Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Rationaliseringssträvanden i det värmländska skogsbruket, av Gösta Luthman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
329
Rationaliseringssträvanden
i det värmländska skogsbruket
Civilingenjör Gösta Luthman, Filipstad
Den teknologiska utvecklingen av skogsbruket
har gått synnerligen långsamt. Alltjämt avverkas
skogen sålunda helt och hållet för hand.
Betydelsefulla framsteg under senare tid finnas
likväl att peka på, främst då vägväsendets
utbyggande och därmed användandet av motoriserade
transportmedel. Skogsbrukets egen insats i detta
sammanhang har dock varit begränsad till
behandling av själva vägväsendet under det att
fordonens utformande och anpassning helt
överlämnats till fabrikanterna. Även i organisatoriskt
avseende står skogsbruket i en klass för sig, i det
bestämda arbetstider icke iakttas, och som en
naturlig följd härav kan effektiv planering och
arbetsledning icke tillämpas.
I fråga om avtals- och betalningsformer har
det värmländska skogsbruket gått i spetsen för
utvecklingen, såtillvida att kollektivavtal finnas
sedan mer än 20 år tillbaka. Däri ha fastlagts såväl
tidlöner som ackordstariffer. Tarifferna ha
emellertid icke varit baserade på klart uppfattade
tidsbestämningar för de olika arbetena utan ha till
stor del tillkommit genom förhandlingar med
arbetarna om t.ex. pris per kubikmeter kastved osv.
Situationen har sålunda så småningom blivit den,
att en hel serie priser utvecklats, vilkas inbördes
relation man icke haft klar för sig och vars
förtjänstmöjligheter man heller icke kunnat
bestämma. Innan en rationalisering kan igångsättas, har
det därför varit nödvändigt att medelst
detaljerade tidsstudier skaffa sig en bild av tidsåtgången
vid avverkning och transporter under de
skiftande förutsättningar, som kunna uppträda vid ett
skogsbruk av den omfattning, som här
förekommer. Likaså framstår det som en ofrånkomlig
nödvändighet, innan försök göras med en mer
allmän mekanisering av skogsarbetet, att
reglerade arbetstider samt över huvud taget industriell
ordning och reda skapas inom skogsbruket.
Den grundläggande uppgiften för Värmlands
Skogsarbetsstudier (VSA) har sålunda blivit att
förskaffa sig kännedom om skogsarbetarnas
prestationsmöjligheter. Det konventionella hjälp-
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens höstmöte den 18
september 1944.
DK 65.011 : 658.54 : 634.9
medlet inför en sådan uppgift är självfallet
vanliga tids- och metodstudier. Skogsarbetet är
emellertid, som alla torde veta, ett synnerligen tungt
arbete och därför har det ansetts vanskligt att
enbart på basis av ingenjörsmässigt bedrivna
tidsstudier bedöma arbetarnas
prestationsmöjligheter. Av denna anledning har VSA, som första
företag här i landet, igångsatt arbetsfysiologiska
undersökningar under anlitande av särskilda
medicinska sakkunniga.
Tidsstudier
Det är onödigt att i detta sammanhang närmare
gå in på hur de egentliga tidsstudierna ha blivit
planlagda och genomförda, enär de i flera
avseenden väl ansluta sig till vanliga industriella
tidsstudier. Framhållas bör dock, att
studieresultaten ovillkorligen måste framställas i funktionell
form, så att ackordstiderna ined ledning av
lämpliga förhandsmätningar på skogen kunna
beräknas för ett godtyckligt arbetsobjekt utan att
förnyade tidtagningar behöva utföras. Med hänsyn
dels till skogens rika variationsmöjligheter och
dels till att skogsarbetaren icke arbetar efter
någon tvångsstyrd plan, ställas härigenom
betydande krav på tidsstudiematerialets matematiska
behandling, vilket lett fram till
problemställningar, som icke tidigare synas ha varit observerade
inom arbetsstudietekniken.
Tidsstudier bestå ju i princip i att man efter en
företagen tempoindelning utför en serie
tidtagningar och sedan för respektive tempon
bestämmer en "utvald tid", varav det slutgiltiga ackordet
bildas genom addition. Denna addition är ur
statistisk synpunkt ingenting annat än en
sammanlagring av ett antal statistiska variabler. Så länge
man kan förutsätta, att de statistiska variablerna
äro någorlunda normalt fördelade är som bekant
sammanlagring en trivial uppgift, men när
variablerna äro påtagligt sneda fördelningar, blir
sammanlagringen avsevärt komplicerad. Vid
arbetsstudier träffar man, som säkerligen alla
ar-betsstudieingenjörer gjort, ofta på just sneda
fördelningar i tidtagningsmaterialet, men vid
vanliga industriella undersökningar torde detta som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
