Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Eliminering av vindens inflytande på havets vattenstånd vid landhöjningsberäkningar, av Folke Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 19A5
349
Fig. 1. Årsmedia av vattenstånden vid Smögen,
a. verkliga vindpåverkade, b. beräknade vindpåverkade.
månadsmedia antogs motsvara lugnvattenytan
vid medellufttryck. I det andra fallet korrigerades
medeltalet för 1915, då vindkvadratsummorna
för motsatta vindriktningar voro praktiskt taget
lika stora för lufttryck och landhöjning. I det
tredje fallet slutligen korrigerades medeltalet för
månadsmedia för april, den av årets månader
under vilken förhållandena äro likartade med de
nyss nämnda för lufttryck.
Om man tidsbestämmer lugnvattenytan till
mitten av perioden, alltså till årsskiftet 1918—1919,
blir den första bestämningen oberoende av
landhöjningen, då de använda månadsvärdena ligga
jämnt fördelade inom perioden. Detsamma gäller
för den sista bestämningen. Endast i den andra
bestämningen måste en mindre korrektion för
landhöjningen införas.
Resultatet av samtliga beräkningar under
antagande av ett närmevärde på landhöjningen av
0,25 cm/år åskådliggöres på fig. 1, där kurva
a visar gången av de verkliga vindpåverkade
års-media och kurva b de beräknade vindpåverkade
årsmedia. Korrelationskoefficienten, som
uttrycker sambandet mellan motsvarande värden i
kurvorna a och b, uppgår till + 0,74. Särskilt
anmärkningsvärt är förhållandet, att
överensstämmelsen är bäst för åren 1927—1942
(korrelationskoefficienten för detta tidsavsnitt antar
värdet + 0,84), vars verkliga vindpåverkade
årsmedia ju icke användes vid beräkningen av
koefficienterna c. Det är härav tydligt, att vindfaktorn
är huvudorsak till de förändringar år från år,
som kurvorna utvisa.
Är överensstämmelsen i detalj mellan kurvorna
a och b med hänsyn till förhållandena
tillfredsställande, måste den på lång sikt vara det i än
högre grad. Ty det är uppenbart, att om också
vindförhållandena på en enstaka punkt av
kusten icke är en fullgod indikator på den allmänna
luftströmningen under det enskilda året, böra
de dock med mycket stor skärpa registrera de
förändringar, som äga rum i densamma i det
långa loppet. Kurvorna i figuren förete båda en
fallande tendens tydande på en i takt därmed
pågående förändring i vindens styrka eller
riktning. Tillämpas här rätlinjig utjämning medelst
minsta kvadratmetoden för mätning av de båda
kurvornas fallande i medeltal under perioden
finner man
för kurva a värdet 0,08 cm/år
för kurva b värdet 0,14 cm/år (3)
vilka värden äro identiska med
vinkelkoefficienten för de i diagrammet inlagda utjämnande räta
linjerna.
Om man nu med hänsyn till den goda
korrelation, som förefinnes mellan verkliga och
beräknade vindpåverkade årsmedia, och de synpunkter,
som i övrigt lagts på problemet, ställer kravet på
full överensstämmelse på lång sikt, måste
skillnaden i lutning mellan de båda räta linjerna i
figuren bero på att det antagna landhöjningsvärdet.
0,25 cm/år, är felaktigt och tydligen för stort.
Antas nu att landhöjningen i Smögen är 0,20
cm/år i stället för 0,25 cm/år, erhållas nya serier
verkliga och beräknade vindpåverkade årsmedia
och däremot svarande nya kurvor a och b.
Korrelationen mellan värdena i de båda serierna blir
oförändrat — 0,74, men lutningen i den räta linje,
som utjämnar värdena i kurva a, blir nu större
än i föregående fall. Man finner nämligen
för kurva a värdet 0,13 cm/år
för kurva b värdet 0,14 cm/år (4)
Genom extrapolation av värdena i (3) och (4)
framgår, att det riktiga landhöjningsvärdet vid
Smögen är 0,19 cm/år. För detta värde blir
nämligen den fallande tendensen lika stor för de
verkliga och beräknade årsmedia. I detta
sammanhang bör framhållas, att de råa
vattenståndsvärdena för Smögen för perioden 1911—1942 ge
ett landhöjningsvärde på 0,38 cm/år, ett värde
som genom dessa beräkningar alltså reducerats
med 0,19 cm/år. Av detta reduktionstal härrör
0,14 av vindens inflytande, 0,05 av lufttryckets.
Metoden har även tillämpats på några
vattenståndsstationer i Baltiska Havet, nämligen Ystad,
Stockholm och Draghällan (Sundsvall), varvid
överensstämmelsen mellan verkliga och
beräknade årsmedia av vattenstånden praktiskt taget
blev densamma, som då det gällde Smögen.
Sammanfattar man resultaten för samtliga
beräkningar, framgå följande landhöjningsvärden för
respektive stationer:
Smögen ............0,19 cm/år
Ystad ........—0,11 cm/år (landsänkning)
Stockholm ________0,37 cm/år
Draghällan .... 0,77 cm/år
Dessa värden överensstämma väl med dem, som
framgått av tidigare arbeten på samma område.
Härvid är att märka, att hänsyn till den
eusta-tiska förändringen icke tagits varken i nu eller
tidigare meddelade uppgifter rörande
landhöjningen. Gör man detta, böra de här lämnade
värdena enligt Thorarinsson ökas med 0,05—0,10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
