Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
539
alla de faktorer som kunde tänkas inverka på
borrningsarbetet. Härvid framkommo synpunkter
på förbättringar av skär och maskin, lämpligaste
arbetsmetod o.d. Arbetsorganisationen studerades
och förslag till ny organisation, där borraren mera
fullständigt kunde utnyttjas för borrningsarbetet,
framlades. Sedan dessa metodstudier genomförts
kunde det nya arbetet tidsstuderas. Aderton skift
följdes med noggranna tidsstudier, av vilka tio
utfördes under sommarperioden och åtta under
vinterperioden. Dessutom utfördes speciella
provborrningar i gråberg, svartmalm och blodsten för att
erhålla många värden på nettoborrningseffekten.
Tabellerna på nästa sida visa, hur de olika
tempotiderna från de primära arbetsstudieproto
kollen sammanställts i en speciell
spilltidssam-manställning och i en sammanställning över
bruttoborrtider och effekter. Det bör observeras,
att tider och effekter i den senare redan
reducerats med hänsyn till normalprestationen. För
tempotiden "flyttningstid + påhugg" har av
speciella orsaker medeltiden införts vid varje borrhål.
I detta sammanhang bör framhållas att en
ganska stor förbistring råder inom
arbetsstudieter-minologin för gruvor. I Kiruna användes termen
"nettoborrningseffekt" för den borrprestation i
cm/min som en borrmaskin gör. Bergets
motstånd mot borrning, som även uttryckes i cm/min,
har kallats borrbarhet. Denna har i Kiruna
dag-pallar definierats som den nettoborrningseffekt
i cm/min, som erhålles med en Atlas CH-5 vid
6,5 at ö lufttryck, 27 mm borrskärsdiameter,
sex-skärs krona och borrning av nedåtriktade hål. På
varje skär borras högst 0,5 m. För jämförelse med
andra maskiner ha genom provborrningar vissa
relationstal bestämts.
Skifttiden kan i stort sett anses innehålla två
slag av tider, dels spilltider, till vilka även gång-
Fig. 3. [-Bergborrmaskin-]
{+Bergborrma-
skin+} X-71,
monterad på
D-vagn i
arbete vid
dag-pall i Kiruna.
tid och ställtid hänföras, dels bruttoborrtider, som
omfatta alla tider som röra det egentliga
borrningsarbetet. Det befanns nu, att genom den
föreslagna omorganisationen kunde
bruttoborr-tiden ökas med ca 55 % och fastställdes i detta
fall till 310,00 min per normalskift om 450 min.
Bruttoborrtiden sammansättes förutom av
netto-borrningstiden av sådana handtider som sätta in
och ta ut borr, nyckla, blåsa ur osv. Genom att
noggrant analysera tempotiderna för varje borrat hål
kunde godtagbara normalvärden för dessa anges.
Med hjälp av dessa värden kunde sedan det
antal borrmeter, på vilket ackordspriset skall
grundas för ett visst berg, lätt beräknas.
Följande uttryck fås för bruttoborrtiden B
B
s ■ x-100 . s•x-1
En
l
-j- x • z
nettoborr- borr-
flyttning byte ning
där B •= bruttoborrtid i min,
x i= antal borrade hål per normalskift,
E ni== nettoborrningseffekt i cm/min,
t ’= tid per borrbyte i min,
z i= flyttningstid pius påhuggning i min,
/ ’= borrade meter per borrbyte,
s s= håldjup i meter.
Antalet hål är således
B
Fig. A. Bergborrmaskin X-71 på FM-vagn. Borrad längd
och ackordsprisets variationer med nettoborrningseffekten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
