Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - Torkning av livsmedel, av Johan Lærum - Butadien ur spannmål, av SHl - Gummimaskrosens utsikter ovissa, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
TEKNISK TIDSKRIFT
att konkurrera ut hermetiseringsindustrin och så
småningom ersätta denna. Det finns också
pessimister, som spår den moderna torkningsindustrin
ett liknande öde, som kom förra världskrigets
starkt uppskruvade tillverkning av torkade
livsmedel till del. Kanske ligger sanningen som
vanligt någonstans mitt emellan
ytterlighetsuppfattningarna. Faktum är i varje fall att hela
tork-ningsindustrin står på en kvalitativt sett mycket
högre nivå nu än under förra kriget. Härtill
kommer att de flesta krigsländer i Europa har fått
sina möjligheter till livsmedelsproduktion så
förstörda under kriget att de får räkna med att söka
importera konserverade livsmedel i stor
utsträckning inom en betydande tidsrymd efter kriget.
Då blir det väl också Amerika med sin enorma
livsmedelsproduktion och sin stora tillverkning
av torkade livsmedel, vilka lämpar sig för export,
som främst far hjälpa till med att föda Europa.
Det synes därför icke vara någon överhängande
fara för de 150 M$ som USA har lagt ned i sina
ca 800 torkningsanläggningar (i denna siffra ingår
ej ett stort antal småanläggningar, företrädesvis
sysselsatta med mjölktorkning). Amerikanarna
räknar sålunda med, att en viss övergångstid med
fortsatt stor export efter kriget skall möjliggöra
upprätthållande av det till 800 M$ uppgående
årliga värdet av de torkade livsmedlen (i denna
siffra ingår ej den normala exportvaran torkad frukt).
Man bör kanske vara försiktig med att ha en
alltför bestämd åsikt i frågan om efterkrigsödet
för de torkade livsmedlen. Det hela vilar ju på
en så oberäknelig faktor som problemet 0111
konsumenterna frivilligt vill ändra sina matvanor och
gå in för de nya livsmedelstyperna i större
utsträckning. Det är dock i detta fall icke rätt att
generalisera; ovanstående resonemang gäller
företrädesvis de torkade produkterna av grönsaker,
färdiga maträtter och soppor, kött samt i viss
mån mjölk och ägg. Torkad frukt och även torkad
fisk, har ju sedan länge rönt efterfrågan och
uppskattning. Vad beträffar torrmjölk och torkade
ägg, så finner ju dessa produkter i alla händelser
avsättning inom livsmedelsindustrin och går
säkerligen fortsatt utveckling till mötes härvidlag.
Däremot frestas man att sätta ett frågetecken
för i synnerhet de torkade grönsakerna.
Grundförutsättningen för en eventuell framgång är ju
att kvaliteten är oklanderlig, men i detta avseende
är de torkade gränsakerna, åtminstone än så
länge, tvivelaktiga. Grönsaker, som är torkade, är
icke likvärdiga med de färska grönsakerna i
kvalitet, och i synnerhet då de lagrats någon tid
blir skillnaden så pass markant, att den torde
vara uppenbar även för relativt okritiska
konsumenter. Sedan är det ju tänkbart att de praktiska
fördelar användning av den torkade produkten
innebär gentemot besväret med iordningställande
av färska eller färsklagrade grönsaker, av en del
moderna husmödrar kan tillmätas så stor bety-
delse att de väljer den torkade varan. Men i så
fall ligger det kanske närmare till hands att
begagna grönsaker konserverade på burk.
Det förefaller därför som om kvaliteten på de
torkade grönsakerna måste betydligt förbättras
0111 denna konserveringsform skall få någon
större framtida betydelse, och det gäller att nå
förbättrade resultat snabbt, eljest blir det svårt att
övervinna den misstro som skapas genom att
marknaden en gång översvämmats av icke
tillräckligt goda produkter. 1 Sverige kan man säga
att ett sådant bakslag redan skett och det torde
dröja innan torkade grönsaker kommer till heders.
I stort sett borde dock möjligheterna vara stora,
och det är övervägande sannolikt att torkade
livsmedel kommer att få ständigt ökad betydelse även
för det civila livet. Torrmjölken t.ex. kan komma
att användas i stor utsträckning även i hushållen,
och på många platser, där distribution av färsk
mjölk är besvärlig, har den redan nu sin givna
betydelse. På samma sätt ställer det sig med de
flesta andra torkade produkterna, frågan är
närmast hur snabbt utvecklingen kommer att gå.
Litteratur
1. von Loesecke, II W: Drying and nchydration of Foods. New
York 1943.
2. IIarper, L K: Dehudration, lts Post-War Futurc. New York
1943.
3. Schiefferdecker, II: Das Trocknen von Gemüse und Obst.
Herlin 1942.
Butadien ur spannmål. Framställning av butadien ur
spannmål över butylenglykol i stället för över alkohol
sker nu i en stor försöksanläggning. Stärkelsen jäses till
butylenglykol, som acetyleras och vid pyrolys ger butadien.
Säden inmäskas i mjölform ocli stärkelsen hydrolyseras
med ånga. Sedan jäses med en speciell kultur. Vörten får
sätta sig, den klara vätskan avdras genom ett filter och
koncentreras i en indunstare. Butylenglykolen extraheras
med butanol, som sedan frånskiljes genom destillation. För
att erhålla butadien estrifieras först med ättiksyra till
bu-tandiacetat, som upphettas till 600° i ett had av smält bly.
Härvid erhålles butadien i gasform, under det ättiksyran
återvinnes. (Chem. & Ind., aug. 1943.) SHl
Gummimaskrosens utsikter ovissa. För förädlingen av
gummimaskrosen, Taraxacum koksagys, har Svalöv
hittills haft ett statsanslag på 30 000 kr. Ett förslag
föreligger att höja anslaget till 107 500 kr., varav 77 500 kr. äro
avsedda för Industrikommissionens odlingar och
experiment av teknisk art och 30 000 kr. för fortsatta
växtförädlingsarbeten. Hittills ha dessa arbeten inte varit särskilt
uppmuntrande. Groningsresultatet har dock blivit bättre.
Den största svårigheten ligger i groddplantornas stora
ömtålighet, vilket kräver särskilda studier och åtgärder.
Omfattande försök bedrivas för att utexperimentera en
lämplig och effektiv planteringsmaskin för
gummimaskros-plantorna. En sådan maskin skulle även kunna tänkas
lösa gallringsproblemet för sockerbetor. Om utsikterna att
med gummimaskrosens hjälp trygga vår gummiförsörjning
kan ingenting sägas bestämt. Man räknar emellertid med
att kunna få fram ett bättre odlingsmaterial än det
nuvarande. Det gäller dock att få ned odlingskostnaderna
och intressera lantmännen för odling av denna växt och
hur det kommer att ställa sig synes f.n. ganska ovisst.
Gummihalten i växtens rötter har varit rätt
tillfredsstäl-ställande (SvD 7/2 1945). r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
