Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1945 - Arbetarnas syn på arbetsstudierna, av Yngve Segerström - Amerikanska tidskrifter i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
507
ha den synpunkten, och det gör att de, när
ar-betsstudiemannen kommer, icke ha det förtroende
för honom såsom en objektiv bedömare av
arbetsprestationen, som de borde ha.
När det sägs, att man borde ge arbetarna ett
större medinflytande i produktionsprocessen för
att därmed väcka deras positiva intresse i
förhållande till produktionen, tror jag att man kommer
sanningen mycket nära. Kan man åstadkomma
en sådan utbyggnad av arbetarnas ställning på
arbetsplatsen och deras inflytande på
produktionsprocessen, att de icke behöva riskera att bli
lurade eller ens ha känslan av att kunna bli
lurade, så komma de säkerligen att möta
arbets-studiemännen på ett helt annat plan, än de
hitintills ha gjort.
Det måste bli ett bättre samarbete mellan
parterna på arbetsmarknaden än förut, och jag skulle
vilja säga att just HSB har ett sådant ideologiskt
underlag som borde kunna tjäna såsom plattform
för en sådan utbyggnad. Är man inom den
organisationen villig att ta upp saken till diskussion
och att ytterligare utbygga vad vi i dagligt tal
kalla den industriella demokratin, så tror jag att
införandet av arbetsstudier inom
byggnadsindustrin kommer att gå mycket lätt och att man ej
kommer att stöta på de svårigheter, som ha mött
när det gällt att införa arbetsstudierna inom den
övriga industrin.
Vad som emellertid gör mig litet betänksam när
det gäller arbetsstudierna inom byggnadsindustrin
är att det i första hand blir metodstudierna som
komma till användning. Dessas syfte är ju att
åstadkomma bästa möjliga arbetsmetod. Men
sedan man utforskat denna är det också meningen
att den skall komma till användning på de olika
arbetsplatserna och tillämpas så likformigt som
möjligt. Om man emellertid studerar olika
människors sätt att utföra ett arbete visar det sig —
såsom också tidigare här har framhållits —
betydande olikheter. Detta är ganska förklarligt,
eftersom skilda anlag och den personliga
fallenheten där komma till uttryck. Den arbetsmelodi,
om jag så får säga, som den ensikilde arbetaren av
naturen förmår utveckla, tar sig uttryck i hur han
utför sitt arbete. Vill man nu söka förmå
arbetarna att arbeta efter en plan, som är uppgjord på
något konstruktionskontor och som kanske endast
ett fåtal arbetare rent personligt kan finna sig till
rätta med, så kommer det att uppstå vad som
skulle kunna kallas en personlig ovilja gent emot
detta system. Man kommer i konflikt med de
mänskliga egenskaperna.
Vi äro, som jag redan har framhållit, inte på
något sätt motståndare till rationaliseringen, men om
rationaliseringsprocessen kommer att gå ut över
den enskilde individen och om arbetsglädjen mer
och mer skall försvinna allteftersom
rationaliseringen fortskrider, då tror jag att vi åtminstone
från arbetarsidan ha anledning att säga stopp. Ra-
tionaliseringen syftar ju till att åstadkomma bästa
möjliga förhållanden för människorna, men leder
den samtidigt dithän att människorna känna en allt
större vantrivsel i sitt arbete, är icke mycket
vunnet med att man åstadkommer en högre
levnadsstandard. I rationaliseringsprocessen måste
hänsynen till människan alltid komma som nummer ett,
icke de resultat som man tror sig kunna uppnå.
Jag förbiser inte, att vantrivseln kan
sammanhänga med en mängd andra faktorer än
rationaliseringen, faktorer som emellertid falla utom
ramen för detta anförande. Men jag vill säga att
man inte kan få driva dithän, att arbetet skall bli
en ständig plåga för dem som stå ute i det
produktiva livet. De som arbeta på
konstruktionskontoren eller tillhöra de s.k. fria yrkena veta inte,
vad det vill säga att stå bakom en maskin och
vara bunden av den. De veta inte heller vad det
vill säga att utföra arbetet efter anvisningar från
de olika kontoren, dessa anvisningar må sedan
vara hur tekniskt fulländade som helst. Den
enskilde individen reagerar ändock mot det ingrepp
i den personliga friheten, som arbetsstudierna
kunna komma att innebära.
När man nu inom byggnadsindustrin skall börja
att tillämpa arbetsstudierna, får man att göra med
en arbetargrupp som är besjälad av en
synnerligen stark frihetskänsla. Jag vill inte kalla den
gruppen konservativ och inte heller radikal, ty
den har en speciell mentalitet. Men jag skulle
vilja säga att sikall man inom byggnadsindustrin
börja lansera arbetsstudierna som sådana, måste
man ta lärdom av alla de besvikelser och
motigheter, som mött arbetsstudierna inom
verkstadsindustrin. Man måste gå fram med den allra
största försiktighet för att inte väcka arbetarnas
misstroende. Endast genom en samverkan mellan
arbetare och företagare kan man verkligen nå
resultat av den arbetsstudieprocess, som man här
ämnar sätta in. Meningen är ju att bringa ner
produktionskostnaderna och kanske även att
utnyttja produktionsfaktorerna ännu effektivare,
och jag tror icke att detta kommer att lyckas, om
man inte har den väsentligaste
produktionsfaktorn, nämligen männisikan, med sig i detta arbete.
Amerikanska tidskrifter i Sverige. Följande
amerikanska tidskrifter finnas tillgängliga på Amerikanska
Legationen, Nobelgatan 2, i pressavdelningens läsrum kl. 9—18:
Society of Automotive Engineers, Bell System Technical
Journal, Broadcasting, Chemical and Engineering News,
Chemical and Metallurgical Engineering, Concrete, General
Electric Review, Engineering and Mining Journal,
Electri-cal Engineering, Mechanical Engineering, Engineering News
Record, Foundry, American Foundryman, Glass Industry,.
Heating, Piping and Air Conditioning, Illuminating
Engi-neer, Iron Age, Iron and Steel Engineer, Machinery,
Populär Mechanics, Mining and Metallurgy, Paper Mill News,
Paper Trade Journal, Pit and Quarry, Modern Plastics,
Radio, Radio News, Railway Age, Refrigerating
Engineer, Röck Products, Blast Furnace and Steel Plant, Steel
Processing, Wood Products, Science Newsletter, Architec-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
