Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Kraftförsörjningen i USA och Kanada under krigsåren, av Robert Nordell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1945
395
Ångkraftverken ha i stor utsträckning använt
olja som bränsle. Läget har emellertid varit ännu
svårare för oljans del än för kolet. Sålunda
förbjöds hösten 1943 all oljeeldning vid
generatorstationer med mer än 100 kW effekt, och
omställning till kolpulvereldning måste göras. I
detta sammanhang kan nämnas, att under kriget
en oljeledning Big Inch Pipe Line från Longview
1 Texas till Philadelphia och New York blivit
färdig. Den är 2 300 km lång och har en inre
diameter av 28". Den är förlagd under jord och
passerar bergen på 1 000 m höjd. Oljans hastighet
är 7,2 km/h, vilket motsvarar en kapacitet av
2 850 m3/h olja. Längs vägen finnas
pumpstationer med vardera tre pumpar på 1 500 hk.
Sammanlagt åtgå över 70 MW för driften.
Vattenkraftverk
Krigstiden har i USA kännetecknats av ett
forcerat arbete på de planerade eller under byggnad
varande vattenkraftverken samt av en likaledes
forcerad utbyggnad av sådana kraftverk, som
redan voro i drift vid krigsutbrottet.
Vid Niagarafallen ha de USA tillhöriga
kraftverken, varav det största är Schoellkopf-verket,
en installerad effekt av 365 MW. I de
kanadensiska kraftverken är effekten sammanlagt 1 020
MW, varav största delen genereras i
Queenston-stationen, 10 km nedanför fallen. Skillnaden i
de båda ländernas effektuttag beror på den olika
vattenföringen i de på vardera sidan om gränsen
belägna fallen. Genom en traktat mellan de båda
länderna bestämmes hur stor del av den totala
vattenmängden som får användas för
kraftalstring, likaså att Kanada skall exportera av sitt
överskott så att fördelningen blir lika. Under
kriget har en ny överenskommelse gjorts, som
till-låter uttag av en något större vattenmängd. Den
ökade effekten har i båda länderna kunnat tas
ut utan ökning av den installerade effekten.
Det stora företaget Pacific Gas & Electric Co,
vilket inberäknat ångkraftverken har en
installerad effekt av 2 100 MW, fick i april 1944 sitt
Fig. 3.
Ut-skovet på [-Arizona-sidan-]
{+Arizona-
sidan+} vid
Boulder
Dam;
vattenmagasinet
ovanför
dammen blev
fyllt i augusti
1941 efter
61/2 år.
Fig. 4. Bonneville Dam i Columbia River; anläggningen,
som är på 515 MW, blev färdig i december 1943.
femte och största kraftverk färdigt i Pit River,
i övre Sacramentodalen. Effekten är 160 MW och
kostnaden har varit 21 M$. Tre nya kraftverk
vid samma flod planeras.
För att övergå till de regeringsägda kraftverken
har utbyggnaden av Boulder Dam vid Colorado
River fortsatts under kriget. Hösten 1942 var den
installerade effekten 720 MW, i april 1944 var
den 940 MW och i december samma år 1 030 MW,
varför Boulder Dam för närvarande är det största
vattenkraftverket i USA. Den slutliga
utbyggnaden avser 1 350 MW med 17 generatorer i två
maskinhus. Kostnaden beräknas till 140 M$,
vartill kommer 65 M$ för All American Canal.
Vattenmagasinet ovanför fördämningen, fig. 3, vilket
fått namnet Lake Mead, blev helt fyllt 1941, efter
6V2 år.
Vid Columbia River i staten Washington voro
vid krigets början jättekraftverken Bonneville
Dam och Grand Coulee Dam under byggnad.
Arbetena ha kraftigt forcerats, beroende på
oljebristen vid Stillahavskusten samt på uppkomsten
av stora elektrokemiska industrier i dessa trakter,
särskilt för aluminium- och
magnesiumframställning. Aluminiumproduktionen har mycket
kraftigt ökat under kriget. Under årtiondet 1930—
1940 fördubblades produktionen jämfört med
tiden 1920—1930, men nu under kriget har
tillverkningen per år åttafaldigats i förhållande till
medeltalet under tiden 1930—1938.
Krigsprogrammet är 1 Mt/år. Även
magnesiumproduktionen har stigit starkt. Före kriget var den 2 000
t/år, men ökade under kriget 100 gånger till
200 000 t/år, för att nu återigen ha minskat till
17 000 t/år. Framställningen av dessa metaller är
ju mycket energikrävande, i USA beräknar man
22—24 kWTh/kg för aluminium samt ca 30
kWh/kg för magnesium. Aluminium- och
magnesiumindustrin är till stor del förlagd till
staterna Washington och Oregon just beroende på
utbyggnaden av vattenkraften i dessa stater.
Andra centra äro Tennessee Va Hey samt de
nordöstra staterna, särskilt New York och Nya
England. Aluminiumindustrin i USA kontrolleras helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
