Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Biltrafikens tillväxt, av Folke Skugghall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1945
4:11
beståndet ganska sannolikt få räkna med så
småningom minskade framkomstmöjligheter, och
därmed sjunkande n-värde. Varje gata har ju sin
maximikapacitet, och när trafikstorleken närmar
sig denna tenderar således n-värdet mot noll.
Vill man därför uppställa prognos för
trafikmängden på inomstadsgator, synas de n-värden
som den hittillsvarande trafikökningen ger
normalt utgöra en övre gräns. Var under denna gräns
man skall förlägga det framtida trafikvärdet,
måste hänskjutas till ställningstagande för varje
särskilt fall.
Prognos för landsvägstrafiken
Beträffande motorfordonstrafiken på
landsvägarna förelåg som visats större sannolikhet för
att det hittills gällande värdet n <= 1,5 även
kommer att gälla för den närmaste framtiden. För att
ställa prognos för trafiken återstår oss sålunda att
uppskatta storleken av det motorfordonsbestånd
vi kunna vänta här i landet. Även detta är ju en
mycket vansklig uppgift, då beståndets tillväxt
givetvis i mycket hög grad är beroende på den
allmänna ekonomiska utvecklingen eller
"välståndet", men som tidigare framhållits, är ju detta
en osäkerhet som måste vidlåda varje prognos.
Hur bilbeståndet här i landet utvecklats hittills
illustreras i detta fall bäst under formen "bilar
per 1 000 invånare". Denna siffra har beräknats
för åren 1923—1939 beträffande personbilar och
lastbilar i riket. Införas de erhållna värdena för
åskådlighetens skull på ett efter båda
riktningarna logaritmiskt rutnät, såsom visas på fig. 5, se
vi, att värdena kunna tänkas fortsätta att stiga
efter en rät linje. Konjunkturerna avspegla sig
som synes, men stagnationen under
lågkonjunktur motväges av en starkare ökning under
högkonjunktur.
Fig. 6. Relativa
person- och [-lastbilsbestån-det-]
{+lastbilsbestån-
det+} under ären
1930—1938 i
Förenta
staterna (US),
England (GB),
Frankrike (F),
Danmark (DK)
och Sverige(S).
När det gäller att anta hur långt denna
utveckling kan tänkas fortgå, böra vi ha ett stöd i
jämförelser med förhållandena i andra länder, där
motoriseringen är längre framskriden. En sådan
jämförelse visas på fig. 6. Man frapperas härvid
först av den enorma utvecklingen i USA. Jämföra
vi bilantalet per 1 000 invånare år 1938, se vi att,
medan Sverige hade 25 personbilar och 9
lastbilar, hade Frankrike och England 41—43 resp. 12
och USA 190 resp. 30. Att Sverige i framtiden
skulle behöva "riskera" att få en bilpark efter
amerikanska mått är nog mycket osannolikt. Det
skulle väl i så fall ske under förutsättning av
tillgång till ett annat och väsentligt billigare
drivmedel för bilarna än den importerade bensinen.
Bortsett från möjligheten av revolutionerande
förändringar på detta område synas vi därför vid
antagandet av sannolik övre gräns för den svenska
bilparkens utveckling böra hålla oss inom den
storleksordning, som nuvarande europeiska
förhållanden representera. Vi synas då böra hålla
oss under gränsen 100 bilar per 1 000 invånare.
Denna nivå (en bil per 10 invånare) anses nog
också ganska allmänt vara den högsta sannolika,
medan ca 65 bilar per tusen invånare (ca en bil
per 15 invånare) torde motsvara undre gränsen i
det intervall, där man tänker sig den sannolika
maximinivån. Vi välja här att förlägga
gränsvärdet till 80 bilar per tusen invånare (alltså en bil
per 12,5 invånare), varav personbilarna antas
utgöra 60 och lastbilarna 20. Fig. 5 visar att dessa
värden skulle uppnås omkring år 1965, om man
förlänger den räta linje som ansluter sig till den
hittillsvarande utvecklingen. Då
utvecklingskurvan emellertid måste tänkas visa en mot
avstannande så småningom övergående tendens, blir
Fig. 7. Absoluta
antalet person- och
lastbilar i Sverige under
ären 1916—1939, med
fortsatt utveckling
baserad på antagandet
att relativa
bilbeståndet ökar till 80 bilar
per 1 000 invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
