Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Gustavsberg bygger, av Olof Thunström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1945
4:11
och vackra textilier. Kort sagt, Mariagatan 13
kräver en god portion bostadsvett från sina
hyresgäster, och givetvis motsågs det praktiska
resultatet av att upplåta hotellet för unga
arbetarpojkar med stort intresse. Men efter att ha varit
i bruk ett och ett halvt år är byggnaden lika
prydlig som när den var ny och alla farhågor om
en alltför hårdhänt framfart har visat sig vara
onödiga. Härtill har utan tvivel bidragit att
förutom den av företaget anställde föreståndaren två
av hyresgästerna valda förtroendemän ansvarar
för ordningen i huset. Hyran är 25 kr. per person
och månad, vari ingår möbler och sängkläder.
Vid planeringen av de nya bostäderna för ogifta
kvinnor har man frångått hotellprincipen och i
stället ordnat med hyreshus i två våningar med
högst fyra rum samlade kring ett trapplan. Det
för varje trapphus gemensamma toalettrummet är
förutom WC och duschar utrustat med bidéer,
som Gustavsberg betraktar som oumbärliga för
rationell kvinnohygien.
Gemensamhetsanläggningar
Det är först på senare år man mera allmänt
kommit till insikt om betydelsen av olika slags
gemensamhetsanläggningar för samhällsbornas
trivsel. "Samlingslokaler" har varit stridsropet i
Sverige sedan flera år tillbaka, men i modern
samhällsplanering ingår många andra olika slag av
ge-mensamhetsanordningar för att ett samhälle skall
kunna fungera på ett tillfredsställande sätt och
inte blott tjänstgöra som en plats där folk sover.
Även i detta avseende var det gamla Gustavsberg
ganska unikt efter svenska förhållanden. Wilhelm
Odelberg hade försett samhället med ungefär
allt det behövde av gemensamhetsanläggningar:
kyrka, skola, samlingslokaler, affärer, bad osv.
Även vattenledning, avlopp och elektriskt
servis-nät hade anlagts av bruket i den utsträckning
markens beskaffenhet tillät det.
De flesta av dessa anläggningar var dock
för-slitna och alldeles otillräckliga för moderna
förhållanden, när bruket övergick i ny ägo 1937.
En hel del har gjorts för att antingen förbättra
eller nyplanera i de fall där behovet var mest
Fig. 16. Slöjden i Mariagatan 13 har visat sig vara en
mycket uppskattad fritidsverksamhet.
Fig. 17. Ett rymligt och ovanligt format samlingsrum med
öppen spis och gedigen möblering ingår i hotellet,
Maria-gatan 13.
trängande. Men bristen på arbetskraft och
material under krigsåren har hindrat utförandet av
detta nydaningsarbete i den utsträckning som
varit önskvärt.
En hel del har dock gjorts på detta område.
På ett tidigt stadium ordnades t.ex. en fullt
modern maskintvätt, där husmödrarna antingen
själva får tvätta, torka, mangla och stryka sin
tvätt eller mot ersättning överlåta arbetet åt
tvättinrättningen. Vidare har det gamla förnäma
värdshuset från 1862 erhållit en genomgripande
renovering och återuppstått som en välutrustad
självservering med hundra platser. I denna
byggnad har bruket i samarbete med Landstinget
inrättat en tandklinik.
Tillsammans med kommunen har ett daghem
för barn tillkommit, och sjuksystern har fått ny
bostad och mottagningsrum. Inom kort kommer
ett förlossningshem för Värmdö och angränsande
öar att uppföras i Gustavsberg.
Skolan skall få en ny gymnastiksal och bastu,
båda avsedda även för de vuxna
samhällsmedlemmarna. I denna byggnad inredes också ett
modernt skolkök och bibliotek. Mark finns
reserverad för en idrottsplats och så fort arbetstillstånd
kan erhållas, kommer fältet att ordnas.
Fig. 18. [-Hyresgästerna-]
{+Hyresgäster-
na+} i
Mariagatan 13 har
möjlighet att
själva laga
sina
mellanmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
