Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
TEKNISK TIDSKRIFT
varierande i längd trän 86,4 mm till 103,2 mm.
Nackens normallängd är 96,8 mm mätt från
nacken till leynervingens krön. Diagrammet,
fig. 11, kan anses typiskt för borrning med olika
nacklängder (lättborrat berg).
Speciellt borrning med för lång nacklängd
ställer sig oförmånlig. Man bör därför tillse, att
buss-ningen i cylinderhalsen och leynervingarna ej
nedslitas för mycket. De avvikelser från
normalvärdet, som man av provborrningarna att döma
skulle kunna tolerera, äro - 5,0 mm, tillåtande
en minskning i nettoborrningseffekt av ca 10 %.
Hur inverkar matningsintensiteten på
nettoborrningseffekten ?
I fråga om matningsintensiteten rådde vid
arbetsstadiernas tagande en hel del olikheter i
borrarnas uppfattningar. En del höll före, att
borrens naturliga rotation under inga
omständigheter får hindras, varför matningen sålunda skall
vara lätt. Andra menade, att ett kraftigt tryck på
leynervingarna ständigt skall eftersträvas och
matade ofta så hårt, att borrens rotation delvis
förhindrades.
Vid provborrningarna konstaterades följande.
Vid all borrning gäller det att ständigt hålla
borrhålets botten så jämn och slät som möjligt. Varje
Fig. 10. Nettoborrningseffektens variation med lufttrycket.
Nettoborrningseffekt
Nacklängd
Fig. 11. Nacklängdens inverkan på nettoborrningseffekten.
kolvslag åstadkommer ju i borrhålets botten ett
inhugg, vars djup betingas av borrskärets
diameter, bergets motstånd och slagets tyngd.
Avståndet mellan inhuggen bestämmes av den
vridningsvinkel, som genom borrets rotation uppstår
mellan två kolvslag. För att optimala effekten
skall ernås, skall således borrens rotation lämpas
efter dels bergets borrbarhet, dels efter
borrskärets diameter. Ju mindre skärdiametern är, desto
större kan rotationen vara, då det ju är skärets
periferihastighet, som bestämmer största
avståndet mellan inhuggen. I lättborrat berg bör man
således på intet sätt hindra borrstålets rotation,
medan man i mera hårdborrat berg erhåller högre
nettoeffekt genom att mata så hårt att borrstålets
rotation delvis förhindras. Hur stor denna
minskning skall vara är svårt att bestämma. Givet är
dock att ju hårdare berget är desto större
nedgång i rotationshastigheten kan tolereras.
För att förhindra en för tidigJutmattning av
borrstålet är det av synnerlig vikt, att en intim
kontakt ständigt hålles mellan borrstålet och
maskinen. Därför kan alltför lätt eller ojämn
matning ej rekommenderas. Vid en trefotsmaskin
skall således borraren ej mata ned maskinen
ryckigt, en sak som man ofta får se, utan en jänm
och lugn rotation av handdrevet är det riktiga.
Nettoborrningseffektens beroende
av borrkaxets grovlek
Enligt amerikansk litteratur är
nettoborrningseffekten direkt proportionell mot det urborrade
borrkaxets dimensioner, varför för en och samma
maskin och berg de borrskär, som uppvisa det
grövsta borrmjölet, sålunda äro att anse som de
effektivaste. Vidare ger som bekant en spröd och
lättborrad bergart betydligt grövre borrkax än en
hårdare och segare, varför man således genom
siktanalyser av borrmjölet bör kunna få en god
uppfattning om olika bergs borrbarhet.
Vid de provborrningar som utförts i Kiruna ha
några siktanalyser utförts för att närmare belysa
ovanstående synpunkter. I fig. 12 har endast
medtagits kurvan för ett av de provade skären.
Följande slutsatser ha dragits:
vid ett kanthål borrat till normalt håldjup (5 à
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
