Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Sprödhetsegenskaper hos stålplåt St 37, av Cyrill Schaub - Wedaverkens lättmetalldag, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
TEKNISK TIDSKRIFT
både förlängningen och kontraktionen äro vid
slagdragprov av samma storleksordning som vid
ett statiskt dragprov;
skillnaden i provningsresultaten mellan
obehandlat och åldrat material kan påvisas genom
slagdragprov;
vid stark kylning av proven ned till — 50°G
ned-sättes slagsegheten med ca en tiopotens, medan
slagdragprovet endast uppvisar en obetydligt
större sprödhet hos materialet.
Sammanfattning
Sammanfattas ovanstående resultat, kan man
påstå, att slagdragprovet ej lämpar sig för
spröd-hetsundersökningar av material. På grund av det
i provet rådande enaxliga spänningstillståndet
kommer materialets benägenhet för spröda brott
aldrig riktigt fram vid slagdragprovet.
Charpys slagseghetsprov är till sin natur någon
slags kombination av ett statiskt sprödhetsprov
och ett slagdragprov. För praktisk jämförande
materialkontroll har det, bortsett från sina svaga
sidor, ett visst berättigande såsom känslig mätare
av materialens seghets- och sprödhetstillstånd. Vid
en grundläggande undersökning måste man
däremot söka skilja på de olika faktorerna som
tre-axligt spänningstillstånd och stötformig belastning.
Förbrukare av stålplåt av grövre dimensioner,
speciellt tryckkärlstillverkare och
skeppsbygg-nadsindustrin, ha givetvis ett stort intresse av en
provningsmetod, som ger en tillförlitlig bild av
materialets benägenhet för spröda brott.
Det vore glädjande, ifall den här föreslagna
provstavsformen skulle komma att infria
förhoppningarna i detta avsende.
Wedaverkens lättme tal Idag. Wedaverken i Södertälje,
som grundades 1919 av W Dan Bergman, anordnade den
23 februari 1945 en "lättmetalldag" med föredrag samt
visning av anläggningarna.
Företagets verkställande direktör Sven G Lind framhöll
hur snabbt produktionssiffrorna stigit för aluminium och
magnesium under de senare åren. Världsproduktionen av
aluminium, soin år 1888 var 40 t, var 1929 ca 200 000 t
och torde nu ha stigit till ca 3 Mt. Magnesiumproduktionen
Fig. 1. Fläkthjul i aluminiumlegering och strålkastarhus i
elektron.
Fig. 2. Formning au en komplicerad gjutgodsdetalj.
var 1932 endast 1 200 t och är nu ca 200 000 t. Anledningen
till den våldsamma ökningen är givetvis kriget och
utvecklingen av flyget. Vid företagets grundande sysselsattes
2—3 man och omsättningen var mycket blygsam. Under
de senaste åren ha sysselsatts 300—400 man och
omsättningen har varit 6—7 Mkr. Speciellt för Wedaverken var
det den svenska flygmotor- och flygplansindustrin som
varit av utslagsgivande betydelse. I fråga om
användningen av lättmetaller ligga USA, Tyskland och Italien
framför Sverige, och avsikten med lättmetalldagen var att
lämna en orientering om lättmetallernas användbarhet
inom svensk industri och då särskilt i civila tillverkningar.
I ett föredrag av bergsingenjör Einar Öhman,
"Lätt-mctallgjutgods som konstruktionsmaterial", lämnades en
översikt över olika typer av lättmetall. Man skiljer på
två huvudtyper, nämligen aluminiumlegeringar med en
specifik vikt av ca 2,6—2,9 och magnesiumlegeringar eller
elektron med den låga specifika vikten 1,8. Dessa olika
legeringar ha tidigare utförligt behandlats i Tekn. T. 1944,
aluminiumlegeringar på s. 710—714 och
magnesiumlegeringar på s. 513—520. I verkstadsingenjör Hans Lindqvists
föredrag om "Bearbetning av lättmetaller" framhölls att
lättmetallegeringar äro mycket lätt bearbetbara, i
synnerhet elektron, varför skärhastigheter och matningar kunna
väljas avsevärt högre än vid bearbetning av tunga
metaller. För bearbetning av lättmetaller bör man därför ha
kraftigt dimensionerade maskiner, avsedda för höga
spin-delhastigheter. Ingenjör Sten Alexanderson lämnade i ett
föredrag, "Något om våra tillverkningar och utvecklingen
på lättmetallernas område", en översikt över firmans
tillverkningar, som i huvudsak bestå av sand- och
kokillgjut-gods samt sänksmide i aluminium- och
magnesiumlegeringar. Bearbetning av lättmetallgods utföres även.
Ingenjör Balph Lysell, L M Ericsson, talade slutligen om
"Lättmetallernas möjligheter" och berörde därvid
formgivningen av olika aluminiumprodukter, illustrerat med egna
skisser och teckningar.
En viktig detalj i tillverkningsprocessen är
materialkontrollen, och företaget var i detta avseende mycket väl
utrustat. Förutom de vanliga standardapparaterna för
materialprovning och mikroskop för strukturundersökningar
fanns en röntgenutrustning för genomlysning av de
framställda detaljerna, varmed man kunde upptäcka även
mycket små felaktigheter i godset. För analys av
metallerna användes en Zeiss spektrograf, som ju medger ett
mycket snabbt och säkert arbete.
Helhetsintrycket av lättmetalldagen var, att Wedaverken
stå mycket väl rustade att möta den från civilt håll ökade
efterfrågan på lättmetallgods, som sannolikt kommer att
göra sig gällande. Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
