Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Gustavsberg bygger, av Olof Thunström - Englands byggnadsindustri förbereder freden, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1945
4:11
Fig. 21. Tekniska porslinsfabriken, som uppfördes 1938—
1939, är ägnad åt tillverkningen av sanitetsporslin och
andra teknisk-keramiska produkter.
tände produktion och en väsentlig besparing i
tid, bränsle och arbetskraft.
I undervåningen finns en verkstad för
tillverkning av gjutformar samt lager för dessa
gipsformar. Där ligger även en mekanisk och
elektrisk verkstad, förråd och
omklädningsavdelning-ar med matrum för arbetarna liksom
driftkontor och laboratorium. Forskning och kontinuerlig
vetenskaplig driftkontroll har blivit nödvändiga
inom porslinsindustrin för att kunna hålla en
hög och jämn kvalitetsstandard på tillverkningen.
Större delen av det äldre fabrikskomplexet har
nyligen rivits och på dess plats håller för
närvarande en ny fabrik, avsedd för tillverkningen
av hushållsporslin, på att uppföras. Byggnaden
kommer att bli 76 X 120 m och innesluter den
år 1936 färdigställda hallen för gastunnelugnarna.
I den nya anläggningen ingår ytterligare två
sådana tunnelugnar.
Fig. 22. Det senaste tillskottet för produktionen är den nya
anläggning för tillverkning av hushållsporslin, som nu är
under uppförande. Det är en sågtakskonstruktion med
bärande skivor av vinkelställda stålfackverk och
siporexskivbal-kar, avståndet mellan betongramarna är 13,9 m,
fackverks-balkens höjd 2,95 m och siporexskivbalkens höjd 4,54 m.
Under hallen blir en stor källare för lager, och
på den sida där direkt sidoljus kan erhållas
placeras arbetarnas sanitetsavdelning, omklädningsrum,
matrum, tvättrum med duschar osv. Genom
entre-solering av byggnadskroppen erhålles utrymme
för driftkontoret i byggnadens nordöstra hörn.
Ett transformatorhus med helgjutna
betongväggar för tre transformatorer om vardera 1 000 kVA
färdigbyggdes 1944. Den nya fabriksanläggningen
kompletteras av en 13 X 120 m byggnad i fem
våningar, inrymmande slammhus,
chamotteverk-stad, gipsverkstad, lager m.m.
Hallbyggnaden utföres med grund, pelare och
bjälklag av armerad betong. Ytterväggarna
uppföres av IV2 sten tegel, utvändigt rött fasadtegel
och invändigt 1 sten 1,6 tegel som slätputsas.
Erfarenheten med sanitetshallen har visat att
solljus genom lanterniner har en del olägenheter
och därför har en sågtakskonstruktion valts för
den nya hallen, som mestadels blir försedd med
mot norr ensidigt riktade fönster. Taket utföres
med armerade Siporex-plattor med 4,5 m
spännvidd. En detaljerad redogörelse för den
intressanta konstruktionen kommer att lämnas i ett
annat sammanhang.
Särskild omsorg har nedlagts på
vattenavled-ningen från taket. Krisen har förhindrat
användning av takbrunnar av koppar, och i stället
installeras vanliga gjutjärnsbrunnar eller, där dessa
ej passar, brunnar av svetsad 3 mm järnplåt
som varmgalvaniseras och asfalteras. Takfönstren
kommer också på grund av krisen att förses med
endast enkelt glas, men de utbildas så att dubbelt
glas kan inläggas senare. Ljusytan är
proportionerad till 33 % av golvytan och med hänsyn till
att fabriken i stor utsträckning blir kringbyggd
har hallen ej försetts med sidofönster.
Det nya tillskottet till Gustavsbergs
produktionskapacitet väntas kunna köras i drift i början på
1946. Därmed avslutas ett nioårigt
nydaningsarbete, som förvandlat det gamla bruket till en
slagkraftig, modern keramisk industri, beredd
att möta och övervinna alla de svårigheter och
vanskligheter som den nya tiden otvivelaktigt har
i beredskap för svensk industri.
Englands byggnadsindustri förbereder freden. Under
senare delen av 1941 tillsattes på initiativ av ministeriet
för offentliga arbeten ett antal kommittéer för att studera
de fundamentala problem, som kunde väntas påverka
fredstidens byggnadsverksamhet. Ministeriet ställde
dessutom personal och organisation till förfogande för ett
samordnande av de olika utredningarna i avsikt att
undvika dubbelarbete och åstadkomma största möjliga
enhetlighet i utredningsarbetet. Icke mindre än 22 kommittéer
tillsattes och de ha nu avgivit sina rapporter. Dessa ha
bl.a. behandlat följande ämnen: husbyggnad,
sanitetsindu-strin, målning av byggnader, stålkonstruktioner, armerade
betongkonstruktioner, elinstallationer, belysning,
ljudisolering och akustik, arkitektoniska synpunkter på
byggnadsmaterial, värme och ventilation m.m. (Engineer 1944
h. 4620). t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
