Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Råvarutillgångar för Finlands kemiska industri, av Yrjö Talvitie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
531
största råämne är träet. Skogarnas tillväxt har
enligt den nyaste undersökningen värderats till
i medeltal ca 46 miljoner m3 fast massa inklusive
bark, men för att forstliga synpunkter må bli
beaktade, skulle avverkningen icke få överstiga
35 miljoner m3. Likväl kunde den vid tider för
stor efterfrågan tillåtas stiga till 38 miljoner m3,
vilken mängd f.ö. togs ut ur våra skogar år 1938.
Därav är industriträets andel ca 18 miljoner m3,
varav en tredjedel faller på träsliperi- och
cellulosaindustrin.
Träets användning för pyrolys har varit mycket
liten och härför har uteslutande avfallsträ
ifrågakomma, ca 40 000 m3/år tallstubbar i de egentliga
kolugnsanläggningarna och bakar och ribb i
mil-ugnarna och milorna. Under nu rådande
onormala förhållanden har kolningen likväl varit
myciket större, enär träet har kolats i enkla
inrättningar för att erhålla bilkol. Då emellertid
utvecklingen på detta område utvisar en ökning
av användningen av ved i stället för kol, har
träets användning för framställning av kol
minskats i hög grad. Ett par stora kolningsfabriker
har man likväl byggt och även
stubbkolningsan-läggningar för att erhålla tjära för framställning
av smörjoljor.
Bland nya industrier bör nämnas en i Heinola
under uppförande varande hydrolysfabrik för
trä, vilken kommer att tillverka alkohol. Även
har man planerat framställning av metanol ur
den från trä erhållna syntesgasen.
Vid bearbetning av trä uppstå stora mängder
avfallsämnen. Bland dem innehåller granens bark
garvämnen, vilka under nu rådande förhållanden
ha tillvaratagits. Även i björkens näver finnas
avsevärda mängder ämnen, som kunna ha
teknisk betydelse. Bark, erhållen vid efterbarkning
i cellulosafabrikerna, har pressats för att minska
vattenhalten och använts som bränsle. På
samma sätt går till bränsle en stor del av de väldiga
mängder avfall, som uppstår i såg-, hyvel-,
snickeri-, faner-, trådrulle- och
tändsticksindu-strierna, om ock en del användes till trossbottnar
och isolering av väggar samt till bilved.
I allmänhet kan man säga, att våra skogars
årliga tillväxt är noga använd, och att det inte
mera finns billigt avfallsträ, frånsett vissa
undantag, som äro beroende av lokala förhållanden.
Sulfatcellulosaindustrin
Tillverkningen av sulfatcellulosa var störst år
1938, då produktionen därav var 562 000 t. Under
krigstiden har man kalkylerat, att produktionen
åren närmast efter kriget kommer att sjunka till
ca 400 000 t. I samband med sulfatindustrin
uppstå så stora mängder värdefulla bi- och
avfallsprodukter, att deras värde utgör ett för Finlands
ekonomi kännbart belopp.
Biprodukterna erhåller man dels genom den
vid kokningen utförda avgasningen, dels från
avfallslösningen, svartluten. Vid avgasningen fås
terpentinolja, ammoniak, merkaptan och
dimetyl-sulfid samt en del av metanolen, i
avfallslösningen kvarbli i träet ingående harts- och fettsyror
såsom natriumtvål, en del metanol, lignin,
oxy-syror, laktoner, ättiks- och myrsyror. Av dessa
ämnen ha svavelföreningarna icke haft nämnvärd
användning, metanolen och ammoniumsulfatet
uppstå i så utspädd lösning, att tillvaratagandet
av dem icke är lönande, ehuru man stundom
försökt sig på det. Av avfallslösningen tillvaratas för
närvarande endast den råa talloljan ("flytande
harts"), som utvinnes ur tvålen med hjälp av
svavelsyra. Lovande försök att tillvarata även lutens
övriga organiska ämnen pågå dock.
Utvinningen av terpentinolja växlar i mycket
hög grad, beroende på träets art och växtplats.
Även inverkar på fullständigheten av talloljans
avskiljande det pris, som kan erhållas därför. Om
man skulle räkna med att få, om också såsom
ett i någon mån vågat, medelresultat 50 kg rå
tallolja och 10 kg rå terpentinolja per
cellulosaton, vill detta säga, att på en produktion av
400 000 t cellulosa 20 000 t fås av den förra och
4 000 t av den senare produkten. Vid
rendestille-ring erhåller man av rå tallolja ca 42 % (ca
8 000 t) destillerad tallolja, 7 \% (ca 1 400 t)
hartskristaller, 40 % (ca 8 000 t) beck och 5 % (ca
1 000 t) förolja. Av råterpentin åter blir det ca 84 %
(ca 3 400 t) renterpentin. Den destillerade
talloljan användes huvudsakligast vid tillverkning av
tvål, hartset till limning av papper och becket löst
i terpentin vid tillverkning av surrogatfernissa.
Dessutom har man experimenterat med att
använda dessa för många andra ändamål och
därvid erhållit positiva resultat.
Det i avfallslösningen befintliga organiska
ämnet användes hos oss huvudsakligast för att
tillfredsställa cellulosaindustrins behov av bränsle,
och det har också visat sig räcka till för detta
ändamål, varför annat bränsle icke behöves.
Detta är som sådant ett gott resultat. Utomlands
har man därur avskiljt även lignin för att
användas i konstmassor, men synbarligen har man
härvid huvudsakligast använt den vid
natron-kokningen erhållna avfallsluten. Även har man
indunstat avfallslösningen och därur genom
pyrolys erhållit olja.
Vi se alltså, att bi- och avfallsprodukterna av
sulfatcellulosaindustrin ha en anmärkningsvärt
stor betydelse som producent av råämnen åt
Finlands kemiska industri, men samtidigt bör
observeras, att på området ännu behövs mycket
undersökningsarbete, förrän man erhållit klarhet
om alla möjligheter.
Sulfitcellulosaindustrin
Sulfitcellulosans produktion är i Finland mycket
större än sulfatens.Dess toppresultat var 1037 0001.
Även i denna industri erhållas biprodukter, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
