Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund, av Rudolf Kolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1945
4:11
Bro mellan Sverige och Norge
över Svinesund
Byråchef Budolf Kolm, Stockholm
Landsvägstrafiken över Svinesund förmedlas för
närvarande av en färjförbindelse av mycket
primitivt slag, fig. 1. Såväl den norska som den
svenska färjan utgöras av en pråm, som bogseras
av en motorbåt. Det har vid flera tillfällen
förekommit olyckstillbud vid färjningen, och man
har också övervägt att byta ut färjförbindelsen
antingen mot en ny, mera anpassad till trafikens
krav, eller också mot en broförbindelse. Tanken
på detta senare alternativ uppkom redan under
slutet av 1800-talet. Avsikten var då att anordna
en järnvägsbro, varigenom de svenska och
norska järnvägsnäten skulle sammanbindas. Frågan
har sedermera behandlats vid flera riksdagar,
varjämte den närmare blev utredd av en
svensk-norsk kommission.
Vid 1932 års riksdag upptogs åter frågan genom
motioner i båda kamrarna. Denna gång avsåg man
att bygga bron för landsvägstrafik men så att
den framdeles även kunde tas i anspråk för
järnvägstrafik. För att lindra den stora arbetslösheten
i Bohuslän skulle bron utföras av sten.
Statsutskottets hemställan om avslag på motionerna
bifölls av första kammaren och avslogs av andra
kammaren.
Frågan om en ny färjförbindelse alternativt
broförbindelse över Svinesund var härefter
föremål för överläggningar mellan dåvarande
landshövdingen i Göteborgs och Bohus län samt
vederbörande norska myndigheter. I samband härmed
verkställde Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
preliminära kostnadsberäkningar för
förbindelserna. Därvid framhöll styrelsen, att en
broanläggning skulle bli mycket dyrbar och därför icke
vore motiverad, samt att en färjförbindelse av
modern konstruktion vore tillfredsställande för
den närmaste framtiden. Även 1934 och 1936 års
riksdagar hade brofrågan uppe till behandling.
I januari 1936 uppdrog K.M:t åt nuvarande
landshövdingen i Göteborgs och Bohus län att
förhandla med vederbörande norska myndigheter
om färjförbindelse alternativt broförbindelse
mellan Sverige och Norge över Svinesund. Att biträda
landshövdingen vid dessa förhandlingar
förordnade K.M:t sedermera dåvarande överdirektören
jämte byråchefen och broinspektören i Väg- och
DK 624.62
Vattenbyggnadsstyrelsen samt vägingenjören i
Göteborgs och Bohus län. Förhandlingsmän för
Norge voro Veidirektøren samt fylkesmannen
ävensom överingenjören vid vägväsendet i
öst-folds fylke.
Vid sammanträde i januari 1936 med de båda
ländernas representanter enades man om att göra
en framställning till Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen i Sverige resp. Veidirektøren i Norge att
dessa skulle utarbeta förberedande förslag till
bro över Svinesund enligt följande alternativ:
bro av järnfackverk med landfästen och
mellanpelare av huggen granit,
bro av järnfackverk med landfästen och
mellanpelare av armerad eller oarmerad betong,
bro helt av armerad betong,
bro av armerad betong med landfästen och
mellanpelare av huggen granit,
bro helt av huggen granit.
Vid uppgörandet av de olika broförslagen skulle
stor uppmärksamhet ägnas åt brons
arkitektoniska utformning. Som belastningssystem skulle
gälla det för Sverige i "Järnbestämmelserna" av
år 1931 fastställda belastningssystemet för "bro
för landsväg". Fria brobredden mellan
broräckena skulle vara 7,5 m, fördelad på en 6,0 m bred
körbana och två 0,75 m breda gångbanor.
Körbanan skulle i samtliga alternativ vara av
armerad betong. Den fria höjden i spännet över sun-
Fig. 1. Nuvarande färjställe och färja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
