Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
TEKNISK TIDSKRIFT
Största skärdiametern är 76 mm och intervallet
mellan två närliggande skärstorlekar är 3 mm.
Borrstängerna äro försedda med leynernacke.
För att i största möjliga mån eliminera
variationerna i bergets borrbarhet ha hålen i varje
provningsserie slagits så nära varandra som möjligt
och med samma riktning. Avsikten med
provborrningarna var att besvara följande frågor.
Hur inverka olika skärtyper pä
nettoborrningseffekten ?
Vid detta studium framkom bl.a. en del
värdefulla synpunkter på hur skärets styrytor och
gängformen lämpligast böra utformas, för att
friktions- och värmeförluster skola bli så små
som möjligt. Dessa synpunkter ha
vidarebefordrats till fabrikanten. För att närmare belysa
jämnheten hos skären konstruerades formeln
k =
d -En
där d i= skärets diameterminskning i mm,
En ’= nettoborrningseffekt i cm/min,
s = borrade cm med skäret.
Som exempel kan nämnas, att vid borrning i
normalt gråberg av 6 m djupa hål med D-vagn
erhöllos följande Tc-värden
Skärtyp
1............................................0,50; 0,51
2............................................0,63; 0,48
3............................................0,49; 0,47
Skärtyp 1 representerades av ett amerikanskt
skär, för vilket jämnheten i tillverkningen är
praktiskt taget fullständig. För skär 2 ha
specialmaskiner o.d. ej använts vid tillverkningen och
härdningen. Dessa skär voro också genomgående
mer ojämna. Skärtyp 3 är fasta skär, där
borr-smeden lagt ned ett omsorgsfullt arbete på att
få skären av högsta kvalitet. Ju hårdare berget
är, desto större blir givetvis faktorn k, och vid
mycket hårt gråberg blir k ca 2,0. För malm ligga
värdena på k betydligt lägre.
Ovanstående formel gav även god hjälp vid
analyserandet av de faktorer, som åstadkommo
större avvikningar i borrningsvärdena.
Hur inverka olika skär ty per på
bruttoborrningseffekten ?
Här studerades de olika skärens inverkan vid
sådana tempon som ta upp och sätta i borr,
nyckla, ta loss skär, ta upp avslaget skär m.m.
Bl.a. framkom att i trasigt berg äro fasta skär
ur dessa synpunkter fördelaktigare än de lösa.
För normalt berg voro bruttotiderna tämligen
lika för de olika skärtyperna.
Hur länge skall man borra med ett skär,
för att optimala effekten skall ernås?
Svaret på denna fråga torde vara en kompromiss
av följande faktorer:
minskningen i nettoborrningseffekt när skäret
nötes,
skärdiametern bör ej minska till mindre än
nästkommande skär i borrgången,
mest förnuftiga utnyttning av matningslängden.
På grund av variationerna i bergets borrbarhet
i vertikal led visade det sig mycket svårt att
erhålla några fullt rättvisande kurvor på
netto-borrningseffektens minskning med ökat håldjup.
Som regel bör det dock ej vålla borraren några
större svårigheter att sluta borrningen i rätt tid,
då den ur nettoborrningssynpunkt optimala
punkten i allmänhet markeras genom en
kraftigare minskning i borrningseffekten. Denna
punkt visade sig representera en nedslitning av
diametern med 2—2,5 mm i normalt gråberg.
Har i hårt gråberg nedslitningen varit så stor, att
nästföljande skär med någon mm överstiger det
förslitna skärets diameter, är urbränning att
rekommendera. Att slita ned ett löst skärs diameter
med 7—8 mm betyder att skärets livslängd
minskar med en omslipning (normalt kan ett 70 mm
skär omslipas tre gånger), medan
borrsjunkning-en blir obetydligt större än vid normal
nedslitning. Ett för blött eller för hårt härdat skär blir
oftast så deformerat vid borrningen, att
kassa-tionstillstånd uppnås. Speciellt med de nuvarande
priserna på lösa borrskär är det av synnerlig
ekonomisk betydelse, att såväl omslipning och
härdning av skär som förnuftig utnyttning av
dessa vid borrningen ägnas stort intresse.
För att belysa skillnaderna vid borrning i
olika gråberg har här sammanställts en tabell
över borrning av 6 m djupa hål borrade med
D-vagn och lösa skär av svenskt fabrikat:
[-Lätt-borrat-]
{+Lätt- borrat+} gråberg Normalt gråberg Hårt gråberg Extra hårt gråberg
Antal borrbyten..... 4 6 9 12
Antal urbränningar .. 0 0 2 6
Nettoeffekt. . cm/min 25 15 10 8
Tid för borrning min 24,0 40,0 60,0 75,0
Tid för borrbyten min 12,0 18,5 27,5 36,5
Tid för urbränning min — — 8,0 24,0
Tid per hål min 36,0 58,5 95,5 135,5
Av kostnaderna, som stiga i ungefär samma
proportioner, är skärkostnaden dominerande.
I vilket beroende står skärdiametern
till nettoborrningseffekten?
Enligt svenska och utländska forskare skall
följande förhållande råda mellan skärdiameter och
nettoborrningseffekt
E = *-’■
D"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
