överföras till flytande kolväten.
Oljeskiffer, oljekrita och tjärsand torde vid sidan om
mineralolja och naturgas spela den största rollen som
utgångsmaterial för den framtida bränsleproduktionen.
Vidsträckta fyndigheter finnas i USA, Kanada, Brasilien,
Japan, Mandschuriet, Indien, Australien, Nya Zeeland,
Sydafrika, Skottland, Estland, Ryssland, Frankrike, Tyskland,
Spanien, Sverige osv. I oljeskiffer äro de bituminösa
ämnena fast förbundna med mineralsubstansen, i
oljekrita och tjärsand finns bitumen till största delen i fri
form och kan sålunda direkt utvinnas ur
modersubstansen genom extraktion eller emulgering. Bitumenhalten i
exploaterbara material varierar inom vida gränser, mellan
5 och 70 %. Det nordamerikanska skiffermaterialets
bitumenhalt uppgår till 10 à 15 %. Enligt de senaste
beräkningarna uppgår den oljemängd, som kan vinnas ur
tjärsand enbart i Athabasca i nordvästra Kanada, till över
10 000 Mm3 eller mer än fyra gånger så mycket som USA:s
totala oljereserver. Produktionen av olja ur denna
tjärsand har redan igångsatts i stor skala vid Fort Mac
Murray. På basis av andra bituminösa utgångsmaterial
har oljeproduktion igångsatts även i Sydafrika, Australien
och Nva Zeeland. I Europa har skifferoljeframställningen
sedan länge på ett flertal ställen (Estland, Skottland,
Frankrike, Spanien) bedrivits i kommersiell skala, och som
bekant har den på senare tid upptagits även i Sverige.
Hydreringsanläggningar för framställning av bensin ur
mineralolja och återstodsprodukter finnas redan både i
Tyskland och i USA och anläggningar för kommersiell
bensinproduktion genom direkt hydrering av kol i
Tyskland, England, Japan och Manchukuo. Den direkta
kolhydreringen framtid är dock något osäker, eftersom
Fischer—Tropsch-processen både tekniskt och ekonomiskt
redan utvecklats så långt, att den kan väl konkurrera
med den direkta hydreringen. Emedan hydrering av
gasformiga och flytande ämnen är en avsevärt enklare och
billigare procedur än hydrering av fasta ämnen, kommer
kolets bearbetning enligt amerikanska beräkningar
sannolikt att utveckla sig i den riktningen, att kolet först
omvandlas till koks och tjära genom
lågtemperaturförkoksning samt att tjäran sedan hydreras till bensin i samma
anläggningar där mineraloljor, skifferoljor och flytande
återstodsprodukter omvandlas till bensin. Som värdefull
biprodukt erhålles koks, vilken användes dels som
kraft-och värmekälla för olika industrier och dels som
utgångsmaterial för framställning av bensin enligt Fischer—
Tropsch-processen. Ii Engel
AB Asea Svetsinaskiner, Stockholm. Broschyren nr
6610, "Apparater för svetsmaskiner", upptar
manöverapparater av bolagets tillverkning, vilka användas till
kontrollutrustningar för olika svetsmaskiner.
AB Wiro, Stockholm. Reklambladet "Packningen — en
liten detalj av stor betydelse". Firman tillverkar
packningar för höga tryck och temperaturer, för olja, bensin,
vatten m.m. och utför även grafitering av packningar.
AB Separator, Stockholm. En serie eleganta reklamblad
över "Cylindertvättmaskin, typ 15C", för mindre
tvättinrättningar, lantgårdar osv., "Propellertvättmaskin för
hushållstvätt, typ P-85 U och typ P-85 V", vilken senare är
försedd med eldstad för ved, och "Torkcentrifug, typ
TCR 617 kg’, lämplig för bostadshus, privat hushållstvätt
osv. samt "Alfa elektriska 3-valsmangel, typ 8 E".
AB V Löwener, Stockholm. "Katalog D" är speciellt
avsedd för bilverkstäder, men innehåller också mycket av
intresse för andra mekaniska verkstäder. Katalogen upptar
ett stort antal specialverktyg för de mera kända
bilmärkena.
Strönunan & Co., Göteborg. Broschyr över "Simplex
oljerenare, oljecisterner, trasselbehållare, damejeanneställ,
slangrullar, slangkärror m.m.".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
