Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Aktuella hamnbyggnadsproblem, av Bror Fellenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 16. Kaj för 8 m vattendjup i Luleå, Uddebo.
djup, fig. 15, är under utförande i Luleå hamn.
Kajen består av en järnspont med
betongöverbyggnad. Jordtrycket mot sponten minskas
avsevärt genom de lösa pålarna bakom sponten.
Kajen förankras genom stag, fästade i det bakre
kranstödet, som här även får tjänstgöra som
förankringsbock. För att ta upp dessa
förankrings-krafter visade det sig icke vara tillräckligt med
det passiva jordtryck, som kan uppstå intill
be-tongfundamentet för den bakre kranskenan, samt
den bockverkan, som uppstår genom pålningen
under detta fundament. Därför har i den ena
pålraden pålningen utförts tätare, varigen ett visst
passivt jordtryck även uppstår mot denna pålrad,
som medverkar vid upptagande av
förekommande stagkrafter. Fyllningen bakom kajen består av
inspolade muddermassor från muddring i
Tjuv-holmssundet.
Fig. 17. Träkista till 8 m kaj i Luleå, Uddebo; längd 10 m,
bredd 8 m, total höjd 10,6 m. Rest virke 8" X 8" (fyrsdgat).
Vid Uddebo utanför Luleå har en kaj för 8 m
vattendjup för en oljehamn utförts. Kajen
består av två stenfyllda träkistor med överbyggnad
av betong. Kistorna äro ganska stora, fig. 16
och 17.
Slutord
Inom ett så stort verksamhetsområde som
Hamnbyråns samlas ju erfarenheter från alla håll.
Därvid ställs man ofta inför problem, som endast
lösas med den visdom, som erfarenheten ger. En
sådan fråga t.ex. är frågan om avstånd mellan
dilatationsfogar. Jag kan därvid nämna, att en
kajkonstruktion i Umeå utförts med över 125 m
längd utan dilatationsfogar. Kajen står givetvis
på pålar, men betongdäcket ligger oskyddat
utsatt för direkt solbestrålning. För närvarande
pågår ett kajbygge i Vänersborg med liknande
grundläggning och med 110 m längd utan fogar.
Ett annat spörsmål är pollare. Härav finns en
mängd olika typer. En standardisering skulle här
vara till stor nytta. Inom Hamnbyrån har
utarbetats en typ av pollare, som visat sig lämplig
och som kommit till användning på olika platser
i landet.
Svenska Kommunaltekniska Föreningen har
tagit initiativ i denna riktning genom tillsättande
av en kommitté för utarbetande av enhetliga
normer för hamnområden. Denna kommitté har i
Kommunaltekn. T. 1943 h. 5 publicerat förslag
till vissa riktlinjer, på vilka jag nu begagnar
tillfället fästa uppmärksamheten.
Hittills har jag huvudsakligen hållit mig till
vattenbyggnadstekniska detaljer utan att ingå på
hamnars betydelse i allmänhet. För vårt land,
vars samfärdselgeografiska karaktär närmar sig
den, som är typisk för en ö, äro hamnarna
emellertid praktiskt taget de enda in- och
utfartsportarna mot yttervärlden. Värdet av den varuström,
som under ett normalt år passerar våra hamnar,
uppgår till mera än hela den svenska industrins
sammanlagda produktionsvärde.
Trots den explosiva utvecklingen av andra
trafikmedel bibehåller sjötransporten fortfarande sin
ställning såsom den billigaste av alla transporter.
Orsakerna härtill äro dels den låga
kraftförbrukningen per viktsenhet, dels och framför allt den
möjlighet, som sjötransportmedlen ge oss att
begagna stora transportenheter.
I hamnarna knytas ju så att säga de olika
kommunikationsmedlen samman med varandra. Denna
hamnarnas egenskap av omlastningsplatser gör
dem till friktionspunkter på transportlinjerna,
och i dessa friktionspunkter skjuta
transportkostnaderna i höjden. Rationalisering borde kunna
minska denna friktion. Sedan någon tid arbetar
1944 års hamnutredning på rationaliseringen av
våra hamnar, varför man får hoppas även de
nyssnämnda förhållandena komma att ägnas
uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
