Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1945 - Hållfasthetsprov med flygplansskrov, av Lars-Axel Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
TEKNISK TIDSKRIFT
På flygplanet verkande krafter
För att flygning skall vara möjlig måste de yttre
krafterna och masskrafterna hålla varandra i
jämvikt, fig. 1; samma förhållande måste gälla
vid flygplanets rörelse på marken. För att
hållfasthetsberäkningar på flygplan skola kunna
utföras måste luftkrafts- och masskraftsfördelningen
först beräknas för de olika belastningsfallen.
Samma sak måste göras för de prov, som skola
efterlikna verkligheten. Utgående från de beräknade
brottlasterna bestämmas de säkra lasterna, som
definierades i föregående avsnitt. Förhållandet
mellan brottlast och säker last är normalt 1,8.
Lyftkraftsfördelningen längs en flygplanvinges
körda vid två konträra flygbelastningsfall, som i
olika avseenden normalt bruka vara
dimensionerande för vingens hållfasthet mot böjning resp.
torsion, finnes återgiven i fig. 2. Kurva I visar
lyftkraftsfördelningen vid upptagning efter
dykning och kurva II anger lyftkraftsfördelningen i
höjd med skevrodret på den stigande vingen vid
rotation kring flygplanets längdaxel, dvs. roll.
Masskrafterna från vingkonstruktionen själv
antas oftast vid beräkningarna vara jämnt fördelade
längs kordan.
Fig. 3 visar belastningsfördelningen i
spännviddsled för ett upptagningsfall vid ett
tvåmotorigt flygplan. De störningar i
luftkraftsfördelning-en, som olika "utväxter" på vingen, såsom
flygkropp och motorgondol, ge upphov till ha ej
markerats. Fig. 4 visar böjmoment- och
skärkrafts-kurvorna för vingen vid samma belastningsfall.
Krafterna på flygkroppen vid samma
belastningsfall vid ett tvåmotorigt plan äro på fig. 5
sammanställda i ett skärkraftsdiagram. Kurvan över
böjmomentet är även inlagd.
Som en direkt jämförelse med fig. 3 visas i fig. 6
kraftfördelningen över en vinges spännvidd, då
flygplanet just tar mark med sina två
huvudhjul. Det förutsättes för övrigt att vingarna i
landningsögonblicket bära upp flygplanets egen vikt
och att stötkraften sålunda uppkommer vid dö-
Fig. 6. Exempel på belastningsdiagram i spännviddsled för
ett landningsfall.
dandet av flygplanets genom sjunkhastigheten
orsakade levande kraft.
Hur provlasterna anbringas
Det gäller att efterlikna de i verkligheten på
flygplanet verkande yttre krafterna så att böjmoment.
skärkrafter och torsionsmoment bli möjligast
riktiga. Att efterbilda koncentrerade laster, såsom
motor, landställ och bomber är skäligen enkelt; i
dessa föremåls fästpunkter fastsättes en jigg
av-järn, i vilken på rätt tyngdpunktsavstånd den
aktuella kraften införes. De fördelade luft- eller
masskrafterna äro däremot väsentligt svårare att
rätt efterbilda. Vid SAAB bruka dessa jämnt
fördelade laster ersättas med ett stort antal små
fördelade laster eller punktlaster, som få angripa
där det är konstruktivt och provteknisk t möjligt
och lämpligt. Detta ger givetvis upphov till lokala
kraftkoncentrationer och ibland överbelastningar,
mot vilka man garderar sig genom att införa
mindre förstärkningar, som ej inverka på provet i
dess helhet. Luftkrafterna på en plåtruta i en
vinge av skalkonstruktion uppdelas sålunda med
lika belopp på de två spryglar, som begränsa detta
fält i sidled. Lasten fördelas antingen på ett
begränsat antal punkter på vardera sprygeln eller
också över hela deras längd. Delfigurerna till
vänster på fig. 7 visa ett på SAAB mycket använt
sätt att införa punktlaster på en vingsprygel. Man
låter en pianotråd eller högvärdig stålwire av
Fig. 2. Lyftkraftsfördelning över
ving-kordan för två flygfall.
5karkrah
Fig. 5. Moment- och skärkraftskurvor
längs kroppen för ett flygfall.
Fig. 4. Moment- och skärkraftskurvor längs vingen via ett fly g fall för ett
tvåmotorigt flygplan.
Fig. 3. Exempel på
belastningsfördelningen i vingens
spännviddsled för ett flygfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
